Solacykeln

Att ta sig fram i Karlstad har aldrig varit lättare. Solacykeln är en möjlighet för alla som besöker eller bor i Karlstad att ta sig fram på cykel genom staden, helt gratis.

YTTERGRUPPEN

ASP Bladet träffade Bibbi Ahlzén-Norberg för ett samtal om Yttergruppen. Yttergruppen bildades den 1 februari 2008. Yttergruppen är en sammanslagning av de två tidigare boende-stödteamen “Kronhöjden” och “Hemvägen”. “Gamla Hemvägen” firade 10-års jubileum 2008. Yttergruppen utgår i dag från Hemvägen 13 B, som även är adress för trapphusboende för 7 personer.

Gruppen har gemensamhetslokal på Frödingshöjd,  där även ett trapphusboende finns i anslutning. Dessa båda lokaler erbjuder de boende samt övriga brukare husmöten, fika samt aktiviteter på helgerna tillsammans med personal.

Förutom detta hjälper/stöder personalen personer som bor i egna lägenheter på områdena: Kronoparken, Våxnäs samt Gruvlyckan. Det rör sig omkring 40 personer som har beslut enligt Socialtjänslagen fattade av handläggaren.

Personalen hjälper personer med insatser som är frivilliga och som ska utgå från personens önskemål, där personen själv ska delta aktivt i insatserna. Stödet ska planeras så att det ger ökad självständighet, aktivitet och livskvalitet.  Det kan exempelvis handla om att hjälpa/stödja en person med en sund mathållning genom att gemensamt skriva en inköpslista , åka och handla tillsammans, att städa och tvätta tillsammans, sociala besök i syfte att hjälpa en person ut i social samvaro med mera.

Handläggarens uppgifter:
1) Genom mottagningteamet på ASP/ANA får handläggaren ta emot de flesta ny ansökningar, i stort sett är dessa områdesindelat på respektive handläggares område. Handläggaren inleder utredning enligt Socialtjänstlagen enligt  kap 4:1 och har därmed en mydighetsutövningsbefattnig.

Under utredningstiden gör handläggaren hembesök tillsammans med sjuksköterska/och ibland med arbetsterapeut.

Detta för att med flera olika professioners kompetens säkerställa ett beslut.
När handläggaren kommer fram till att det blir att boendestöd, träffas boendestödpersonal tillsammans med handläggare och den enskilde för att planera insatsens utformning.

2) Handläggaren skriver en stödplan till personalen med vilka mål stödet skall innehålla.

3) Personalen skriver en  genomförandeplan med brukaren för hur målen ska se ut i vardagsarbetet.

4) Vi har därefter uppföljningar regelbundet för att följa upp hur boendestödet fungerar, med alla berörda parter närvarande. Vi har ett anhörigperpektiv vilket innebär att anhöriga ofta deltar på möten, bara samtycke har getts av den enskilde.

I mina uppgifter som handläggare är jag även ansvarig  för gruppboendet Allén samt gruppboendet Frödingshöjd I och II. I min tjänst ingår desutom att vara LSS-handläggare (LSS= Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade)

Mina förväntningar på Yttergruppen, liksom på mig själv , är att vi tillsammans i ett team verkar för att ge den enskildde det stöd/hjälp personen har sökt om.

Med all vår kompetens, kunskap och proffessionalitet kan vi ge den enskilde möjligheter till öka självständighet och livskvalieten. Förhoppningsvis kan det innebära förmågan  att kunna stå på egna fötter och återfå självkänsla och självförtoende.

En strävan som för övrigt  de allra flesta människor delar.

En pratstund med personal från Yttergruppen

Personalen tycker att det har blivit bättre nu, att det blivit mer kontinuitet i verksamheten och de har inte fått några klagomål från brukarna efter omorganisationen.

Det är tio personer som arbetar på Hemvägen. Där har de fått mer att göra, medan det är ungefär som förut på Kronoparken. De åker till Kronoparken två gånger per dag. Man har öppet alla dagar i veckan, även lördag och söndag, och nattpatrullen har hand om  övriga tider. Yttergruppen har ungefär 40 pesoner som de stödjer i boendet.

Deras verksamhet bygger på självständighet , det vill säga att brukarna skall klara sig själva i så stor utsträckning som möjligt. De hjälper till med att klara av de dagliga behoven, vilka kan variera mycket. Exempelvis medicinutlämning,  läkarbesök och promenader. För vissa kan det räcka med att veta att hjälp finns. Men de har ingen fysisk omvårdnad.

Fördelen med arbetet är att det är väldigt fritt och man arbetar mycket självständigt inom den insatsplan varje brukare har. Det som kan ställa till problem är när inte resurserna finns för brukarna. Man har kvällsöppet varje vardagkväll, och husmöte en gång per månad. Dessa protokollförs, och då kan brukarna till exempel få information om förändringar i verksamheten.

Gabriella har stöd av Yttergruppen
Hon har bott på Våxnäs i sju år och har under denna tid haft hjälp av boendestöd. De hjälper till med att dela ut mediciner som hon hämtar varje dag. Det är bra att de har tillgång till bil, säger hon, för då kan man göra utflykter. Ibland åker de och handlar, och andra gånger kan de åka och bada. Hon tycker att det är bra som det är.

Det är bra att de finns, för hon har kontakt med dem varje dag, så att de vet var hon är någonstans. Hon trivs bra på Våxnäs, säger hon. Hon gillar att titta på filmer och lyssna på musik, och hon har även en del undulater att  ta hand om. Hennes mamma kommer på besök en gång i veckan. Då  brukar de laga middag tillsammans.

PÅ JOBBET: Agneta Mannhard, Personalsekreterare

Vad innebär ditt jobb som personalsekreterare? Det innebär att jag ska vara ett stöd för våra chefer i organisationen, med allt som kommer upp vad gäller personalfrågor, arbetskraft, rehabilitering, friskvård, rekrytering, jämställdhet, samverkan, kompetensutveckling, lönesättning, ja, allt möjligt.

Vad har du haft för jobb tidigare? Jag har faktiskt jobbat som tandsköterska i 10 år. Men det blev arbetsbrist, och då tänkte jag att jag måste läsa in min gymnasiekompetens, treårig ekonomisk. Men det var inget jag riktigt ville jobba med, så då fick jag gå vidare till Personal och organisation, som det hette då.  Direkt efter den utbildningen så jobbade jag som löneadministratör på centralsjukhuset ett tag. Sedan har jag även arbetat som konsult med arbetsinriktad rehabilitering, där man arbetade mot arbetsgivare och försäkringskassan, och jobbade med människor för att hjälpa dem ut i arbetslivet. Jag har även jobbat på försäkringskassan som arbetsskadehandläggare och efter det har jag har arbetat som personalsekreterare inom Hammarö  och Kils kommun.

Vad är det svåraste med ditt jobb? Det svåraste är nog rehabiliteringsdelen. Människor som inte klarar av det jobb som vi har åt dem, att vi tvingas säga upp dem, och att man inte vet vart de tar vägen och hur det ska gå för dem. Det är väl egentligen det svåra, tycker jag. Eller när det blir stora konflikter i arbetsgrupper, det kan jag tycka är lite tufft att få ordning på.

Vilka utmaningar finner du i ditt arbete? Ja, det är att hålla sig ajour med alla arbetssätt, att kunna gå ut med alla nyheter. Det gäller ju att få andra människor att utvecklas också, man måste se till att vi verkligen har rätt kompetens. Det här är en förvaltning som förändras hela tiden. Det kommer olika jobbpaket, och det händer saker hela tiden på arbetsmarknaden, och vi måste möta upp det här, och då gäller det att även vi som personal har rätt kompetens och erfarenheter och hänger med i utvecklingen.

Hur många chefer jobbar ni med? Jag tror vi arbetar med totalt 30 chefer, och det finns ytterligare en personalsekreterare som jag jobbar med, där vi delar hälften var. Men då jobbar vi med alla i förvaltningen. Sen har vi ju olika projekt centralt med andra personalsekreterare i kommunen. Vi har till exempel en rehabiliteringsgrupp, som jobbar med hur rehabiliteringen ska se ut i hela kommunen, och vi jobbar fram olika policydokument. Sen är jag med i en rekryteringsgrupp som ska ta fram hjälpmedel för cheferna vid rekrytering. Vi ska få fram en mall som gäller i hela kommunen. Det är intressant och roligt att både jobba med förvaltningsspecifika områden och kommunövergripande frågor tillsammans med andra personalsekreterare i kommunen. Det är ett brett arbete och det är många olika uppgifter man jobbar med.

Hur är skillnaden med att jobba i Karlstad istället för Kil? I Kils kommun jobbade jag som ensam personalsekreterare för alla förvaltningar i kommunen. Där var jag inne i alla verksamheter och jobbade med alla chefer i kommunen. Här i Karlstad tror jag det finns ungefär nio personalsekreterare totalt. Då har man stöd av varandra. Det är kanske därför jag tog jobbet i Karlstad, för att det är roligt att ha kollegor att jobba och samråda med.

Hur många är anställda i förvaltningen? Ja, det här är ju en jättesvår fråga eftersom vi har så kallade ”jobbpaket”, så det beror ju  på hur man räknar. Men jag har hört sägas att det är omkring 500 personer, och sen finns det många därutöver i jobbpaketen.

Hur ska Karlstad fungera för att fungera bäst? Vi håller på med information om ett nytt samverkansavtal just nu, där vi ska se över hur utvecklingssamtal, arbetsplatsträffar och samverkansgrupper fungerar. Tanken är att arbetstagarna ska känna sig delaktiga och vara med och jobba med utveckling på sin arbetsplatsträff. Det är ju så att det inte bara ska vara informationsmöten, utan det är också viktigt att ta vara på personalens kunskaper och idéer. Det är en utmaning att jobba med, och det är en liten del av det vi jobbar med just nu på personalenheten.

Vill du kalla situationen just nu en kris? Ja det är ju många människor som kommer in just nu. Och det har bland annat att göra med uppsägningar och att försäkringskassan har hårdare regeltolkning för sjukersättning, så många människor hamnar i knipa. Då kan man fundera på hur vi kan välja att jobba med alla de som kommer in. Det är ju tufft ute på verksamheterna, att hinna med att ta emot trycket. Det är klart att det även påverkar oss, vi måste försöka vara ett stöd för cheferna, för de har saker som brådskar. Då vi får gå in och hjälpa till med personalfrågor – och försöka finnas ute bland verksamheterna, så att de inte behöver ringa eller komma hit. Detta är något vi ska jobba mer med, att inte bara vara här på personaleneheten, utan även jobba ute på fältet, nära personalen och cheferna.

KARLSTAD I BILDER: BEVISET

Karlstad i bilder är en serie av bilder som visar upp Karlstad ur en annan synvinkel än vad vi normalt tänker på.

Att solen alltid lyser i Karlstad är ingen hemlighet, att det fortfarande finns blommor som blommar, långt in i vad vi förr hade ansett vinter/höst (Fotat i slutet av September) är däremot inte allt för vanligt.

Vi kan därför konstatera att solrosfältet vid Bergviksmotet är ett bevis på att ”Sola alltid lyser i Karlsta!”

Invigning av Samspelets nya lokaler

Kort sammanfattning av Samspelet & Futuro på plats i deras nya lokaler vid stadsträdgården.