Avdelningen för socialpsykiatrin, alkohol och narkotika, är en del av Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstads kommun. Sysselsättning inom ASP/ANA finns bl.a på spegeln, brillianten och mediagruppen.

Mediagruppen är en kreativ grupp människor som gemensamt skapar en meningsfull sysselsättning. Att jobba med media är en kreativ kanal för personer som tycker om att skriva, fotografera, filma, redigera och arbeta med grafisk formgivning samt layout.

Mediagruppen fungerar som ett komplement till- och är en del av ASP/ANAs, övriga öppna verksamhet, vilket ger ytterligare möjligheter till arbetsträning samt en meningsfull sysselsättning. För en del av deltagarna fungerar mediagruppen som praktik medan andra har det som sysselsättning, lönebidrag eller aktivitetsersättning. Gemensamt för dem alla är att arbetet sker i rehabiliterande syfte, både fysiskt och psykiskt.
Genom att deltagarna dagligen arbetar med utrustning och programvaror som liknar det som används på tidningar, reklambyråer och TV får man värdefull erfarenhet.

En erfarenhet som kan leda vidare till praktikplats, jobb eller fortsatta studier.

Inom mediagruppen finns många olika roller och arbetsuppgifter som tex formgivare, kameraman, redigerare, ljud- och ljus, fotograf och skribent till avdelningens egna tidning, ASP bladet.

I dagsläget är det 14st nöjda och kreativa personer som arbetar med all produktion som produceras av mediagruppen.

Jag ställde tre frågor till olika deltagare från mediagruppen.

Vad fick dig att börja på mediagruppen?

• Per Jag är utbildad fotograf och vill fortsätta jobba innom detta yrket.
• Jane (Nyligen börjat på mediagruppen) Jag har tidigare jobbat på en tidning men eftersom jag är pensionär nu så kan jag ju inte skaffa mig ett riktigt jobb, men ända sedan jag hörde att detta stället fanns har jag alltid velat jobba här.
• Karl-Peter Jag ville ha en regelbunden sysselsättning och struktur på min vardag.
• Robert Jag var sjukskriven sen 2005 men i slutet av 2007 kom jag i kontakt med Annika Lund min dåvarande handläggare på IFA. Det var hon som hjälpte mig hit. Tidigare hade de försökt få in mig på Gemet och sådana ställen, men det blev aldrig något bestämt. Det var dessutom inte något direkt passade mig och min situation tills jag fick höra om Mediagruppen. Jag har alltid varit intresserad av reklam, film och media så de va en självklarhet att jag vill göra ett försök. Jag har testat att jobba med t.ex photoshop hemma på fritiden, nu fick jag att äntligen chansen att prova på att jobba med det på riktigt, därför börja jag på mediagruppen.
• Ola Jag var arbetslös just då och blev utskickad på olika insatser inom socialen, kommunen, solareturen, sola-jobb och liknande men det fungerade dåligt. Men eftersom min socialsekreterare visste att jag höll på med film en hel del på fritiden och har ett stort intresse för film, så tipsade hon mig om Mediagruppen och att jag skulle testa att jobba. Det var på den vägen jag kom in.

Vad betyder de för dig att jobba här på mediagruppen?

• Per Det har betytt jättemycket, jag kan nu använda detta som merit när jag senare skall söka andra jobb.
• Jane Jag har ju inte varit här så länge men det har redan betytt mycket.
• Karl-Peter Det betyder en hel del faktiskt, bland annat när folk frågar vad jag jobbar med så kan jag lätt säga att att jag jobbar med media, dessutom har jag lönebidragsanstälning så de känns väldigt bra.
• Robert Det har betytt väldigt mycket, dels för min personliga reabilitering. Jag har gått från att ha socialfobi mer eller mindre till att bli den jag är idag, en social och öppen person. Det är mycket tack vare att man är ständig kontakt med andra människor och det betyder väldigt mycket för mig. Jag har nu hittat tillbaka till den person jag mer var förut. Sedan just detta med att ha en mening med vardagen har betytt mycket för mig, speciellt det med att möta folk som kanske frågar vad man gör, förut när man har berättat att man är sjukskriven reagerar de flesta mer eller mindre som om det är något fel på en, typ som om man är dum i huvudet. Idag kan jag stolt säga att jag jobbar på mediagruppen något som ofta brukar leda till samtal om vad man gör där osv. Det är skönt att ha en mening med vardagen på så sätt för det betyder mycket för självkänslan och hur man blir uppfattad som person.
• Ola Jag har utvecklas mycket sedan jag kom hit, jag får jobba med mitt intresse och har fått möjligheten till att utveckla mig själv på olika sätt som t.ex. klippa film och lärt mig de bättre, få rutiner och även att hantera en kamera bättre.

Vad är dina Framtidsplaner?

• Per Att få fortsätta att jobba som fotograf och inom media.
• Jane Inget specifikt, att jobba kvar på mediagruppen kanske?
• Karl-Peter Jag har funderat lite på att försöka stundera och kanske kan starta nått eget någon gång i framtiden.
• Robert Jobba mer på min egen rehabilitering. Försöka komma på fötterna igen rent mentalt, och på så vis kunna gå vidare vid ett senare tillfälle ut i arbetslivet.
• Ola Jag vill ju jobba inom media, på fritiden håller jag på mycket med kortfilmer och spelfilmer, så att bli en etablerat långfilms regisör är väl mitt slutgiltiga mål.

Text: Stefan Ek  Foto: Per Rhönnstad & Robert Olsson

I ASP bladets serie om kognitiva hjälpmedel   för personer med psykiska funktionshinder presenterar vi i detta nummer Sigvart Dygnstavla.

Sigvart Dygnstavla

– En väggtavla som strukturerar dygnet och hjälper användarna till god översikt över sina dagliga aktiviteter.

Människor som har svårigheter med struktur och tidsuppfattning kan lätt uppfatta tillvaron som onödigt komplicerad. För dessa kan en så kallad dygnstavla underlätta vardagen påtagligt. Sigvart Dygnstavla är en elektronisk, magnetisk whiteboardtavla för brukare som har hjälpbehov med att strukturera upp dagen för att göra den mer förutsägbar.

På tavlan finns lysdioder/ljusprickar intill en timvisarstapel, där varje diod/prick markerar varje påbörjad kvart (fyra dioder = en timme). Det finns även modeller med ljuspelare, där en lysdiod slocknar för varje avslutad femtonminutersperiod. Dygnets dagtid markeras med rött ljus på tavlans vänstersida, medan natten markeras på höger sida med blått ljus.

Larmfunktioner
Man kan för varje lysdiod ställa in ett larm som gör att tavlan ger en pulserande pipsignal under 15 sekunder, då även den aktuella dioden blinkar. Larmen kan dessutom kopplas vidare till personsökare, telefon (både fast eller mobil) eller en larmenhet i byggnaden.

Tavlan i brukarens vardag
Brukaren planerar sin dag genom att på tavlan fästa diverse symboler intill diodpelaren. När tavlan sedan larmar visar den aktuella symbolmarkören på vad brukaren nu ska göra. Symbolerna varierar från magneter, klistermärken, färgkoder, bilder och dylikt, till att man kan skriva in aktiviteten på tavlan med en tuschpenna. Det är då viktigt att man använder en whiteboardtuschpenna.

Ändring av tid för dag och natt
Normalinställningen för tavlan är att dygnets dagtid visas från klockan sju på morgonen till klockan elva på kvällen, medan natten pågår mellan elva på kvällen till sju på morgonen.
Men den som önskar ändra tidsvisningen kan göra detta med hjälp av magnetremsor. Genom att placera en magnetremsa som exempelvis börjar klockan åtta på morgonen och slutar vid midnatt, över den befintliga timvisarstapeln, så har man ändrat dygnsmarkeringen med en timme. Magnetremsorna finns i tre olika varianter: med tolv eller tjugofyratimmarsvisning, med klocksymboler eller helt tomma, där man själv kan anpassa med text och bild. Längst ned på tavlan finns en digital klocka.

Specifikationer
Tavlan strömförsörjs via elnätet. Vid ett strömavbrott kommer lysdiodpelaren att slockna men tavlans digitala klocka går på batteri och ställer automatiskt in rätt tid när strömmen är tillbaka. Inställningar och tillkopplingar görs på tavlans baksida innan man skruvar fast den på väggen. Måtten är 612×462x40 millimeter och den väger fem kilo.

Min erfarenhet av Sigvart Dygnstavla jag tänkte här dela med mig av mina erfarenheter med Sigvart Dygnstavla.

Det som är mina, så att säga, kognitiva problem innebär att jag inom mig planerar bra, men att det är svårt för mig att komma till skott med saker och ting. Det har blivit bättre med tiden och där har detta hjälpmedel spelat en viktig roll.

Med hjälp av tavlan får jag en god överblick över dagen, och även en bra tidsuppfattning över dygnet.

På vilket sätt, kan man då fråga sig. Jo, jag kan enkelt skriva upp saker att komma ihåg på tavlans whiteboardyta. Jag kan också skriva jämte klockstapeln olika händelser under dagen, precis som på bilden, där det står att ”Anna kommer” klockan sju på kvällen. Men den viktigaste funktionen för mig är nog tidsuppfattningen över dygnet. Genom att det finns både en digital klocka och två klockstaplar, så får jag dels en exakt tidsangivelse men också en visuell bild av ett dygn.

Man kan säga att Sigvart Dygnstavla har hjälpt mig till en bättre tidskänsla, och därför är det nu lättare att passa tider och komma till skott med olika saker.

Text: Christer Jansson

Vi har under detta år en artikelserie som vi kallar ”Vad är?” Här förklarar vi olika saker. Denna gång ska vi reda ut begreppet ”bostadssocialt kontrakt”.

Anledningen till att en person behöver söka ett bostadssocialt kontrakt ser olika ut från fall till fall. Det kan vara problem i den egna bostaden, personen är utsatt för hot och våld, ekonomiska problem, med mera.

Hur går det till?
Först kollar man själv om det är möjligt att få hyra bostad hos hyresvärdarna. Finns det ingen möjlighet till det, kan man vända sig till Socialförvaltningen. Där kommer man först till det som kallas ”Ingången” och där görs en remiss för utredning. Denna utredning leder antingen till bifall eller avslag. Ett avslag kan överklagas.

Vid bifall går ärendet vidare till någon av bostadskonsulenterna. Konsulenten går igenom hur situationen ser ut och därefter hamnar ärendet på en prioritetslista, där barnfamiljer står överst. Man anser nämligen att inga familjer med barn ska behöva hamna på ”gatan”. Nästa steg är att göra en ansökan tillsammans med en boplan till hyresvärdarna. I en boplan kan det exempelvis stå att besiktning ska göras efter 90 dagar, att klienten har boendestöd och hur boendestödet ser ut, att klienten gör drogtester regelbundet, att klienten behöver struktur i vardagen. Dessutom innehåller planen klientens ekonomiska situation. När ansökan nått hyresvärden kallas klienten till en intervju, och därefter söker man efter en lämplig lägenhet.

Det bostadssociala kontraktet
När man har funnit en lämplig lägenhet är det dags att skriva ett bostadssocialt kontrakt. Ett sådant kontrakt innebär att klienten under tre år hyr lägenheten i första hand, med en uppsägningstid på 14 dagar. Under första året lämnar kommunen hyresgaranti till hyresvärden. Efter detta år görs en besiktning av lägenheten. Då tittar man på hur betalning av hyran sett ut, om det förekommit någon störning och om   några skador har uppkommit.

Finns inget att anmärka på övergår kontraktet till ett korttidskontrakt enbart med fastighetsägaren, men utan någon hyresgaranti från Socialförvaltningen. När det har gått ytterligare 2 år och boendet fortfarande är utan anmärkning, skrivs ett nytt vanligt hyreskontrakt.

Sociala kontrakt
Ett sådant kontrakt innebär att kommunen innehar förstahandskontraktet och sedan hyr ut bostaden i andra hand. Ett socialt kontrakt kan vara förstadium till ett bostadssocialt kontrakt.

IFAs Bo och Budgetenhet handlägger
Det är denna enhet som handlägger sociala och bostadssociala kontrakt. Det är en relativt ny enhet som sorterar under avdelningen Integration, Försörjning och Arbete (IFA) och vid enheten arbetar:

• 1 Enhetschef
• 3 Bostadskonsulenter, varav en arbetar med integration
• 1 Utredare
• 2 Arbetar med förmedlingsmedel
• 5 Boendestödjare
• 1 Arbetar med dödsboanmälningar
• 3 Budget och skuldrådgivare

Sammanlagt är 16 personer sysselsatta vid IFAs Bo och Budgetenhet.

Text: Karl-Peter Johansson

Der Baader-Meinhof Komplex är den hyllade tyska storfilmen som avhandlar den dramatiska historien om den västtyska vänsterterrorgruppen RAF (Röda arméfraktionen). Det är teamet bakom den likaledes hyllade Der Untergang, filmen om hitlertysklands sista dagar, som nu riktat blicken mot det tyska 70-talet.
Frustrationen över ett Tyskland som vägrat göra upp med sitt nazistiska förflutna var grundbulten till bildandet av RAF, vilka beslöt omforma samhället med hjälp av dynamit. Testuggande kompromisslösheter om ”vi mot fienden” fick ersätta legitim polemiks debatt. Med dödlig konsekvens.

Det här är en mycket välgjord produktion. Man har inte hållit igen på något. Att våld är våldsamt – och svider i skinnet – står utom allt tvivel. Filmen skriver inte åskådaren på näsan. Analysen om dynamiken mellan statligt och politiskt våld lämnas till betraktaren. Der Baader-Meinhof Komplex är en actionfylld historielektion med moraliska tankenötter. Betyg: 4/5

Den uruguayanske författaren Eduardo Galeanos bok Fotbollens himmel & helvete är en samling korta litterära texter som avslöjar honom som en välinformerad fotbollsaficionado.
Galeano rör sig från det stora till det lilla, från det sakliga till det poetiska. Boken är knökfull av klingande oneliners där författaren skickligt visar hur fotbollen är spelplats för samhällskroppens alla motsättningar och sociala rörelser. Berättelserna utgår ofta från den sydamerikanska kontinenten, med sannsagor om rännstensungar som lade världen för sina fötter, och ibland snubblade bort både äran och pengarna. Här finns också en ständigt bitande polemik riktad mot de ofta högereaktionära män som enväldigt styr och ställer i klubbar och förbund, samt mot klistriga politikers försök att utnyttja sportens popularitet och strålglans.

Boken är även en sorgesång över att ständigt ökande resultatkrav berövat sporten den spontanitet och lekfullhet den hade i sin jungfruliga ungdom. Fotbollsvänner ska göra sig själva tjänsten att läsa detta knippe underhållande texter.

Det amerikanska rockbandet Kings of Leon utgörs av brödratrion Followill (Caleb, Nathan och Jared) och kusinen Followill (Matthew). Förra hösten släppte de sitt fjärde studioalbum: Only by the Night. Och tack och lov för det. Vänner av kvalitetsmusik som missar detta alster förtjänar ingen sympati. Den här skivan körde över mig och lämpade av mitt lik i sjunde himlen. Kings of Leons sound skimrar av en vibrerande blå svärta som känns helt genuin – och är omöjligt att inte älska. Caleb Followills själfulla röstleverans skulle till och med fått Otis Redding att be om en autograf. Rytmsektionens djävulskt pumpande gung i låtar som Crawl och Be somebody injekterar endorfin rakt in i hjärtmuskeln.

Nyckelorden är Tungt, Melodiöst och Vråltight. Grattis världen! Bästa låtar? Inte samtliga, men inte långt ifrån. Åtta av de elva spåren är jordbävningar, vilket ger albumet högsta betyg på min personliga Richterskala.

Text: Christer Jansson

Den 28 september höll ASP-ANA ett metodcafé på temat anhörigcentrum, där tanken är att man i behandlingsarbetet ska låta anhöriga stå i centrum. Metodkaféet är ett kreativt forum som hålls två gånger per termin, där behandlingsgrupperna från ASP-ANAs olika avdelningar turas om att bjuda in varandra till samtal kring olika teman. Målsättningen är att inspirera varandra inom behandlingsarbetet.

När jag först gick in på anhörigcentrum tänkte jag inte på att lokalerna inte längre tillhörde ASF (arbetsmarknads- och socialförvaltningen). Först blev jag överraskad när personal på anhörigcentrum inledde. När de talade om sin verksamhet undrade jag om jag helt missförstått kring innehållet i metodcaféet. När Lennart Björk (från anhörigcentrum) sedan kopplade detta mot ASP-ANAs anhörigverksamhet förstod jag finessen med att vi samlades där. Det måste ju vara en vinst för kommuninvånarna att all verksamhet kring anhörigstöd är samlad på en plats.
Att vara anhörig spänner ju över våra interna organisationsgränser.

På familjeavdelningen arbetar vi med barngrupper till barn med föräldrar med missbruk, psykisk ohälsa eller föräldrar som skilt sig. De är också anhöriga och innehållet i de programmen känns igen i det anhörigprogram Lennart berättade om.

De siffror Lennart presenterade kring antalet missbrukande, riskbrukande och de kostnader de för med sig var tänkvärda. Hans senare koppling till hur många anhöriga det berör gav ett svindlande antal.

Diskussionen i vår grupp kom att handla om var i våra arbeten vi ser dessa anhöriga. Vi såg att till oss, som inte arbetar direkt med missbruk, kommer ofta anhöriga  – som barn eller partner – men vi förstår inte alltid att de är anhöriga till en personer med missbruk. Vi pratade också om antalet anhöriga Lennart nämnt. De siffrorna betyder att alla människor vi möter förmodligen på längre eller närmare håll har en anhörig i risk eller missbruk. Det påminde oss om att det alltid är värt att fråga om, och att vi inför alla människor vi möter ska tala med respekt om människors olika problem.

Som vanligt kändes det som en viktig erfarenhet att få veta mer om de verksamheter vi har och få ansikten på de personer i andra verksamheter som våra klienter ibland träffar.

Text: Peter Johansson    Foto: Per Rhönnstad

ASP bladet fick ett samtal med Karl-Peter Johansson, som är aktiv i nöjesföreningen Festis. Han berättade om föreningens syfte och om de olika aktiviteter man  organiserar åt sina medlemmar.

Festis är en ideell nöjesförening som startade 2003 och vänder sig till alla som någon gång upplevt psykisk ohälsa. Festis är och ska vara ett resultat av medlemmarnas arbete och ta tillvara deras positiva krafter och ge dem nya mötesplatser. Det som är viktigt är att man ska träffas och ha trevligt och kul ihop, och att man får vara sig själv för en stund. Nu har föreningen ungefär 150 medlemmar.

Sedan två år är ASP bladets reporter Karl-Peter Johansson vice ordförande. Att vara vice ordförande innebär att han är ordförandens back-up, vilket innebär att han leder mötena när ordföranden har förhinder. Styrelsen består av sju personer och två ersättare. Det tycker han är bra, för då finns back-up. Karl-Peter säger att föreningen drivs på ett demokratiskt sätt, då de tar tillvara medlemmarnas önskemål.

Föreningen arrangerar fester, studiecirklar, körsång och har en målargrupp. Karl-Peter säger att en viktig frågeställning är hur man stimulerar engagemanget i en förening, att det kanske behövs nya sätt att driva föreningar, där man till exempel kan utnyttja internets möjligheter.

Inför en fest har man ett planeringsmöte för styrelsen och medlemmarna där man fördelar de olika sysslorna mellan personerna som deltar. Det första som görs är att finna ett tema för festen, till exempel film och musik. De arbetsuppgifter som fördelas är att utse vilka som ska ansvara för mat, kassa och lotteri. Ibland används en cateringfirma för matleveranserna. De levererar festmaten färdiglagad, vilket är ett väldigt praktiskt sätt att ordna det på.

Festis Hemsida

Text: Olle Stagnér Foto: Per Rhönnstsd

ASP bladet var och hälsade på Rolf Ahlzén i egenskap som lektor i Folkhälsovetenskap på Karlstads Universitet. Han är mycket mer än en lektor. Han är legitimerad läkare & jobbar halvtid som skolläkare. Han är också ordförande i Landstingets etiska råd, och intresserar sig stort för etik. Därutöver forskar han, och har fru och tre barn. Och så är han en människa. Icke att förglömma. För människor är mycket intressanta varelser tycker Rolf. Och ifrån det borde varje läkare utgå.

Du har en mängd olika sysslor och intresseområden, vill du nämna dem? Ja, jag är skolläkare på deltid, och jag har en lektorstjänst här på Folkhälsovetenskap på deltid, och så är jag ordförande i Landstigets etikgrupp, och så har jag en del föreläsningar runt om i landet. Så det är mycket, det känns som jobb och fritid flyter samman liksom. Men det känns som om jag gör allt som jag skulle göra ändå, så jag känner mig väldigt privilegierad faktiskt.

Vad är det som driver dig? Jag tror det har mycket att göra med nyfikenhet. Tycker det är väldigt roligt att finna nya grejer, på ganska många områden också. Det enda jag inte har varit bra på är skruva, jag borde gå en snickerikurs också, det är min dröm. För det jag gör är för opraktiskt. Jag vill känna att jag gör något med mina händer också. Men, som sagt, jag är intresserad av det allra mesta.

Du är lektor i Folkhälsovetenskap, vad doktorerade du i? Ja, jag är precis färdig med min doktors-avhandling. Jag har nämligen förskjutit den en aning. Det handlar om läkarens etiska förmåga, läkaretik och om läkarens yrkeskunnande.  Vilka inspirationskällor krävs för att bli en bra läkare och hur ska man  lära sig förstå människor, kort och gott. Det finns en risk inom dagens medicin där det finns så många metoder och så mycket läkemedel, att man glömmer bort att det finns människor bakom sjukvården. Min utgångspunkt är att det inte går att bota människor utan att riktigt förstå dem.

Vilken arbetsuppgift tycker du är svårast? Kanske att få en avgränsning mellan alla dessa områden, att hålla emot så att det inte blir för mycket. Sen är det alltid svårt att vara en bra föreläsare, en bra läkare och en bra forskare. Men jag hoppas att jag är tillräckligt bra.

Vilka utmaningar finner du i ditt arbete? Att lyckas få allt jag gör att gå ihop, att det inte får bli för mycket, så det går ut över familjen. Det är en jätteutmaning för mig, för jag hade kunnat lägga in hur mycket jobb som helst. Sedan är det givetvis på jobbet, att visa alla människor respekt, ta folk på allvar, visa intresse. Så att de känner att man bryr sig om och är intresserad av dem. Människor är väldigt intressanta, tycker jag.

Hur kom du in på just Folkhälsovetenskap? Jag läste väldigt mycket. Jag har en humanistisk bakgrund också, med filosofi, psykologi och lite sånt. Och så har jag min läkarutbildning, så jag har liksom en väldigt bred utbildning, och kunde egentligen fastnat i något annat ämne istället. Jag har till exempel undervisat sjuksköterskor ganska mycket, och så blir jag socionom nu också.

Men vad är du helst? Det är alltid en så jättesvår fråga. Den låter enkel när man hör den, men när man ska börja definiera den så blir det svårt. Men jag tror att det har och göra med att följa sina livsplaner. Att inte bli hindrad från att göra saker som man vill göra; att kroppen, eller själen inte fungerar på det sätt man kan förändra den till.

Vad är Landstingets etiska råd, och hur fungerar det? Etiska rådet har funnits inom landstingen i tio år. Vi sysslar med etiska frågor, försöker väcka intresse inom etiska frågor. Vi är ute på olika arbetsplatser och träffar folk och hör hur de jobbar. Det kan ju vara så att det finns svårigheter inom jobbet. Vi skriver remissvar inom landstinget. Vi försöker stödja olika grupperingar inom landstinget. Vi arrangerar lite föreläsningar och seminarium och så.

Det känns som om du verkligen vill föra över det akademiska till praktik, till människorna i den verkliga världen? Ja, det kanske man kan säga. Jag har ju aldrig varit en sådan där fullblodsakademiker. Och gör man akademiska studier så träffar man inte så mycket folk. Fast väldigt många teoretiker är ju kunniga och skickliga i sitt jobb, men jag tycker det är roligare att vara ute och träffa de som ska brottas med de praktiska, vardagliga problemen.

Styrs ert arbetssätt här på Folkhälsovetenskap av den så kallade allmännyttan? Vad är nyttan i ert arbete? Ja, det är en bra fråga. Men man får hoppas att kunskap gör tillvaron bättre för folk. Och det är ju det här som akademiska studier handlar om.

Tycker du att ni får ut nyttan i samhället, till folket? I viss mån, tror jag. Exempelvis från  folkhälsorapporten som har kommit nu, om hur människor i världen mår både psykiskt och fysiskt. Där hoppas jag att den kunskapen, som flera här är inblandade i, att den spelar en viss roll för människan. Så man kan göra medicinen bättre och ta bort vissa hälsorisker, och så vidare.

Text: Håkan Kristensson Foto: Per Rhönnstad

Julen närmar sig och det börjar bli dags att köpa julklappar! På Wåxnäs Loppismarknad finns ett stort utbud med blandade prylar. Man kan göra riktiga fynd och det är verkligen värt att besöka denna loppis. Det finns även en liten servering där man kan köpa sig en kokt korv med bröd, varm smörgås eller ta sig en kopp kaffe med dopp. Det går att hyra bord och ställa ut sina egna grejor till försäljning. Vi har varit där och träffat Tony, som idag är ensam ansvarig för loppisen.

När startade ni verksamheten? – Den startade vi i januari –09.

Hur gör man för att hyra ett bord? – Man ringer hit och frågar och man får beställa ett bord, sen får man ta med sig saker för att sälja. – Därefter får man stå här hela lördag och söndag. – Då skall man sälja detta själv. – Har man mycket prylar kan det bli tal om en vecka till! – Då säljer vi åt den/dom mot en provision på 20%.

Finns det möjligheter att bara lämna in saker till försäljning utan att stå vid bordet själv? – Nej, det kan man inte. – På helgen ska man vara här själv och mot 20% provision tar vi över under veckodagarna.

Hur mycket kostar det att hyra bord? - Just nu kör vi en kampanj och för att hyra ett bord en hel helg betalar man 100kr! – Vi försöker locka hit lite mera folk, bla skolklasser och föreningar, tillägger han.

När är det mest lönsamt att hyra bord? – Ja, runt löningstid är ju den bästa tiden. – När folk får in mycket pengar, typ pension och barnbidrag osv. – I huvudsak är det när löningen kommer.

Är det många återkommande som hyr bord? – Ja, det har det faktiskt varit! – Dom samlar på sig lite mera grejor och kommer tillbaka igen lite senare.

Tar säljarna olika priser för samma sak? - Ja, det händer allt ibland, säger Tony.

Har ni mycket stamkunder? - Det är olika. – Det är inte samma personer som är här jämnt. – Det är det som är roligt – att det kommer nytt folk hela tiden.

Vad säljer ni mest av? Det går i vågor lite grann det där, lite olika leksaker, lampor, glas och porslin. – Verktyg har varit populärt! LP-skivor är populärt! – Kläder däremot har ju alltid varit svårt för oss att sälja. Det ligger mer för Myrorna.

Antikviteter, det har ni väl inte på loppis? – Jo, en del har vi!

Vad köper ni helst in? – Ja, det vet jag inte. – Dom som hyr bord har ju med sig egna grejor, typ leksaker och skridskor ifrån källaren och sånt där.

Du köper inte in saker själv? – Nej, jag köper inte själv, nej!

Förekommer det att folk kommer hit med stulna saker? – Nej, hittills har det inte kommit någon med stöldgods. – Det kan man ju inte garantera till 100% men jag tror inte det i alla fall!

Finns det sådana som försökt sålt saker som är kopior och sen sagt att de är äkta till dig? – Nej, inte vad jag vet.

Blir seconhand en allt större marknad? - Ja, det tror jag . – Det verkar ju som om det har blivit mer populärt, det märks hos Gengåvan. – Ja, även när folk är lite fattigare. – Särskilt vid lågkonjukturen, tror jag.

Har du mer kunder nu än i början? - Ja, det har jag och det tar ju ett tag innan det blir inarbetat, så att man kommer igång. – Sen har det blivit väldigt populärt att blanda nytt och gammalt med kläder, (Intage heter det), även möbler och sånt där som man kan blanda. – Nästan som en trend och det är ju bra!

Hur har du öppet i Julhelgen? - Julafton, juldagen, annandagen och den 27:e är det stängt. – Den 28, 29, 30 är det öppet mellan 12-18.

Kommer ni att ha någon särskild Mellandagsrea? – Ja, vi funderar på det faktiskt, alla andra har ju det och det är populärt att vara ute och handla då. – Det blir väl att vi bjuder på lite glögg och pepparkakor och så har vi 50-75% rabatt!

Kommer ni ha någon form av julmarknad? - Nej, inget speciellt. – Vi pyntar med julsaker och så kanske vi ska bjuda på pepparkakor och glögg någon helg innan jul.

Våxnäs Loppismarknad ligger i samma hus som UNO-X, mittemot Våxnäs Värdshus. Fram tills jul har de öppet alla dagar utom måndagar. Telefonnumret dit är 0708-103896 (Tony).

/ Jane Alsing

Läs vad andra skrivit om Wåxnäs L0ppmarknad: VF

Hej! Jag är en Guldfisk. Vi är mest kända för att ha tre sekunders minne. Tror jag att det var. Nu ska jag berätta om en typisk dag i mitt liv….
Hej! Jag är en Guldfisk. Vi är mest kända för att ha tre sekunders minne. Tror jag att det var. Nu ska jag berätta om en typisk dag i mitt liv….
Hej! Jag är en Guldfisk. Vi är mest kända för att ha tre sekunders minne. Tror jag att det var. Nu ska jag berätta om en typisk dag i mitt liv….
Hej! Jag är en Guldfisk. Vi är mest kända för att ha tre sekunders minne. Tror jag att det var. Nu ska jag berätta om en typisk dag i mitt liv….
Hej! Jag är en Guldfisk. Vi är mest kända för att ha tre sekunders minne. Tror jag att det var. Nu ska jag berätta om en typisk dag i mitt liv… ……………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………

/Larry Eriksson

16/11-09 var det release på vår vårdguide ”Hjälp & Stöd i Karlstadsområdet”, en guide om vart du kan vända dig när du mår psykiskt dåligt.

Guiden är en samling av viktiga telefonnummer till olika instanser dit man kan vända sig om man mår dåligt, den fungerar även som hjälpmedel för anhöriga.

Guiden finns i dagsläget att hämta på Karlstad Kommuns hemsida