Brillianten Besöker Borlänge

Intresset för arbetskooperativ har väckts i Dalarna och under en seminariedag i Borlänge visade Brillianten upp sig. Samma dag, den 30 maj fyllde Brillianten 18 år; det är ett av de äldsta sociala arbetskooperativen i Sverige.

Jessica Schelin, kooperatör och Lena Merayo, handledare på Brillianten steg upp ur sängen tidigt för att åka till Borlänge. Solen sken och nervositeten behandlades med mycket skämt och skratt.

Seminariet började med att ordföranden i Coompanion i Dalarna, Alf Johansson hälsade alla välkomna. Socialutskottets ordförande Kenneth Johansson fanns på plats och visade stort intresse för den sociala företagsformen, och frågan om hur man kan integrera människor som står långt bort från arbetsmarknaden.  Regeringen har gett Nutek i uppdrag att undersöka och ta fram fakta om socialt företagande. Eva Johansson visade upp vad som kommit fram i undersökningen. Till att börja med fick de ringa runt och fråga sig fram för att få reda på hur många sociala företag och sociala arbetskooperativ som finns, göra en inventering.

År 2007 fanns det ungefär 150 sociala företag i Sverige som tillsammans sysselsätter ca 4000 personer. Många sociala företag är organiserade som kooperativ, och den vanligaste företagsformen är ekonomisk förening, näst vanligast är ideell förening men även stiftelser och aktiebolag förekommer.

Eftersom det råder ett hårt klimat på arbetsmarknaden idag så får inte alla en chans till att komma in i arbete, trots att de både kan och vill utifrån sin egen förmåga. Många personer som av olika skäl inte får den här möjligheten kan i ett socialt företag få chansen att jobba i en miljö där arbetsuppgifterna är anpassade till kooperatörernas egen förmåga. Eftersom de som blir kooperatörer  förändrar sin livssituation kostar de inte längre samhället lika mycket i välfärdstjänster. Sociala företag har en rad särskilda mål, människor ska må bättre, arbetsförmågan ska öka och företagen ska drivas på ett demokratiskt sätt. De mänskliga vinsterna med sociala företag är omätbara och kan endast förstås när man pratar med kooperatörerna om deras resa från utanförskap till arbetsgemenskap.

Dalarna har väldigt få kooperativ, därav seminariedagen, men ett av dem presenterades av Berit Sissel. Hon företrädde Arbets- och utbildningskooperativet Glimten i Idre. Kooperativet driver bland annat ett café som är välbesökt, särskilt under skidsäsongen när många busschaufförer kommer in för att äta eller fika. Antalet medlemmar är också stort men alla är inte kooperatörer. Hon berättade bland annat att många kommer dit för att komma hemifrån och bryta isoleringen.

Innan lunchen höll  Jessica och Lena sitt föredrag där de berättade om arbetskooperativets struktur, vilka arbeten/aktiviteter de har och hur utvecklingen sett ut under årens lopp. Som avslutning visade de en informationsfilm om  Brillianten.

Efteråt berättade Lena om sina intryck av dagen:
”Det är bra för oss att regeringen vill satsa på arbetskooperativ, stötta nystartade kooperativ och hjälpa gamla att expandera med hjälp av ekonomiska bidrag. Nutek lägger ju fram sitt förslag om att det behövs startkapital o.s.v. till regeringen, och jag hoppas att det syns i höstbudgeten.”

Text: Sofia Lagerkvist

BRA RESPONS

Jessica Schelin kooperatör på Arbetskooperativet Brillianten och Lena Merayo handledare var i Borlänge och höll föreläsning om sociala företag. Vi fick bra respons efteråt många tyckte att vi var välorganiserade och att det kändes att vi jobbar efter de kooperativa principerna demokrati och deltagande där empowerment blir en naturlig del i företaget.

Eva Johansson Nutek instämmande under våran föreläsning när vi pratade om Brillianten som ett kooperativt socialt företag, där styrelse- och föreningsmöten är en del av arbetslivet.

Kenneth Johansson Socialutskottets Ordförande var mycket intresserade av sociala företagformen att integrera människor som står längst bort från Arbetsmarknaden. Brillianten har ju med sina år stor erfarenhet på många områden, tyckte han.

Text: Lena Merayo

Arbeta så mycket du vill?

För en tid sedan i ASP-bladet nr 1/ 08 skrev vi här på debattsidan om några frågor vi hade ställt till finansminister Anders Borg. Nu har tåget rullat vidare och vi har fått svar, men inte från finansministern utan från socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson.

De frågor vi då ställde var:

1. Om studier kan anses som rehabilitering, varför kan man inte längre få studiebidrag från CSN och sjukersättning från Försäkringskassan?
2. Eftersom finansministerns politiska linje är full sysselsättning, på vilka sätt kan så kallade sociala kooperativ stimuleras?
3. När det gäller förtidspension, hur tänker finansministern balansera arbete/sysselsättning med den sårbarhet som finns hos många förtidspensionärer att gå ut i arbete?

Ovanstående frågor blev jag hänvisad från en politiskt sakkunnig på Finansdepartementet att i stället ställa till socialförsäkringsministern, eftersom finansministerns ansvar ligger mer i den skattefinansiella sektorn.

Så kom det i början av april ett svar från Cristina Husmark Pehrsson som är socialförsäkringsminister. I sitt svar bifogade hon en länk till regeringens sida på Internet där svaren på de vanligaste frågorna finns kring deras förslag ”Från sjukersättning till arbete”.
Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag att det inte ska finnas några hinder för en förtidspensionerad att gå ut i arbete, starta eget eller att ägna sig åt studier. Rätten till sjukersättning kommer inte att påverkas. Det föreslås att den som senast i augusti 2007 hade icke tidsbegränsad sjukersättning ska omfattas av de nya reglerna. När det gäller aktivitetsersättning så utreds det för närvarande. I korthet kan man säga att om man har hel sjukersättning så får man tjäna ett prisbasbelopp (2008: 41 000 kr) utan att ersättningen reduceras, har man halv sjukersättning föreslås fribeloppet vara 4,2 prisbasbelopp (2008: 172 200 kr). Antalet personer som idag kan beröras av de nya reglerna är 427 000 personer. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2009.

Det är ju i och för sig bra att underlätta för personer med sjukersättning att gå ut i arbete, att studera eller starta eget, men hur blir det med dem som inte förmår att göra det? Finns det inte en fara att ytterligare klasser skapas där de som av olika skäl inte kan sysselsätta sig med arvode hamnar längst ner på skalan? Det finns ju idag många former av daglig sysselsättning som inte ger den enskilde brukaren någon ersättning, borde inte de också premieras på något sätt?

Förslaget är till viss del ett bra förslag, men, känslan jag får säger mig att regeringen vill ha sysselsättning till varje pris på bekostnad av dem som inte kan.

PSYKIATRIHUSET I MELLANPERIODEN

Nu börjar Psykiatrihuset komma in i en ny fas. Den konkreta byggstarten närmar sig med fasta steg och planritningarna, de så kallade 0-ritningarna, är framtagna.
Den 22 maj var det möte på Centralsjukhuset i Karlstad där man presenterade hur det går med byggprojektet vid sjukhuset. Vi fick veta att förberedelserna på tomten för det nya Psykiatrihuset är i full gång och att den konkreta byggstarten är i antågande. Man presenterade på mötet de planritningar som finns, vilka visar husets funktioner och dess samband och flöden.

Två hus
Förutom Psykiatrihuset kommer även ett till hus att byggas. I det huset kommer avdelningar för medicinsk akutvård (MAVA), stroke, hematologi och en hjärtavdelning att finnas.

Huset för psykiatrin kommer att rymma: psykiatrisk intensivvårdsavdelning (PIVA), psykosavdelning, avdelning för förstämningssyndrom, ätstörningsenhet, missbruksvård och arbetsterapi. Ätstörningsenheten kommer att vara till för både barn, ungdomar och vuxna. Totalt rör det sig om 84 slutenvårdsplatser plus 5 observationsplatser.

I detta hus kommer även Länsrätten ha egna lokaler och enheter för administration och personal kommer också att finnas. Även mötesrum för brukarorganisationer kommer att vara tillgängliga. Till huset kommer man att kunna komma främst genom en huvudentré, men även en avskild ingång till psykakuten blir möjlig.

Psykiatrihuset beräknas kunna tas i bruk under sista kvartalet år 2010. Det andra huset ungefär vid årsskiftet 2010-2011. Budgeten för det nya Psykiatrihuset ligger på 284 miljoner kronor.

Nu går vi in i sommaren!

Hej alla läsare av ASP-bladet! När man går över stan är det skolavslutningsstämning och Stadsparken är full av folk som njuter av värme och grönska! Luften är full av surr från humlor och bin och av fågelsång. Längs älvens kanter solar lättklädda människor och uterestaurangerna fylls upp.  – Det är en skön årstid!

Under veckan har det har varit en nationell boendestödskonferens i Mölndal, där ASP höll ett mycket välbesökt seminarium om vårt arbete med boendestöd och med hjälpmedel. Ett stort tack till Maria Sundin, Inger Olsson och Sigge Säll som höll i seminariet!

För egen del har jag varit i Stockholm tillsammans med ”socialpsykiatrichefer” från ett antal utvalda kommuner. Där informerade P-O Sjöblom (som har regeringens uppdrag som psykiatrisakkunning) om vad som är på gång från statens sida. I höst, närmare bestämt 22 september, kommer besked om hur mycket regeringen kommer att satsa på psykiatrifrågor framöver utöver det som redan beslutats. Flera chefer framhöll hjälpmedel som ett viktigt utvecklingsområde, där Karlstad och HumanTeknik är föregångar och har expertkunskapen.

Den 1 september träder den nya vårdformen inom LPT och LRV i kraft, vilket innebär att personer som är i fortsatt behov av tvångsåtgärder ska kunna skrivas ut från slutenvården och istället få vård inom psykiatrins öppenvård och från kommunen. För att detta ska kunna ske måste en gemensamt överenskommen vårdplan upprättas mellan lansting och kommun, och vi har därför att hitta riktlinjer för denna nya form för samarbete.

För alla er som är kunskapstörstande omvärldsbevakare! Här är några hemsidor fulla av information och kunskap:

www.cepi.nu
www.socialpsykiatrisktforum.nu
www.socialstyrelsen.se/Amnesord/psykiatri/
www.humanteknik.se
Inger Granhagen

Avdelningschef