” Med Karlstads Vision om 100.000, tycker du att Karlstad & Hammarö Kommun skall bli en enda Kommun?”

Frågan gick att besvara på vår hemsida och resultaten ser ut enligt följande:

46% Ja, det är en vettig idé

31% Nej, Karlstad är Karlstad och Hammarö är Hammarö

23% Vet inte tillräckligt om det är en bra eller dåligt idé

Totalt svarade 39st och Karlstads invånare verkar vilja ha en större kommun ihop med Hammarö

Att ta sig fram i Karlstad har aldrig varit lättare. Solacykeln är en möjlighet för alla som besöker eller bor i Karlstad att ta sig fram på cykel genom staden, helt gratis.

Och då menar jag alltså att det varit många soliga vindstilla och regnfria dagar (sen finns det ju andra delar i tillvaron, t.ex i arbetet, som varit mer påfrestande …).
Men jag har i princip alla dagar efter jobbet tagit med mig hunden ut i skogen, fått rensa huvudet från frågor och bekymmer, njutit av vår vackra natur och den frid som finns där, plockar mängder av svamp och en hel del lingon. Sen kom den första oktober med kyla, regn och rusk! Så nu får man verkligen tillvarata varenda solgnutta som man kan få i dessa allt mörkare dagar.

Och vad innehåller jobbet just nu?

Budgetarbete och verksamhetsplan inför år 2010 – hur ska vi klara avdelningens ekonomi med den ökande ärendemängden, med högre personalkostnader och med en mindre budget på grund av det ansträngda ekonomiska läget i Karlstad och Sverige? Ett intensivt arbete pågår med för att minska möjliga kostnader och öka möjliga intäkter. Kommunens utgångspunkt är att vi ska behålla vår personal trots sänkt budget, och det ser vi ju som nödvändigt också på ASP-ANA, eftersom efterfrågan och behov hos brukare/klienter ökar.

Jag vill upprepa det som jag skrev i föregående ASP-blad, nämligen att när samhället har lågkonjunktur så har socialtjänsten högkonjunktur. I motsats till många andra kommunala verksamheter är vår förvaltnings budget inte baserad på siffror om befolkning eller antal ärenden eller behov. När den ekonomiska situationen för människor försämras på grund av arbetslöshet och förändrat socialförsäkringssystem, så påverkas livets alla områden: Det blir besvärligare i familjen med barnen och ungdomarna, den psykiska ohälsan ökar och missbruket tilltar också.

Fält- och uppsökargruppen håller på med en delrapport om sitt arbete hittills under året, där det klart framgår vilket stort behov det finns av sådan verksamhet. Människor som har mycket svåra livsomständigheter saknar ofta förmåga att söka den hjälp som finns att få. Därför behöver socialtjänsten finnas utanför ”byråkratins rutiner” så att de som har det svårast också kan få vård och stöd genom ett aktivt uppsökande arbete.

Mediagruppen gör ett stort arbete för att vår förvaltning ska nå ut med information om vår verksamhet. Filmer och broschyrer möter uppskattning vid studiebesök och föreläsningar på det nationella planet. Karlstads kommun har rutiner och riktlinjer för information som ska användas av all verksamhet inom koncernen, och vi kommer därför att se över presentationen och formerna för Mediagruppens arbete. För oss är det viktigaste att kunna erbjuda människor goda möjligheter till återhämtning och rehabilitering, via utvecklande och självständiga arbetsuppgifter!

Vill passa på att gratulera Mediagruppens Robert Olsson och Ola Paulakoski, som vann Raketfilms förstapris i en tävling av Värmlands Filmförbund i samarbete med film i Värmland och Filmstaden i Karlstad. De fick priset för bra klippning, humor och en överraskande handling i filmen ”En tôcken där – Bottennapp”.
Stort grattis!

Inger Granhagen
avd chef

1979 byggdes ett nytt och fräsht badhus på Sundsta i Karlstad. Idag, 30 år senare, får man minst sagt skämmas över hur slitet och sunkigt detta badhus har blivit i en så pass modern stad som Karlstad.

Omedelbart när man kommer in i entrén möts man av en dunkel syn. Det är brunt och mörkt tegel, samma tegel som man får stå ut med inne i bassängdelen. Det är genuin 70-talskänsla på sämsta sätt. Själva bassängerna är i traditionellt vitt standardkakel som man är van vid att se. Men på flera ställen syns det att kaklet har släppt eller spruckit, och på andra ställen har detta lagats snabbt och torftigt. Sedan har vi cafédelen, om man nu ens kan kalla det för café. Det ligger lite undangömt i ett hörn med endast en liten lucka i en vägg där man kan köpa glass eller få sig en kopp kaffe med kaka till obskyra priser.

Det har långt om länge debatterats om en upprustning eller om det ska rivas och byggas ett nytt badhus i en annan del av staden. Om det skulle bli ett nytt badhus, var skulle det ligga någonstans? Ett bra ställe vore norra fältet på gamla I2-området, där det nu är en kal och tråkig miljö. Det är som om de glömt bort att det skulle kunna ligga något mycket finare, trevligare och mer användbart där.

Föreställ er nu en ny och modern byggnad bredvid polishuset och brandkåren, där Solareturen ligger idag. Såvitt jag har förstått ska både Solareturen och återvinningsstationen flytta. Låt oss då riva den gamla fula och slitna byggnaden som Solareturen håller till i, lägg om vägen mellan Solareturen och återvinningsstationen, och bygg en stor och fin byggnad där träningslokaler, inomhusbollplaner och självklart en 50-meters tävlingsbassäng får plats. Även äventyrsbad för barn och lekfulla vuxna skulle kunna få plats. Alla andra fritids- och tävlingsställen finns redan i samma område: Tingvalla Isstadion, Karlstad Racketcenter och Tingvalla IP ligger på gångavstånd på andra sidan vägen. Brist på parkeringsplatser lär det inte bli.

Det är något som vi har i dagsläget på Sundsta, och rustar man upp lär det bli ännu trängre. Men om det bara blir en upprustning av det gamla badhuset, vad är då viktigast att satsa på? Mest för tävling och träning? Mest för barn, stora som små? Om det ska byggas ut, hur ska då allt detta i sådana fall få plats? Det är några av de många frågor man vill ha svar på. Snart måste det tas ett beslut, för vi Karlstadbor förtjänar bättre. Eller hur?!

/ Stefan Ek

Vi har börjat med en ny sektion ”Månadens fråga”, denna gången var frågan

”Kommer du att vaccinera dig mot din nya influensan A(H1N1)?”

Frågan gick att besvara på vår hemsida och resultaten ser ut enligt följande:

42%     Ja

36%     Nej

21%     Inte om jag inte måste

Totalt svarade 66st och man kan lugnt påstå att vi blir påverkade av vädret.

Eva-Lotta Trüschel, ny enhetschef på USB-enheten under ASP/ANA-avdelningen, delar med sig av sitt eget liv under en trevlig och trivsam pratstund på hennes kontor. USB står för utredning, stöd och behandling.

Hon är 52 år och har tre utflugna barn mellan åldrarna 19-27. Bor i Karlstad och driver en bondgård i Mellerudstorp med sina bröder.

Eva-Lotta har en rejält förankrad grundplattform att stå på då hon  jobbat med socialt arbete i 22 år. Efter utbildningen till Socialpedagog i Malmö under åren 1980-83, började hon arbeta som hemterapeut i Kils kommun och några år senare började hon som socialsekreterare i samma kommun. Därefter har Eva-Lotta jobbat inom socialtjänsten i flera småkommuner främst i Värmland. Hon jobbade även som skolkurator under fem år och det var också i nära samarbete med den sociala sektorn.

De senaste sju åren har hon arbetat som chef för Individ- och familjeomsorgen (IFO). Hon var nere i Dalsland, i Färgelanda, och jobbade som IFO-chef  i drygt tre år. Hennes senaste anställning var som chef på IFO i Forshaga. Innan utbildningen och några år efter arbetade hon under sammanlagt tio år inom Landstingets omsorgsverksamhet, så i hela sitt yrkesverksamma liv har hon verkat i olika former med att stödja människor på olika sätt.

Eva-Lotta uttrycker verkligen en stor glädje över sitt nya jobb och över att äntligen få arbeta i Karlstad, eller som hon själv säger:
- Det är väldigt gôtt att få bo och arbeta inom samma kommun, och så trivs jag väldigt bra i Karlstad.

Hon fortsätter:  -Socialtjänsten har alltid har legat mig varmt om hjärtat. Där finns ständigt en del att förbättra och utveckla, då det inte fungerar optimalt i dag. Jag tycker om socialtjänsten som idé och vill verka för den.

-En av mina målsättningar är att kunna väva samman de olika kulturerna som finns inom USB-enheten för att det ska fungera så smidigt som möjligt för både brukare och personal. Just nu försöker jag lära känna verksamheten och hur den är uppbyggd i sin helhet, samt kika lite på de kringverksamheter som är knutna till enheten”.

Då det är mycket nytt inom kommunen, samt att hon är ny i sin tjänst, gör att Eva-Lotta har en hel del att sätta sig in i. Som IFO-chef hade hon ansvaret om allt från försörjningsstöd, fastställande av faderskap, missbrukshandläggning, socialpsykiatri, dödsboanmälningar till barnavårdsutredningar. Som enhetschef på USB kan hon koncentrera sig på ett fåtal av socialtjänstens arbetsuppgifter.

Det var en mycket trivsam pratsund med en trevlig människa och jag kan bara önska henne allt gott.

Text: Thomas Andersson Foto: Per Rhönnstad

Det finns några olika jobbmöjligheter som förmedlas dels via kommunen, dels via arbetsförmedlingen. Jag stämde träff med Jennie Holmberg på Jobbcenter och fick en pratstund om just instegsjobbet för invandrare.

Instegsjobbet finns för alla nyanlända flyktingar och invandrare, vilket de har möjlighet att få när de läser SFI (Svenska för invandrare) och under sina tre första år i Sverige.
Instegsjobbet kan man ha på olika lång tid. Arbetar man heltid och läser på kvällen så kan man ha det i sex månader, annars kan man ha det under längre tid beroende på hur mycket man jobbar. Har man det exempelvis på halvtid kan man jobba upp till 24 månader. När man är färdig med sin SFI så kan man bara ha instegsjobbet i max sex månader. Så fort det går över halvtid är det max sex månader det handlar om. Det är arbetsförmedlingen som beviljar instegsjobb, som en statlig arbetsmarknadsåtgärd.

Vad har ni för målsättning generellt sett? Att så många som möjligt kan komma ut i arbete eller reguljära studier. Det är viktigt för dem att komma ut i arbetslivet och knyta nya kontakter, vilket de har möjlighet att göra under tiden de har instegsjobb. Sedan finns andra  positiva bitar, bland annat blir språket bättre, och just språket är en viktig del i integrationen.

Hur många har ni i sysselsättning idag tack vare instegsjobbet? Just nu är det tolv stycken av de som är aktuella på Jobbcenter som har instegsjobb, inom kommunen eller på den privata marknaden. Karlstad kommun har tagit beslut att 40 stycken ska kunna anställas under detta år.

Det är svårt att få fram arbetstillfällen, men vi jobbar på att informera olika tänkbara arbetsgivare. Men då vi har ett jobbpaket där många är ute i nystartsjobb i kommunen, är det lite svårt för de olika förvaltningarna att veta att det är skillnad på de här jobben, så då går vi som sagt ut med information.

Hur går det till när någon får ett instegsjobb? När det gäller instegsjobb är det oftast vi som har haft kontakten med arbetsgivaren först. En del hittar en egen plats. Oftast börjar man med en praktik, så att arbetsgivaren kan se om detta är en person de vill anställa. Vill de det tar vi kontakt med arbetsförmedlingen så att de får kontakta arbetsgivaren, sedan sköter de allt som har med anställningen att göra.

Vi är med som stödresurs till arbetsgivaren och arbetstagaren, samt backar upp om det skulle finnas bekymmer av något slag. Sedan gör vi uppföljningar om hur det har gått.

Hur ser ni på framtiden? Är detta ett fortgående eller tidsbegränsat projekt? Jag vet faktiskt inte. Då detta är en statlig arbetsmarknadsåtgärd är det nog en fråga för arbetsförmedlingen. Just nu arbetar fyra personer med nyanlända flyktingar och invandrare där detta åtgärdsprogram ingår. Som det ser ut fortsätter projektet så länge som nuvarande regering sitter kvar, sedan kan ju allt ändras om det blir maktskifte säger en kollega till Jennie.

Text: Thomas Andersson Foto: Per Rhönnstad

Inom ASP/ANA arbetar varje sommar ca 30 sommarvikarier. Dessa är och har varit en viktig grupp också för att få feedback på vårt arbete.

Sammanfattning
Avdelningen för socialpsykiatri, alkohol och narkotika har gjort en enkätundersökning hos verksamhetens sommarvikarier, för att få en liten överblick hur det fungerar.
Totalt skickades 30 enkäter ut och av dessa har 16  lämnat svar (53%).
Enkäten innehöll tre relativt öppna frågor och en punkt för övriga kommentarer. Det man generellt kan se utifrån svaren är att de flesta sommarvikarierna är nöjda med sitt jobb och framför allt med personalen som arbetar på verksamheterna.

Några svar på frågan om vad de tyckte var bra:
”Trevlig och gemytlig arbetsplats”
”Underbart arbetsgäng”
”Kanonpersonal”
”Trevlig personal och trevlig arbetsplats”
”Bra mottagning”
”Väl mottagen”
”Trevliga arbetskamrater och fritt arbete under ansvar”

Några svar om vad de tyckte var mindre bra:
”Dokumentation av rutiner, till exempel medicinutdelning, hygien …”
”Viss skriftlig information är/var inte helt uppdaterad”
”Under semestertider vet man inte när handläggarna har semester och hur länge. Och vilken/vilka handläggare som är ansvarig istället för den ledige”
”Det hade varit bra att få reda på när och hur länge de olika handläggarna skulle ha semester och vem som var ersättare”

Det man kan utläsa av svaren på vad som fungerat mindre bra är att det inte finns tillfredsställande dokumentation på arbetsplatserna, och att vikarierna inte vetat om hur länge ordinarie handläggare haft semester och om det funnits någon istället för denne.

På övriga kommentarer är det flera respondenter som skrivit att de vill tillbaka och jobba mer!

ASP Bladet har mött upp med Maria Widén enhetschef på Bore/Hjorten för att veta mer om verksamheten och om henne.Kan du beskriva dina arbetsuppgifter här på Bore/Hjorten? Jag jobbar som enhetschef här på Bore/Hjorten. Jag är även chef på Gökhöjdens Rehab Center, plus att jag är chef över en nattpatrull. Bore/Hjorten är boendestöd med tre verksamheter i en, som utgår ifrån samma hus, Karlagatan 16 A och B. Bore står för boende rehabilitering och är ett så kallat halvvägshus dit man kommer när man är relativt långt gången i sin drogfrihet. Förhoppningsvis har man sysselsättning dagtid. På dagen är personalen ute på boendestöd hos personer som har egna lägenheter. Hjorten är ett boende för äldre missbrukare med vård och omsorgsbehov, det vill säga hemtjänst, och där finns åtta platser.

När startade ni här på Bore/Hjorten och hur många anställda är ni? Vi flyttade hit 2004 ifrån Norra Allén där vi hade verksamheten tidigare, så vi har varit på Karlagatan i fem år. Det är 7,75 anställda här på Bore/Hjorten, men det är åtta personer.

Hur många lägenheter finns det i huset som är till för Bore? Det finns nio lägenheter, enrummare, i varierad storlek.

Behöver man uppfylla några kvalifikationer för att få bo på Bore? Eftersom vi inte har personal här på dagtid så vill vi ju gärna att man har sysselsättning. Vi kan inte erbjuda behandling då eftersom personalen är ute på boendestöd. Man ska också vara mogen för att klara av ett eget hushåll, som att laga mat, städa och sköta sin hygien.

Hur länge är det tänkt att man ska bo här? Det finns ingen ram, det är allt ifrån några månader upp till några år. Efter sex månaders drogfrihet här kan man ansöka om en lägenhet med ett så kallat Bostadssocialt kontrakt. Därefter får man stå i kö för att få en lägenhet.

Finns det någon statistik över klienter som flyttat och sen klarat av att leva nyktert och drogfritt? Nej, det har vi inte, inte på papper. Men målsättningen inom ASP/ANA är att man ska göra en ASI-utredning som täcker olika områden i livet, och den ska följas upp var sjätte månad. Där kan man då se hur det gått. Tyvärr så har sådana uppföljningar ännu inte gjorts.

Hur länge har du varit chef här och vad jobbade du med innan? Jag har jobbat som chef sen 2000 och innan det så arbetade jag som socialsekreterare.

Text: Patrik Andersson Foto: Per Rhönnstad

ASP Bladet träffade Bibbi Ahlzén-Norberg för ett samtal om Yttergruppen. Yttergruppen bildades den 1 februari 2008. Yttergruppen är en sammanslagning av de två tidigare boende-stödteamen “Kronhöjden” och “Hemvägen”. “Gamla Hemvägen” firade 10-års jubileum 2008. Yttergruppen utgår i dag från Hemvägen 13 B, som även är adress för trapphusboende för 7 personer.

Gruppen har gemensamhetslokal på Frödingshöjd,  där även ett trapphusboende finns i anslutning. Dessa båda lokaler erbjuder de boende samt övriga brukare husmöten, fika samt aktiviteter på helgerna tillsammans med personal.

Förutom detta hjälper/stöder personalen personer som bor i egna lägenheter på områdena: Kronoparken, Våxnäs samt Gruvlyckan. Det rör sig omkring 40 personer som har beslut enligt Socialtjänslagen fattade av handläggaren.

Personalen hjälper personer med insatser som är frivilliga och som ska utgå från personens önskemål, där personen själv ska delta aktivt i insatserna. Stödet ska planeras så att det ger ökad självständighet, aktivitet och livskvalitet.  Det kan exempelvis handla om att hjälpa/stödja en person med en sund mathållning genom att gemensamt skriva en inköpslista , åka och handla tillsammans, att städa och tvätta tillsammans, sociala besök i syfte att hjälpa en person ut i social samvaro med mera.

Handläggarens uppgifter:
1) Genom mottagningteamet på ASP/ANA får handläggaren ta emot de flesta ny ansökningar, i stort sett är dessa områdesindelat på respektive handläggares område. Handläggaren inleder utredning enligt Socialtjänstlagen enligt  kap 4:1 och har därmed en mydighetsutövningsbefattnig.

Under utredningstiden gör handläggaren hembesök tillsammans med sjuksköterska/och ibland med arbetsterapeut.

Detta för att med flera olika professioners kompetens säkerställa ett beslut.
När handläggaren kommer fram till att det blir att boendestöd, träffas boendestödpersonal tillsammans med handläggare och den enskilde för att planera insatsens utformning.

2) Handläggaren skriver en stödplan till personalen med vilka mål stödet skall innehålla.

3) Personalen skriver en  genomförandeplan med brukaren för hur målen ska se ut i vardagsarbetet.

4) Vi har därefter uppföljningar regelbundet för att följa upp hur boendestödet fungerar, med alla berörda parter närvarande. Vi har ett anhörigperpektiv vilket innebär att anhöriga ofta deltar på möten, bara samtycke har getts av den enskilde.

I mina uppgifter som handläggare är jag även ansvarig  för gruppboendet Allén samt gruppboendet Frödingshöjd I och II. I min tjänst ingår desutom att vara LSS-handläggare (LSS= Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade)

Mina förväntningar på Yttergruppen, liksom på mig själv , är att vi tillsammans i ett team verkar för att ge den enskildde det stöd/hjälp personen har sökt om.

Med all vår kompetens, kunskap och proffessionalitet kan vi ge den enskilde möjligheter till öka självständighet och livskvalieten. Förhoppningsvis kan det innebära förmågan  att kunna stå på egna fötter och återfå självkänsla och självförtoende.

En strävan som för övrigt  de allra flesta människor delar.

En pratstund med personal från Yttergruppen

Personalen tycker att det har blivit bättre nu, att det blivit mer kontinuitet i verksamheten och de har inte fått några klagomål från brukarna efter omorganisationen.

Det är tio personer som arbetar på Hemvägen. Där har de fått mer att göra, medan det är ungefär som förut på Kronoparken. De åker till Kronoparken två gånger per dag. Man har öppet alla dagar i veckan, även lördag och söndag, och nattpatrullen har hand om  övriga tider. Yttergruppen har ungefär 40 pesoner som de stödjer i boendet.

Deras verksamhet bygger på självständighet , det vill säga att brukarna skall klara sig själva i så stor utsträckning som möjligt. De hjälper till med att klara av de dagliga behoven, vilka kan variera mycket. Exempelvis medicinutlämning,  läkarbesök och promenader. För vissa kan det räcka med att veta att hjälp finns. Men de har ingen fysisk omvårdnad.

Fördelen med arbetet är att det är väldigt fritt och man arbetar mycket självständigt inom den insatsplan varje brukare har. Det som kan ställa till problem är när inte resurserna finns för brukarna. Man har kvällsöppet varje vardagkväll, och husmöte en gång per månad. Dessa protokollförs, och då kan brukarna till exempel få information om förändringar i verksamheten.

Gabriella har stöd av Yttergruppen
Hon har bott på Våxnäs i sju år och har under denna tid haft hjälp av boendestöd. De hjälper till med att dela ut mediciner som hon hämtar varje dag. Det är bra att de har tillgång till bil, säger hon, för då kan man göra utflykter. Ibland åker de och handlar, och andra gånger kan de åka och bada. Hon tycker att det är bra som det är.

Det är bra att de finns, för hon har kontakt med dem varje dag, så att de vet var hon är någonstans. Hon trivs bra på Våxnäs, säger hon. Hon gillar att titta på filmer och lyssna på musik, och hon har även en del undulater att  ta hand om. Hennes mamma kommer på besök en gång i veckan. Då  brukar de laga middag tillsammans.