MIN SOMMAR

Nu är sommaren här,med allt vad det innebär. Semester, grillat och bad är bara några exempel på vad den har att erbjuda.

Att bara kunna sätta på sig en t-shirt och ett par sandaler eller badtofflor, och sen gå ut och sätta sig bekvämt nånstans för att njuta av solen och en bra bok är underbart på sommaren. Att allting blir så mycket enklare på sommaren är nästan det bästa tycker jag. Man behöver inte sätta på sig långkalsonger och stora kängor när man ska gå ut en stund, utan man kan i princip gå som man är förutom ett par skor kanske.

Maten vi äter på sommaren är ju också enkel och fantastiskt god, vi kan t ex grilla en köttbit eller någon god fisk och till den äta en matig grönsallad, mmm… vad gott! Svenska jordgubbar är ju också en sak som vi nästan bara äter på midsommar, tillsammans med sillen och den lilla nubben. På tal om jordgubbar så har det ju skrivits en del om att man tror att det svala vädret verkar ställa till en del problem för våra odlare runt om i landet. Odlarna säger att det svala vädret med all säkerhet kommer innebära att det inte blir någon större storlek på bären i år, så de bär som kommer kunna säljas blir med all säkerhet rekorddyra, i alla fall de som som säljs under midsommarafton.

Som ni läser så finns det gott om saker som hör sommaren till, så även mindre bra saker. De allra flesta människor tycker om värmen på sommaren, jag anser däremot att den ibland kan vara en nackdel. Vissa dagar och kvällar – när det har varit för varmt – får jag problem med att somna. När det är för varmt blir jag istället väldigt pigg, vilket gör  det näst intill omöjligt för mig att sova.

Jag vill passa på och önska er alla en riktigt god sommar!

Text: Patrik Andersson

Nu är det äntligen sommar igen!

Då var vi framme vid den tid på året, då man påbörjat sin semester, planerar den stundande semestern, eller bara njuter av att det är sommar.

Det eviga sommarsamtalsämnet vädret, dyker upp i år också. Hur skall det bli, kommer det att bli någon sol och värme? Detta är ju som alla vet, tyvärr inget vi styr över, utan man får förlita sig till turen och hoppas på att alla får det bra. Ibland är det skönt att bara vara ledig, oavsett väder.

För er som kommer in som vikarier i våra verksamheter i sommar, ni är hjärtligt välkomna och ni är väl behövda.

Slutligen önskar jag alla en bra sommar och en skön semester.

Stefan Berndtsson
Enhetschef, Avdelningen för Socialpsykiatri, Alkohol och Narkotika

EN LÅNG VÄG TILLBAKA

Vägen från drogmissbruk tillbaka till ett ”vanligt” stabilt liv är lång och mycket, mycket tuff.

Speciellt om man bor i Sverige,för enligt den förlegade svenska drogpolitiken (vilken ligger 10 – 15 år efter våra grannländers) bör man ha bränt alla broar och försuttit sina chanser till ett normalt liv innan man får möjlighet till vettig medicinsk behandling.

Man är tvungen att kämpa i både uppförsbacke och motvind, men inte ens då är det säkert att man får hjälp! Vore det inte bättre att fånga upp missbrukarna innan grund/gymnasieskolebetygen är helt obefintliga, innan kreditvärdigheten är körd i botten och skulderna hos kronofogden blivit så höga att de omöjligen kan betalas av under ens livstid?

För vad händer i dagens Sverige när du väl står skriven hos kronofogden..? Jo, du får inte hyra en lägenhet, inte stå för ett mobil- eller internet- abonnemang, inte ta lån eller köpa på avbetalning. Med andra ord blir miss- brukarna utestängda från stora delar av det moderna samhället.

Blir man av någon drog- relaterad orsak av med körkortet är man körd, för man straffas inte bara en gång. Först döms man och får en påföljd som fängelse eller samhällstjänst, med detta följer också bötesbelopp och spärrtid. När det här avklarats borde ju brottet vara sonat, men icke! När väl spärrtiden gått ut och man vill ta körkort igen straffas man ytterligare, och det kostar dig dyrt. För då är det dags för närmast ändlösa urin-, blod- och CDT-provtagningar (leverprov som visar vad du gjort under tre veckor bakåt i tiden) som kan pågå i åratal och som sammanlagt kostar dig tiotusentals kronor, exklusive  kostnaden för att ta själva körkortet.

Och vart ska man då få alla dessa pengar ifrån? Det är ju inte det lättaste att få ett jobb nu för tiden om man inte har körkort. På sätt och vis blir det lite av ett moment 22, hur motiverande är det att hålla sig drogfri när man står utan jobb, utan hem, med skulder upp över öronen och utan en synlig väg ut..?

Nej, upp till kamp kära missbrukare, säger jag! Det är hög tid att våra folkvalda politiker ser problemet i vitögat och agerar därefter.

/ Micael

FRIS – Hjälper människor tillbaka till samhället

FRIS betyder ”Försäkringstagarnas rätt i samhället”, det är en ny förening i Karlstad (den startade 10/3-08). FRIS är unik i sitt slag i Sverige, det man arbetar med är att vägleda de försäkrade med stöd och stöttning för en rättvis och rättssäker prövning hos Försäkringskassan.

Stefan Lundmark säger att de som arbetar inom föreningen har egna erfarenheter från att vara utanför samhället, sedan har man läst in sig på ämnet, bl a Förvaltningslagen, för att kunna jobba med dessa frågor. Den hjälp man ger sina medkamrater är att berätta för de sjukskrivna hur beslutsgång och rättsprocess är upplagda inom försäkringsområdet.

Samhället bör vara tillmötesgående och skapa möjligheter för den enskilde individen och dess funktionsnedsättning. Fris gör inga egna medicinska bedömningar. Det är försäkringskassans medicinske rådgivare som är rådgivande till handläggarna i ärendet. Allt som oftast går handläggaren på den medicinske rådgivarens rekommendationer. Den behandlande läkaren bör få mer respekt och tilltro för den bedömning av arbetsförmågan som han gör av den försäkrade.

Fris anser att det som sker idag är orimligt, att en person som efter tio års sjukfrånvaro skall vara helt arbetsför från en dag till en annan. De vill jobba för en mer hållbar rehabilitering utifrån den enskildes funktionsnedsättning och erfarenheter.

Stefan Lundmark (v.ordf) och Karin Blomqvist (ordf) har träffat socialförsäkringsminister Christina Husmark Persson för att diskutera kring dessa frågor vid ett antal tillfällen, de säger att det varit en god dialog men att result har uteblivit.  Fris ser fram emot vilka åtgärder regeringen tänker presentera 2010 för de människor som nu hamnat mellan stolarna och inte uppbär ersättning av något slag.

Fris har nu ca 500 medlemmar från hela landet och kan sägas ha blivit en fackförening för de sjuka, samt även en informationscentral för medlemmarna. Där talar man om vilka rättigheter och skyldigheter den försäkrade har. Det är genom utskick och öppna möten som man erbjuder sina medlemmar att delta i deras verksamheter. Man har även ett café där medlemmarna träffas kring olika teman. Tillsammans med studieförbundet BILDA bedriver Fris ett projekt kallat ”Hela livet” som är en kurs.

Vill du veta mer kan du passa på att besöka deras hemsida

Text: Olle Stagnér

HUR GÅR TANKARNA I KARLSTAD OM DE NYA ANSLAGEN?

Under 2009 satsar Regeringen 900 miljoner kronor på psykiatrins område. I denna artikel följer vi upp med att berätta om hur tankarna går i Karlstad.

Regeringen anslår 100 miljoner till kompetensförstärkning – hur tänker man om det? Inger Olsson, verksamhetsutvecklare inom ASP-ANA, berättar:  ”Den första möjligheten som gavs till att ansöka om medel för baspersonalens kompetensutveckling var redan förra hösten, då anslogs 130 miljoner. Värmlands läns landsting och samtliga 16 kommuner ansökte tillsammans om projektmedel och erhöll då 3,8 miljoner för projektet ”Integrerad psykiatri i Värmland”.

Projektet har en projektgrupp och Psykiatrisamordning Värmland inom Region Värmland är styrgrupp. Just nu pågår arbetet med att planera innehållet i utbildningssatsningen, tanken är att den ska genomföras med hjälp av länets folkhögskolor med KPS i Kristinehamn som bas. Totalt skall åtta utbildningsgrupper startas med ca 25 deltagare i varje och varje utbildning omfattar 10 dagar fördelat över ca ett år. Deltagarna skall komma både från kommunerna och landstinget och syftet är att skapa samverkansgrupper.

I vår har Regeringen anslagit ytterligare 100 miljoner och en ansökan kommer att lämnas in till Socialstyrelsen för fortsättningsprojekt. Diskussioner runt ansökan och innehållet förs just nu och den skall vara inlämnad för bedömning senast den 15 september i år.”

Hur går tankarna kring möjligheten att få bidrag från Socialstyrelsen när det gäller att ge personer med psykisk funktionsnedsättning sysselsättning hos externa aktörer? Jassin Nasr, verksamhetsutvecklare inom Verksamheten för sammanhållen rehabilitering, svarar: ”Vi har haft kontakt med Socialstyrelsen och är till viss del involverade i processen att utforma bidragssystemet du talar om. Vi är definitivt intresserade av möjligheten men kommer antagligen att behöva göra om dagens system något.”

I lagrådsremissen som vi tidigare skrivit om, föreslår Regeringen följande om individuella planer:
I HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) och SoL (Socialtjänstlagen) införs bestämmelser om att landsting och kommun tillsammans ska upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och från hälso- och sjukvården.

En plan ska upprättas när ett landsting eller en kommun anser att det behövs för att den enskilde ska få sina behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodosedda och om den enskilde samtycker till att en sådan plan upprättas.

Kommunen och landstinget ska påbörja arbetet med planen utan dröjsmål. Av planen ska framgå uppgifter om vilka insatser som behövs och vilka insatser respektive huvudman ska ansvara för. I planen ska också redovisas åtgärder som vidtas av andra än kommunen och landstinget. Av planen ska framgå vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Om det är lämpligt ska närstående ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om inte den enskilde motsätter sig det.

Vilka konsekvenser har Regeringens förslag? När det gäller individuella planer, så är det helt i enlighet med tidigare krav på vårdplaner, genomförandeplaner och gemensam vårdplanering. Skillnaden är att en lag gör det tvingande med individuella planer. Det kommer inte att ha några ekonomiska konsekvenser.

Text: Karl-Peter Johansson