PÅ JOBBET: Maths Bergendahl

Maths Bergendahl. Personalchef, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen

Ålder: Snart 52 år
Bor: Hagalund.
Familj: Fru och fyra barn
Intressen: Idrott, mycket fotboll och volleyboll både som ledare och aktiv har det varit genom åren. Numer tränar jag för motionens skull, promenader och lite styrketräning.
Favoritmat: Gillar det mesta, men fisk är riktigt gott.
Favoritminne: svårt att peka ut nåt specifikt, har många privata och personliga minnen med mina barn i både medgång och motgång. Sen har jag idrottsliga minnen samt en del minnen av mer privat karaktär men det är jättesvårt att peka ut något.
Vem/vilka skulle du ta med dig till en öde ö? Min fru.

Vad innebär ditt jobb ?
Mitt jobb kommer mycket att handla om att försöka ge stöd till de chefer som finns i förvaltningen i personalfrågor av olika slag. Jobbet innebär också att jag samordnar olika saker, förmedlar och informerar. Informationsbärare i hög grad. Eftersom jag tillhör socialdirektörens stab blir jag även socialdirektörens förlängda arm ut i förvaltningen i vissa frågor.

Hur länge har du jobbat med det här?
I förvaltningen började jag den 14 augusti, så dom första 7-8 veckorna har bestått mycket i att träffa olika människor på olika nivåer i organisationen och ta emot information av olika slag. Mina egentliga arbetsuppgifter har påbörjats under dom senaste veckorna. Till exempel kan det innebära att informera om vad som finns i avtalet vad gäller t ex färdtidsersättning, flextid etc.

Det kan också vara att planera en halvdag med program för alla enhetschefer. Träffa medarbetare tillsammans med fackförbund och diskutera olika avtalsfrågor. På den enhet som jag är chef över finns olika verksamheter som jag ansvarar för men jag litar till 100% på de medarbetare som finns där, annars skulle det inte fungera. Jag är inte specialist i t ex löneadministration, nämndadministration, arkiv, kommunikation etc.

Hur känner du att du har funnits som stöd till dina medarbetare på enheten?
Jag är fortfarande ny i min roll så jag vet egentligen inte. Det är ganska specifika områden som de jobbar med och de kan inte jag fullt ut men jag har en aning om vad det handlar om. Jag tror jag kan vara ett stöd i vissa frågor som man kanske inte riktigt vet hur man skall gå vidare med, jag är mer ett bollplank och samtalsstöd för det är ju de som kan jobbet. Sen har vi vissa inplanerade träffar där vi diskuterar olika frågeställningar.

Vad har du för bakgrund?
Jag är förskollärare sedan 1978, sen utbildade jag mig på personal- och arbetslivsfrågor i början på 90-talet. Sedan har jag läst en del poäng i sociologi och psykologi. Jag jobbade som förskollärare ett tiotal år, och sen jobbade jag med ungdomar på ett familjehemskollektiv.

Har jobbat med personalfrågor i 15 år och har även arbetat på arbetsförmedlingen i 4-5 år. I arbetet som personalchef på arbetsmarknads- och socialförvaltningen tycker jag att det är en fördel att ha en så pass bred erfarenhet i arbete med barn och vuxna som jag har. Jag tror mig ha lite förförståelse i åtminstone en del av de situationer som man ställs inför som medarbetare i den här förvaltningen tack vare min utbildning och arbetslivserfarenhet. Tror jag kan ha en fördel av att ha jobbat med lite av varje samt att jag hela tiden har arbetat med människor.

Vilka utmaningar ser du framför dig?
En utmaning är att föra ut personalfrågorna i verksamheten så att man använder sig av det stöd som personalenheten kan ge, både av mig och mina medarbetare. Vi ska utveckla stödet på ett förhoppningsvis mer strukturerat sätt än vad som finns i dagsläget.

Vi på personalenheten kan vara till stöd för enhetscheferna vid t ex en rekrytering, rehabilitering, lönefrågor, avtalsfrågor osv.  Om en lång sjukskrivning finns med i bilden så kan det vara bra att veta vilket stöd som finns att erbjuda. Företagshälsovården är ju ett jätteviktigt stöd, sen finns det ju avtal om andra stödinsatser och företag som man kan använda sig av.

Vad har du för mål i jobbet?
Det finns flera olika områden som man kan utveckla. En sak som har stor inverkan är ju hur man kommunicerar med varandra på arbetsplatsen. Ett mål är att teckna ett kollektivavtal om samverkan som gäller vår förvaltning på ett sätt så att kommunikationen blir tillitsfull och tydlig. Arbetet ska påbörjas i höst och vara färdigt i vår. Jag tror det är jätteviktigt att avtalet blir format på ett sätt så att dialog mellan medarbetare, medarbetare-chef och arbetsgivare-fackföreningar underlättas.

Tar du med arbetet hem?
Delvis gör jag det, det är lite olika beroende på vad det rör sig om och vilka tidsperspektiv det finns. Saker och ting som måste lösa sig snabbt blir ju svårare att hålla ifrån sig. Men än så länge har det vart ganska bra. Men de 5-6 första veckorna så funderade jag väldigt mycket för jag träffade så mycket människor och fick väldigt mycket information så då blev det att jag funderade lite även efter jobbet för att få ihop det hela.

Hur skulle du vilja beskriva dej själv?
Jag är lugn av mej och har lätt till skratt. Sedan säger Maths att han har lätt för att få kontakt med människor.

IFA’s Höst/Vinter Föreläsningsserie

Föreläsningsserien anordnas av IFA (Avdelningen för intregration, försörjning och arbete).

VAD ÄR NPF? & MITT LIV MED ADHD

NPF (neuropsykiatriska funktionshinder)

Jag har i många år intresserat mig för NPF och dess negativa och positiva sidor. I mitt arbete i kommunen har jag sett och förstått att kunskapen skiftar väldigt mycket hos personalen. Detta medför att personerna med den här problematiken som vi möter i vårt dagliga arbete får väldigt olika bemötande och olika förutsättningar till en bra steg förflyttning och en kvalitativ vardag.
Vi gör misstag som i slutänden drabbar personen ifråga mest men också gör vår arbetsdag mer komplicerad. Personen känner sig kränkt och misslyckad och det är inte ok.

Ju mer jag lärde mig om NPF och vilka behov det finns desto bättre förstod jag hur jag skulle göra för att undvika misstag.  Då jag pratat högt och lågt om detta fick jag frågan av Pia Andersson om jag kunde få ihop en utbildningsserie. Jag sa ja och satte mig genast och försökte tänka till.

Jag funderade på hur det skulle läggas upp, då kunskapen och intresseområdena skiljer sig hos alla anställda. Mitt största intresse är kopplingen mellan missbruk och NPF. Jag tänkte på vilka diagnoser vi oftast stöter på i vårt dagliga arbete och kom fram till att det är ADHD, Asperger och Tourettes. Tourettes tänker många och menar att det ser vi aldrig. Nej just det, men det finns där och vi bör uppmärksamma det mer.

Utbildningsserien är grundläggande information om ovannämnda diagnoser och jag är fullt medveten om att för vissa kommer det vara ren repetition men för vissa något helt nytt.

Jag kom fram till att det blir bra med två föreläsare vid varje tillfälle och att den ena skall vara en forskare, läkare och den andra en person med egen erfarenhet.

Då jag tröttnat på att höra hur dyrt det är med utredningar tänkte jag att det måste komma en föreläsare som har räknat ut vad en person som INTE får hjälp kan kosta. Jag ville även ha en föreläsare som kan ge oss tips på hur vi får till bättre möten och hur vi med små medel kan förbättra/underlätta i våra verksamheter.

När jag fått ihop ett utkast tog jag kontakt med Attention Värmland (intresseorganisation för personer med dolda funktionshinder) och frågade om de hade något intresse av att hjälpa mig att få fram föreläsare. Det hade dem och jag har haft otroligt mycket hjälp av dem att göra detta möjligt.

Förhoppningsvis leder detta till att fler vill ha mer kunskap och att personerna vi möter får bättre livskvalitet.

Cannabis och kognitiv funktionsnedsättning

Ann-Sofie Nordenberg, SIM (Samverkan i Missbruks Frågor), hade ordnat en bra föreläsning som handlade om skadorna som uppstår efter ett cannabismissbruk. Vi på Asp bladet fick möjligheten att ställa några frågor.

Varför anordnar man en sådan här föreläsning?
Två skäl, säger Ann-Sofi, det ena handlar om sim-projektet, samverkan i missbruksfrågor, där ett av syftena är att försöka få ihop forskning och praktisk erfarenhet med vad klienterna själva upplever. Thomas Lundqvist är en som lyckats få ihop dom båda bitarna väldigt bra. Det andra skälet är att jag har jobbat så länge med missbruksvård så jag känner att dom som är cannabismissbrukare är svårast att hantera samtidigt som dom får minst resurser. Ofta så är det svårt att veta hur man skall hjälpa dom på bästa sätt.

Det kändes som om det var ett tillfälle att knyta ihop de två perspektiven och lyfta frågan så att det blir fler som får den här kunskapen, inte bara personer inom missbruksvården. Cannabismissbrukarna får ofta stå tillbaka i sin vård jämfört med missbrukare av andra droger.

Sen fick vi ställa några frågor till Thomas Lundqvist.

Under alla dina år inom yrket har det skett stora förändringar inom kunskapen om cannabis? Ja, det har det gjort, svarar Thomas, bland dom som arbetar med missbruksfrågor är det i dag fullständigt accepterat att cannabis påverkar koncentration och uppmärksamhet och andra tankefunktioner på ett allvarligt sätt, och man fokuserar även på det. Så det har blivit en stor förändring.

Är det lättare att få hjälp med övriga droger än med sitt cannabisberoende?
Så är det, och det är så fortfarande, säger Thomas. Men i en undersökning med nätverket, med Ann-Sofie i spetsen, har det visat sig att det finns specifika resurser för cannabis behandling på ganska många ställen i vårt land. Så det har utvecklats, och framför allt under dom senaste åtta åren.

Vilka droger räknas till psykoaktiva droger?
Cannabis, hallucinogena droger som LSD, svampar och Extacy m. fl. De ger en psykisk påverkan som man inte kan försvara sig mot, så de tillhör de farligaste drogerna.

Vilken behandlingsform ger bäst resultat på cannabismissbrukare?
Det är kognitivt orienterad behandling, säger Thomas direkt, med sessioner som i början är många. Minst tre tillfällen i veckan under en sexveckors period med uppföljning. Då tar man upp de specifika ämnen som finns i varje fas. Det har visat sig vara den generellt sett bästa behandlingsformen för cannabisanvändare.

Är det svårare att behandla cannabisanvändare än användare av andra droger?
Ja, det är lite svårare, för om du som behandlare inte vet hur cannabis påverkar människan så är det fullständigt omöjligt att behandla. Då blir det mer som att tala till en stolpe. Med kunskap så kan man tala till en cannabisanvändare som en individ.

Stannar cannabisanvändarna upp i sin utveckling?
Ja, i sin mognadsprocess, dock inte fullt ut, men de påverkas ändå kraftigt i sin personliga utveckling. De lever inte som normala personer fast man kan tro det, utan i sin egen värld och försöker konstruera sitt liv efter bästa förmåga. De har levt sitt liv i cannabisens spår och har svårt att associera till några minnen som skulle kunna hjälpa dom i utvecklingen.

Det finns många olika grupper av användare. En del är hårt arbetande människor, som kommer hem efter jobbet och röker sitt cannabis för att kunna leva. De har oftast brukat så länge att deras normala system är avstängda, håller de upp en tid så känns deras liv meningslöst och börjar de igen så fylls livet med något meningsfullt. Det är svårt att komma åt dessa människor. Men det finns en guide på internet för den som seriöst vill sluta med cannabis och det kommer in många tackmail till guiden av människor som klarat av att sluta tack vare den guiden. Så visst finns det hopp för alla cannabis- och haschanvändare som vill sluta.

Mitt liv som hund

Under 2008 presenterar vi filmer med direkt/indirekt koppling till psykisk hälsa/ohälsa. Denna gång vill vi tipsa om den Oscarsnominerade och vinnaren av Golden Globe 1988: ”Mitt liv som hund”.

Handling
Filmen baseras på en bok av Reidar Jönsson och handlar om Ingemar (Anton Glanzelius) och vad han fick uppleva året 1959. Ingemar är en knappt tonårig kille som bor hemma med en storebror och sin sjuka mor samt hunden Sickan. Modern blir allt sjukare och till slut måste Barnavårdsnämnden placera Ingemar hos morbror Gunnar (Thomas von Brömssen) i Småland.

Min Bedömning
Filmen ger förståelse för hur det kan vara att växa upp i en familj med en ensamstående förälder och tidigt få ta ansvar. Trots allt tacklar Ingemar tillvaron på ett sätt som gör honom till en slags överlevnadskonstnär.

Mitt liv som hund är en dramafilm och åldersgränsen är satt till 7 år, vilket är en berättigad åldersgräns. Handlingen är något som tilltalar hela familjen.

Vart finns filmen?
Filmen Mitt liv som hund finns på Karlstads stadsbibliotek och söker man på Internet så finns det möjlighet att hitta den där.

Betyg: 4 ASP löv av 5

1=går att se, 2=godkänd, 3=klart sevärd,
4=berömlig, 5=mästerlig

A-Kursen

Ökad självständighet.

Niclas Modig är kursföreståndare för en ny kurs vid Molkoms folkhögskola som heter A- kursen den vänder sig till personer som har Aspergers syndrom eller Autism utan utvecklingsstörning. Kursens inriktning innebär att man får lära sig att ta hand om sitt eget liv, vilket resulterar i en ökad självständighet.

Kursen startade 2007 och det finns nio platser. Eleverna behöver träna sin sociala kompetens och en del vardags göromål som t ex. att betala räkningar och handla. Alla ämnen går ut på att lära sig hur omvärlden fungerar. Kursen leder till att eleverna får lättare att ta kontakt med andra människor.

Eleverna har ett eget internat där dom bor och där det finns fritidsledare dygnet runt. All personal på skolan har fått utbildning om funktionshindret. Innan kursen startade så var personalen på studieresa till andra folkhögskolor för att se hur det fungerade där med kursen. En del av personalen har även läst specialpedagogik på universitetet.
Kursen är ingen yrkesutbildning utan en språngbräda ut i livet säger Niclas. Eleverna kan söka en yrkesutbildning eller komplettera gymnasiestudierna efter kursen. Det man läser är bland annat Livskunskap som ger kunskap om det egna funktionshindret. Ett annat ämne är Vardagsmatematik som handlar om elevernas privata ekonomi. Ämnesvalet är grundat på studieresorna och kursen i specialpedagogik, säger Nickas. Får vi bara ut information om kursen så tror jag att det inte skall vara några problem med att få nya deltagare.

Kursen innehåller följande ämnen:
Livskunskap (ger kunskap om det egna funktionshindret)
Samhällsorientering (att förstå sin omvärld)
Friskvård
Hemkunskap
Vardagsmatematik
Färg & Form
Drama
Svenska