Att bryta i tid

Att bryta i tid
Att bryta i tid

Att ge vissa patienter möjlighet att skriva in sig själva i psykiatrins slutenvård, det vill landstingets politiska styre Värmlandssamverkan. Detta tror man ska öka självbestämmandet och korta vårdtiderna, samtidigt som man får möjlighet att fånga patienter tidigare i sjukdomsförloppet, så som de med självmordsrisk, anorexia och psykos.

Undertecknads första tanke är att det blir svårt att prioritera vem som får komma in? Avdelningarna är ju redan fulla som det är för det mesta? Men funkar det borde vårdtiderna kunna kortas? ASP Bladet har talat med Marianne Utterdahl från Sjukvårdspartiet i Värmland.

Idag är det inte så att man kan bestämma själv om man vill bli inlagd, utan det görs en bedömning av läkare när man kommer in på psykakuten. Att genomföra någon form av självinskrivning innebär en maktförskjutning.

Det finns exempel ute i landet där det skrivs ett vårdkontrakt mellan patienter som är lämpliga och landstinget eller motsvarande vårdgivare.
– Det skrivs en planering där patienten kan åka hem och känna sig trygg med vetskap att om symtomen börjar blir sämre, så vet jag att det finns en plats dit jag kan vända mig för att lägga in mig.

Enligt förslaget behöver patienten inte ta vägen via akuten för att bli inskriven, utan har en direktfil in. Detta för att kunna bryta ohälsan tidigare. På så sätt hoppas förespråkarna att patienten blir mer delaktig i sin egen vård.

Tanken är att detta ska kunna vara en förändring i arbetssätt som betalar sig själv, i och med att det finns mycket som talar för att det kan leda till förkortade vårdtider. Värmlandssamverkan har bett landstingsdirektören att utreda om det här är  lämpligt. Fast man vill inte detaljsstyra uppdraget, det ger man organisationen i uppdrag att ta reda på själva.

Marianne Utterdahl ser dock fördelarna. – Relationen mellan patient och personal har blivit mycket bättre där man genomfört detta, och det är ju viktigt för patienten att få en bra relation, då har man bättre chans att återhämtning. För personalens del låter det som att det kan leda till en betydligt bättre arbetsplats.  Som vi ser det så är det liksom alla rätt.

I de delar av Sverige politikerna har tittat på får avdelningarna komma med förslag om de vill ha särskilt avsatta vårdplatser. Om vårdplatsen är upptagen, kan man som patient behöva vänta nån dag, men de har fortfarande en direktfil in i verksamheten.

– Men om det är så vi tycker det ska fungera i Värmland eller om vi har en annan lösning för det, det vet vi inte utan det är principen som är viktig. Genom att göra patienter delaktiga och genom att bryta ohälsan i tid kan vi hitta vinst för både patient och landstinget.

Detta är ett förslag som den 25 april presenterades för Landstingsstyrelsen, går det igenom då, så kommer de sätta ett datum då det skall återrapporteras från landstingsdirektören. Marianne Utterdahl är ödmjuk inför vad som kan bli resultatet.

– Det kan bli att ”detta har vi alla förutsättningar för och kan börja med direkt” eller ”det här är ingenting vi tycker därför att” och då får vi se vad vi tycker om det. Eller så kan det bli så att de tycker ”Detta är jättebra, men vi behöver de här och de här förutsättningarna”. Så det är omöjligt att svara på innan vi får verksamhetens kunskap och analys om det här.

Ser du att det här arbetssättet skulle kunna innebära några problem?
– Nej, det gör jag inte egentligen, jag litar på att vi har en profession som vet hur och när det här ska användas, och till vilka. Jag tror att det är en fördel när patienter får en större egenmakt och att vi får ett samspel mellan vården och patienten. Det finns alltid en risk med varje vårdmöte, men jag tror att den risken minskar om patienten får ett större inflytande.

Marianne vill att patienterna ska veta att de på alla sätt jobbar för att höja både tillgängligheten och kvalitén i vården, och där patientens perspektiv är i första rummet. Det är den väg de har valt att gå för att utveckla vården i Värmland. Hon ser en stor kraft, en stor vilja, i organisationen att göra sådana saker som även professionen ser skulle leda till bättre vård för patienterna.

– Vi är inte framme vid målet än, men vi jobbar verkligen med detta i första hand. Jag kan också tillägga att jag hoppas vi får en vård där patienten är mer delaktig, då det ger individen större trygghet och att det också ger närstående större trygghet.

Text och foto: Maria Lundby Bohlin

Konsten att rädda liv

Konsten att rädda liv
Konsten att rädda liv

Ullakarin Nyberg är psykiater och ordförande i Svenska psykiatriska föreningen. Hon deltar i Uppdrag psykisk hälsas miniserie ”Konsten att rädda liv – fem korta filmer om suicidprevention”.

Antalet sjukskrivningar på grund av depression eller utmattningssymptom ökar för varje år som går. För att kontra detta skapades projektet Uppdrag psykisk hälsa, ett samarbete mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL), Regeringen och ett flertal andra vårdorganisationer för en gemensam satsning på just psykisk ohälsa.

Som en del i denna satsning så har det lagts ut ett flertal informationsfilmer på videosajten Vimeo. Ämnena som behandlas är bland andra hur man kan förhindra stress, självmord och att gå in i väggen.

Psykiater Ullakarin Nyberg är en av dem som informerar.

– Det finns en del saker som förenar oss människor. En av dom sakerna är att vi alla vet hur det är att må psykiskt dåligt.
Hon berättar i fem av dessa videoklipp hur man ska hantera personer som mår psykiskt dåligt. Huvudfokus är att förhindra självmordstankar hos andra.

– Ett samtal leder ofta till att nya lösningar uppenbarar sig.

Hon förklarar också varför det är viktigt att ställa frågan ”hur mår du?” och hur viktigt det är att vara öppen och ärlig med sitt svar.

– Att prata om psykiskt lidande är aldrig farligt. Tystnad är farligt.

Arbetet är inte bara nationellt. Uppdrag psykisk ohälsa samarbetar med liknande organisationer och projekt från bland annat Skottland, Kanada och Australien. Fredrik Lindencrona, internationell samordnare skriver på projektets hemsida att ”all kunskap vi har i världen pekar åt samma håll – psykisk ohälsa är ett stort och ökande folkhälsoproblem. För ett litet land som Sverige finns mycket att lära av andra länder, provinser, regioner och städer.” Därför är det internationella samarbetet viktigt.

Genom att informera omvärlden hur man ska hantera andra med psykiska problem så kan man lindra smärtan för de som lider mest och med hjälp av gemensam forskning kommer det förhoppningsvis snart finnas en lösning på denna relativt nya folksjukdom.

Text: Sandra Thimfors
Foto: Ylva Alsterlind

Hemsida: http://www.uppdragpsykiskhalsa.se
Vimeo: http://www.vimeo.com/psykiskhalsa

Lurad på köpet? Konsumentrådgivningen hjälper dig

Konsumentrådgivare Ina Johansson
Konsumentrådgivare Ina Johansson

Konsumentrådgivningen i Karlstad finns till för att hjälpa dig när du har frågor om ett köp. Det kan handla om allt ifrån rådgivning inför köpet till hjälp vid tvistlösning efter köpet. De kan även assistera i olika ekonomiska situationer och erbjuder bland annat hjälp med skuldsanering.

Vanliga frågor som dyker upp rör oftast boende, bilar och telefoner. Konsumentrådgivare Ina Johansson ger en bra tumregel för att undgå att bli lurad:
– Låter det för bra för att vara sant? Ja, då är det nog det också.

Hon tycker att det är krångligt att vara konsument i dagens samhälle. Det finns så mycket att välja bland. Om man handlar över nätet så kan det finnas många inblandade företag vilket gör det krångligt att avgöra vem som ska stå ansvarig om det är fel på en nyinköpt vara.

Ina tipsar om att kolla upp företaget och att man som konsument försäkrar sig om att man har förstått allt som försäljaren har sagt. Hon rekommenderar också att inte acceptera några erbjudanden om man inte har tid att lyssna på försäljaren eller läsa avtalet.
– Om någon ringer eller knackar på, var inte för snabb med att tacka ja. Läs igenom ordentligt innan du godkänner någonting.

Det finns flera sätt att snabbt kolla om en telefonförsäljare är seriös eller inte. Det går till exempel att söka numret på nätet, direkt i sökrutan. Idag finns det ett flertal sidor som listar potentiellt oseriösa säljare och på ett flertal av dessa kan man även lämna kommentarer om produkten eller om de betett sig otrevligt.

Ett annat sätt är att skaffa spärrningstjänsten Nix. Nix fungerar mot seriösa försäljare som du inte har avtal med sedan tidigare. Oseriösa företag struntar i Nix-registret och ringer ändå. Är du med i Nix och får ett försäljningssamtal från okänt företag så ska du inte tacka ja.

Konsumentrådgivningen och Konsumentverket är två separata organisationer. Ina förklarar skillnaden och likheterna mellan dem. De kan båda två berätta vilka regler och lagar som gäller i olika situationer och ge råd på hur du ska gå vidare i en tvist. Konsumentrådgivningen kan, till skillnad från Konsumentverket, utöver detta erbjuda personlig kontakt och hjälp till självhjälp. De kan läsa igenom avtal och ge dig mer grundlig vägledning i dina frågor. De håller även i föreläsningar för extra utsatta grupper så som ungdomar, äldre och nyanlända.
– Känn dig inte dum om du blir lurad. Du är inte ensam.

Alla kan få hjälp, både privatpersoner och företag. Men för Konsumentrådgivningen finns begränsningen att du måste bo i en kommun som erbjuder konsumentrådgivning. Karlstad är en av dessa kommuner och de erbjuder även hjälp till de som bor i Sunne-, Torsby- och Hammarö kommun. Konsumentverket har inte denna begränsning.

Text: Sandra Thimfors
Foto: Simo Paulakoski

Kontakt

Det går att få kontakt med Konsumentrådgivningen (tidigare Rådrummet) genom att ringa, maila eller varför inte gå på besök i person?
Besöksadress: Samhällsbyggnadshuset, Gustaf Lovéns gata 30, Inre hamn, Karlstad
Telefon: 054 – 540 46 90
Telefontid: måndag-fredag kl  09.00-12.00 och 13.00-16.00
Mail: konsument@karlstad.se
Hemsida: Karlstad.se > Omsorg och hjälp > Konsumentrådgivningen

Att inte orka mer

Jag orkar inte mer
Jag orkar inte mer

”Skadas du på jobbet sätts en hel apparat igång. Arbetsmiljöverkets inspektörer kommer
och skydd sätts upp på arbetsplatsen. Trasas du sönder av splittring och stress, oklara förväntningar, hot och trakasserier, står arbetsgivare, fack och myndigheter oftast handfallna. När jobbet skadar själen rycker ingen ut. En syndabock får sluta. Kvar finns bristerna i organisationen, en kostsam historia.”

Jag orkar inte mer – när jobbet skadar själen, utdrag från förordet

Elinor Torp skrev 2015 ett reportage i bokform. Efter sin hyllade bok ”Döden på jobbet” från 2013 följde hon upp den med en tung historia om en man i Krokom kommun som tar sitt liv till följd av grava missförhållanden på sin arbetsplats. Änkan och barnens kamp tar efter detta vid, vilket leder dem till mer än en rättegångssal och resultatet blev även en sorts vitbok över händelserna.

Det är en sorglig men viktig bok, och kan kanske betraktas som en manual hur man inte bör göra när en medarbetare befinner sig på gränsen till att kasta in handduken. Den kryddas med forskningsreferenser, utdrag ur rättegångshandlingar och andra viktiga dokument. Tillsammans bidrar det till bilden av att Elinor Torp har presterat ett enormt grävjobb.

Text och foto: Robert Halvarsson

”Jag orkar inte mer – när jobbet skadar själen” finns utgiven på Atlas bokförlag,
vilka är kopplade till Arenagruppen – och går att inhandla via de flesta nätbokhandlare.

ADHD EDDDE!

– Det är bra att vara lite galen, det leder ofta till spännande äventyr och upplevelser! Eric Donell tror på människans inneboende kraft att åstadkomma förändring.

Eric Donell kör verkligen så det ryker i sin späckade tvåtimmars enmansföreläsningsshow ADHD EDDDE! (alltså ”ADHD – är det det det är!”). Han berättar om diagnosen ADHD, som han själv har tillsammans med Tourettes syndrom. Han blandar animationer, musik, sång, roliga röstförändringar och kroppsspråk och lyckas med balansen att visa på de positiva egenskaper som ofta kommer med diagnosen, utan att för den skull backa för de svårigheter som också följer med på köpet.

Många Åhörare
Jag, undertecknad, sitter och slösurfar på Stadshotellets wi-fi i lobbyn när mina kollegor från föreningen Attention Karlstad/Värmland kommer. Vi följer pilar, går upp en trappa, ner en trappa, och upp igen till Franska salen. Eric Donell kramar oss alla tre och vi börjar ställa fram bokbord för incheckning av åskådare. Det är en stor föreläsningssal och omkring 60 stolar står i fyrkant mitt i det, för att rymma alla.

Folk börjar strömma in och jag bockar av dem så fingrarna blöder. Vi erbjuder gratis tidningar och vykort, och folk tittar på böcker och broschyrer som går att beställa. Eric säljer sina filmer och cd-skivor. I bakgrunden spelas snuttar av Erics musik, det är glatt och peppande men även lugnt. Sen blir det tyst. Jag tar min stol och sätter mig längst bak.

ADHD
I föreställningen följer vi bland annat sex personer ur ett inifrånperspektiv. Det är förskola, skola, vänner, kärleksrelationer och anhörigperspektiv. De olika personerna skildrar olika typer av ADHD. Alla personer med diagnosen klättrar inte i gardinerna, några med exempelvis ”ADD” är snarare dagdrömmare. Det finns tre typer av ADHD:
– ADHD-I (huvudsakligen bristande uppmärksamhet) den kallas ibland ADD, drömmare.
– ADHD-H (huvudsakligen hyperaktivitet/impulsivitet) klättrar i gardinerna.
– ADHD-C (kombinerad presentation) både och.

Feel-good show!
Föreläsningen vänder sig till personal inom förskola, skola, vård, omsorg, myndigheter samt anhöriga och inte minst de med egen ADHD. “ADHD EDDDE!” lämpar sig för alla som önskar få en bättre förståelse för ett neuropsykiatriskt tillstånd som omfattar var 20:e person och därmed påverkar även personernas omgivning. I och med att Eric själv har neuropsykiatriska diagnoser ger han en unik inblick i hur det kan vara att leva med dem, och han är en förebild för hur bra man kan klara sig i livet.

När man lyssnar får man en ökad förståelse för ADHD, varför gör han/hon så, tips på bemötande och motivation, samtidigt som det är en föreställning man blir glad av. Man får även kunskap om olika svårigheter, missuppfattningar, fördomar och hur utanförskap kan se ut. Samtidigt betonar han de positiva sidorna som de olika neuropsykiatriska diagnoserna kan ge.

Eric Donell har skapat flera böcker, skivor, filmer och föreläsningar… och tänker inte ”växa upp och skaffa ETT jobb”. Han rör sig ständigt mellan olika arbeten och sammanhang och har haft över 30 olika arbeten. Han sitter även i styrelsen för intresseorganisationen Riksförbundet Attention.

Text: Maria Lundby Bohlin

Lågaffektivt bemötande, Att präglas av lugn

Lågaffektivt bemötande är en metod som går ut på att hjälpa individer att minska risken för problemskapande beteenden. Den utgår från att alla vill bete sig bra, om de får chansen. Man måste tro på människors förmåga att göra rätt för sig om man vill påverka dem i rätt riktning.

Metoden användes först bland personal i mötet med personer med aggressiv autism eller psykos. Nu finns varianter av metoden som kan användas även i psykiatrin och på så kallade HBV-hem. Hur kan man undvika hot och våld i Vård och omsorg? Genom ett bra bemötande, menar psykolog Bo Hejlskov, som föreläser för anställda på gruppboenden och inom psykiatrin.

Hejlskov berättar att det för några år sedan var vanligt med konflikter som slutade i fasthållande och våldsamma ingripanden på ungdomshem som han besökte vid millennieskiftet. Ofta tyckte personalen att de boende hade problem som resulterade i att de slogs och levde rövare. Hejlskov vill vända på frågan:
– Vad är det som stressar den här personen?

Det som är ett problem för personalen är en lösning för brukaren. Affekter smittar. De flesta lär sig som barn skillnad på egna affekter och andras. Men för några personer är den skillnaden diffus. Är man arg på en person blir personen arg tillbaka.

Hejlskov vill med sin metod förebygga konflikter. Bland annat måste man som personal inse att brukaren befinner sig i ett underläge och utsatt position, menar han. Att mena på att brukaren behöver ändra sig, visar på hur maktlös personalen känner sig. Man måste ha kontroll över sig själv, för att kunna påverka andra positivt och människor som kan uppföra sig gör ofta det.

– Tror brukaren att vi gör saker mot dem för att vara elaka, så är vi rökta! säger han.

Använda Kroppen
Undvik att visa din framsida mot personen du är i konflikt med, ställ dig istället snett bredvid. Sätt dig på en stol eller luta dig mot väggen så musklerna slappnar av. Hantera avståndet, gå inte efter en brukare som backar, backa istället själv lika många steg. Undvik krävande ögonkontakt.

Personer som har svårt att reglera affekt reagerar ofta med samma affekt som de presenteras för. Ingen börjar slå på personer omkring sig om de är lugna. Lugn och självkontroll hänger ihop, och vi vill att personen behåller kontrollen över sig själv så att samarbete blir möjligt. Vi måste utstråla lugn, men akta oss för att smittas av andras oro. Vi ska ha positiva förväntningar av de vi arbetar med. Metoderna är kroppsspråk, fysiskt avstånd och konfliktutvärdering.

Det lågaffektiva tankesättet tar utgångspunkt i affektteori och annan utvecklings- och neuropsykologi. Alla har rätt att säga nej, den pedagogiska uppgiften är att få personen att vilja säga ja.

Den som tar ansvar kan påverka.
Man måste ha kontroll själv för att kunna lämna över kontrollen till någon annan.
Människor som kan uppföra sig gör det.

Inom det specialpedagogiska fältet ser vi att alla inte har samma förutsättningar. Vi kan minimera våld och självskada enbart genom ett ändrat arbetssätt.

En trend som smittar
När man arbetar med barn ska vi tänka att det är lite som en bilverkstad, menar Bo Hejlskov. Vi kan inte ha en verktygslåda med ett enda verktyg som ska utföra allt. Samma sak gäller metoder. De behöver anpassas efter situation och person, berättar han. Vi säger inte att bilen kan bara den vill. Barn är i skolan, pedagogerna är betalda för att få det att fungera.  Är du lugn är barnet lugnt.

På 1990-talet var KBT inne och nu kommer en ny metod som blir allt mer populär. Om 30 år kanske inte lågaffektivt bemötande anses fungera så bra längre, det går i vågor i samhället. På samma sätt har vi färre barn som far riktigt illa idag, men vi har fler familjer som har det jobbigt, när barnen bor kvar i familjen. Vi måste ha flera verktyg och metoder för att lösa problem, inte bara ett.

Den lågaffektiva metoden får inte misstas för att vara icke-affektiv. Att backa och inte ställa krav på en medmänniska är inte ett gott exempel på lågaffektivt bemötande.

Men, man måste förhålla sig till det faktum att barn gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar, det är utgångspunkten i metoden och är en viktig insikt. Det är upp till den vuxne att få saker att fungera genom strukturer och stöd. Genom att ha ett tryggt, lugnt och positivt bemötande kan man minska stress och problemskapande beteende. Försök istället för genom frustration och ilska ”smitta” den som är i svår affekt, så som brukare, elever eller patienter, med ett mjukt kroppsspråk och ett behärskat lugn.

Text: Maria Lundby Bohlin

Att knyta ihop Solstadens kretslopp

Återvinning
Återvinning

Det är viktigt att individer och företag blir bättre på att återvinna och att inte bara slänga sopor, anser Karlstads kommun.

Återbruk, återvinning och att ta hand om farligt avfall är idag viktigare än någonsin för vår miljö. I Sverige kan man återvinna eller förbränna nästan allt avfall. Återvinning innebär att ta tillvara på avfall. Olika typer av material kallas fraktioner.

1994 införde Regeringen ett producentansvar för förpackningar och tidningar. Producentansvar innebär att producenten har ett miljöansvar. Producenten är skyldig att ta hand om varan även efter att konsumenten använt sin förpackning färdigt.

FTI
FTI-förpackning och tidningsinsamlingen ansvarar för återvinningsstationerna i landets kommuner.

Bakgrunden till att företaget startades är att regeringen har ett krav på producentansvar. FTI:s framtidsvision är ett kretslopp där det mesta som idag betraktas som avfall kan bli en ny resurs. Ägare är fem materialbolag: Metallkretsen, Plastkretsen, Returkartong och Svensk Glasåtervinning.

Avfallsportalen
På internet finns en hemsida, http://www.sopor.nu, med länkar till varje kommun. På hemsidan finns information om hur man sorterar sitt avfall och varför det bör sorteras, var man kan lämna avfallet och vad som händer sedan.

Återvinningscentraler i Karlstad
Återvinningscentraler i Karlstads kommun finns på Heden, Våxnäs, Djupdalen, Väse, Vålberg och Molkom, det finns också mindre återvinningscontainrar utställda mer centralt.

Samtliga Återvinningscentraler har skyltar som beskriver i vilka behållare soporna ska slängas.

Öppettider och utförligare information om sortering hemma finns på kommunens hemsida.

Det går också att ge prylar och möblemang ett nytt liv. Däribland genom Second hand, där märks kommunala Solareturen. Men också Myrorna som samlar in kläder, skor, saker och möbler i särskilda containrar på kommunens återvinningscentraler.

Fritidsbanken
Ett nytt grepp är Fritidsbanken, vilka finns på Kronoparken i Karlstad. Fritidsbankerna samlar in fritidsprylar och lånar sen ut dem kostnadsfritt till intresserade medborgare.

Text och foto: Marianne Jonsson

Vad händer med det vi deponerar på våra återvinningscentraler?

  • Metallförpackningar och skrot blir nya metallprodukter.

  • Brännbart avfall omvandlas till fjärrvärme i Karlstads tätort.

  • Kompost lagras för att bli till matjord.

  • Vitvaror och elektronik produkter återvinns av EL-kretsen.

  • Gips, glas och isolering är alla material som inte kan återvinnas.

  • Farligt avfall såsom färg, oljor och liknande tas om hand av entreprenör för destruktion.

  • Lampor och lysrör omfattas av producentansvar.

  • Grenar och kvistar som krossats till flis säljs som biobränsle.