HUR GÅR TANKARNA I KARLSTAD OM DE NYA ANSLAGEN?

Under 2009 satsar Regeringen 900 miljoner kronor på psykiatrins område. I denna artikel följer vi upp med att berätta om hur tankarna går i Karlstad.

Regeringen anslår 100 miljoner till kompetensförstärkning – hur tänker man om det? Inger Olsson, verksamhetsutvecklare inom ASP-ANA, berättar:  ”Den första möjligheten som gavs till att ansöka om medel för baspersonalens kompetensutveckling var redan förra hösten, då anslogs 130 miljoner. Värmlands läns landsting och samtliga 16 kommuner ansökte tillsammans om projektmedel och erhöll då 3,8 miljoner för projektet ”Integrerad psykiatri i Värmland”.

Projektet har en projektgrupp och Psykiatrisamordning Värmland inom Region Värmland är styrgrupp. Just nu pågår arbetet med att planera innehållet i utbildningssatsningen, tanken är att den ska genomföras med hjälp av länets folkhögskolor med KPS i Kristinehamn som bas. Totalt skall åtta utbildningsgrupper startas med ca 25 deltagare i varje och varje utbildning omfattar 10 dagar fördelat över ca ett år. Deltagarna skall komma både från kommunerna och landstinget och syftet är att skapa samverkansgrupper.

I vår har Regeringen anslagit ytterligare 100 miljoner och en ansökan kommer att lämnas in till Socialstyrelsen för fortsättningsprojekt. Diskussioner runt ansökan och innehållet förs just nu och den skall vara inlämnad för bedömning senast den 15 september i år.”

Hur går tankarna kring möjligheten att få bidrag från Socialstyrelsen när det gäller att ge personer med psykisk funktionsnedsättning sysselsättning hos externa aktörer? Jassin Nasr, verksamhetsutvecklare inom Verksamheten för sammanhållen rehabilitering, svarar: ”Vi har haft kontakt med Socialstyrelsen och är till viss del involverade i processen att utforma bidragssystemet du talar om. Vi är definitivt intresserade av möjligheten men kommer antagligen att behöva göra om dagens system något.”

I lagrådsremissen som vi tidigare skrivit om, föreslår Regeringen följande om individuella planer:
I HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) och SoL (Socialtjänstlagen) införs bestämmelser om att landsting och kommun tillsammans ska upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och från hälso- och sjukvården.

En plan ska upprättas när ett landsting eller en kommun anser att det behövs för att den enskilde ska få sina behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodosedda och om den enskilde samtycker till att en sådan plan upprättas.

Kommunen och landstinget ska påbörja arbetet med planen utan dröjsmål. Av planen ska framgå uppgifter om vilka insatser som behövs och vilka insatser respektive huvudman ska ansvara för. I planen ska också redovisas åtgärder som vidtas av andra än kommunen och landstinget. Av planen ska framgå vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Om det är lämpligt ska närstående ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om inte den enskilde motsätter sig det.

Vilka konsekvenser har Regeringens förslag? När det gäller individuella planer, så är det helt i enlighet med tidigare krav på vårdplaner, genomförandeplaner och gemensam vårdplanering. Skillnaden är att en lag gör det tvingande med individuella planer. Det kommer inte att ha några ekonomiska konsekvenser.

Text: Karl-Peter Johansson

Sveriges kommuner och landsting har givit ut ett positionspapper om psykisk hälsa för barn och unga

Sveriges kommuner och landsting har givit ut ett positionspapper som behandlar den psykiska hälsan hos barn och unga. En av de största utmaningarna handlar om utvecklingen av den psykiska hälsan Där skriver man bland annat att gemensamma ansträngningar måste göras av alla berörda samhällsaktörer för att främja barns och ungdomars hälsa och att hälsofrämjande insatser för psykisk hälsa ska ingå som en naturlig del i verksamheter riktade till barn och unga

Insatserna kan ske på tre sätt.

• Hälsofrämjande insatser, ex. boende, ekonomi och skolan
• Tidiga insatser till riskgrupper, barn i utsatta situationer ex. där föräldrarna har missbruksproblem
• Insatser till barn och unga med indikerade problem,det kan vara uppsökande verksamhet, vård och stödinsatser

De flesta barn och unga mår bra och har en bra livssituation. En av de största utmaningarna kring barn och ungas hälsa handlar om utvecklingen av den psykiska hälsan. Det gäller inte bara i Sverige utan i många andra länder. Positionspappret uttrycker förbundets syn på hur man främst inom kommuner och landsting kan agera i dessa frågor.

Man har satt upp fyra st. definitioner.

• Psykisk hälsa, att man skall uppleva sin tillvaro som meningsfull
• Psykisk ohälsa, en övergripande term
• Psykiska besvär,då människor visar tecken på psykisk obalans
• Psykisk sjukdom, är när symtomen är av den typ att det kvalificerar till en diagnos

Det finns faktorer som innebär en risk för psykisk ohälsa, ex. individualisering och faktorer som främjar en positiv utveckling av den psykiska hälsan (friskfaktorer). Insatser till barn bör utformas som stöd till de olika utvecklingsmiljöer som dom befinner sig i där är familjen den centrala faktorn som har betydelse under hela uppväxten. Där stöd till föräldrar så att dom kan ta sitt ansvar är en viktig hälsofrämjande insats.

Text: Olle Stagnér

REPETITIONSDAG GÄLLANDE MOTIVERANDE SAMTAL

Den 9/6 anordnades en repetitionsdag för de som genomfört grundutbildningen i motiverande samtal, ASP-bladet träffade några av deltagarna – Monica, Sven och Per – för att prata lite om dagen i allmänhet och motiverande samtal i synnerhet.

Vad är motiverande samtal?
Det handlar både om metod och förhållningssätt. Dels är det ett allmänt förhållningssätt som man kan använda i dagliga samtal. Sen kan man även använda en strikt samtalsmetod och då finns det vissa tekniker att förhålla sig till.

Är det en evidensbaserad metod?
Ja, det har visat sig att det fungerar, att det hjälper människor i den här förändringsprocessen oavsett problem egentligen. Om du ska sluta röka, börja träna mer eller sluta med droger eller nånting så är M I. ett hjälpmedel i förändrings processen.

Kan ni ta till er den här kunskapen? Är det en svår kunskap?
Vi har jobbat med det här ganska länge och de flesta verkar använda sig av det allmänna förhållningssättet i stort sett hela tiden. Att vi använder öppna frågor och att vi bekräftar klienter och patienter. Det bygger på respekt och empati. Man är jämlik i mötet. Men när man går in på den specifika tekniken är det svårt att se exakt vad det är man gör. Svårigheten ligger i att jämt hålla sig till detta, man halkar lätt in på andra metoder. En svårighet kan också vara om klienten inte vill göra en förändring.

Är det en bra metod? Märker ni att det ger resultat?
Man kan märka att det ger en positiv förstärkning i klientens egen förändringsprocess. Det stärker självkompetensen. Det gör en stor skillnad att bli respektfullt bemött, att bli bekräftad, och det är alltid viktigt. Att bekräfta är ett av ledorden i förhållningssättet. Klienten har ofta en viss skamkänsla och då är det här förhållningssättet extra bra för det är inte dömande utan mer undersökande.

Det gäller att börja där klienten befinner sig just i detta nu. Hur ser det ut idag? Hur kan vi hjälpa dig? Vad har du för funderingar? Tidigare har man kanske haft vissa insatser som klienten fått välja på för annars blir det ingenting, men med det här sättet kan man anpassa hjälpen utifrån var klienten befinner sig.

Ni har tidigare fått en grundutbildning och det här är en repetitionsdag. Kan ni berätta lite om hur den här dagen ser ut?
Det har varit mycket övningar och samtal. Vi har fått en input i våra färdigheter. Vi har gjort enskilda jobb och vi har jobbat i grupp med olika uppgifter. Det är det dagen går ut på. Vi har även tittat lite på film. Vi har haft den här metoden i ca 7 år och det har vuxit hela tiden.

Har ni någon arbetspärm eller liknande som ni utgår ifrån?
Vi har fått en pärm i grundutbildningen och verktyg som vi utgår ifrån, även böcker och annat material. Vi har även fått blanketter som fylls i utifrån en mall medan vi lyssnar på samtal. Vi har en bok som vi använder som heter BSF (beteende, samtal, förändring), den använder vi på det viset att vi har en bok för varje klient. Det är en manual som man arbetar sig igenom tillsammans med klienten. Boken används alltså som ett arbetsredskap. De klienter som fått arbeta med den här boken verkar tycka att det är positivt.

Det är viktigt att fortsätta hålla de här kurserna och återkopplingarna så att det här inte glöms bort.

Text: Karl-Peter Johansson & Kajsa Jansson

Ny avhandling visar på vikten av remission

Den 5 juni lade Lars Helldin vid Karlstads universitet fram sin doktorsavhandling med titeln ”Vikten av Remission vid behandling av patienter med schizofreniformt syndrom”.

Syftet

Syftet med avhandlingen var att undersöka hypotesen att ett kvantitativt mål, symtomatisk remission, för behandling av patienter med schizofreniform sjukdom medför praktiska och kvalitativa fördelar för patientgruppen och samhället.

Avhandlingens delarbeten

Det första arbetet studerade sambandet mellan cross-sectional remission och patienternas praktiska förmåga. Patienternas anpassning till och integrering i samhället, såsom sysselsättning, boende och socialt nätverk undersöktes.

Det andra arbetet analyserade förhållandet mellan cross-sectional remission och livskvalitet, bördan till följd av sjukdomen, hur nöjda patienterna var med erhållen vård och medicinering, samt slutligen, deras förmåga att förstå symptomen och sjukdomen.

Det tredje arbetet undersökte patienternas neurokognitiva förmåga, och om en högre förmåga medför att dessa patienter i större omfattning uppnått cross-sectional remission.

Det fjärde arbetet följde patienterna under en genomsnittlig tid av 65 månader. I denna studie undersöktes patienternas behov av sjukvårds- och boendestödsinsatser.

Resultat

Sammantaget talar resultaten i avhandlingen för att uppnådd remission medför praktiska och kvalitativa fördelar för patientgruppen och samhället.

Egna tankar kring avhandlingen
Så här långt är artikeln uppbyggd på sammanfattningen i Lars Helldins doktorsavhandling. Det verkar som att ett viktigt mål i patientens behandling är att uppnå remission, det vill säga, att sjukdomen finns men inte påverkar vardagen nämnvärt. Frågan uppstår, hur når man detta mål?

Projekt ”Integrerad Psykiatri i Värmland – kompetensutveckling för baspersonal”

Under hösten 2008 gjorde Värmlands sexton kommuner och Värmlands läns landsting en gemensam projektansökan till Socialstyrelsen inom området ”kompetensutveckling för baspersonal”. Projektet beviljades 3,8 miljoner kronor och våren 2009 utsåg man projektsamordnare och projektgrupp som nu arbetar med att planera verksamheten.

Syftet med projektet är att utveckla de olika yrkesgrupperna inom kommuner och landsting till en gemensam resurs med brukarnas/klienternas bästa i fokus. Målet med utbildningssatsningen är att bilda samverkansteam som har gemensam kunskapsbas ochgemensamma arbetssätt. En mycket viktig del i projektarbetet är också att lägga grunden till en långsiktig strategi för kompetensförsörjning inom den integrerade psykiatrin i Värmland.

Just nu planeras ”Certifieringsutbildningen” tillsammans med Kristinehamns Folkhögskola. KPS och certifieringsutbildning kommer att genomföras tillsammans med Värmlands folkhögskolor. Utbildningen omfattar 10 utbildningsdagar och genomförs under 2010 men med kursstart redan i november 2009.  Totalt skall åtta utbildningar genomföras i länet och varje utbildningsgrupp kan omfatta upp till 25 deltagare, vilka kommer utgöras av personal från kommun och landsting. För att  deltagarna skall slippa långa resor förläggs utbildningen på en folkhögskola så nära hemorten som möjligt.