Vägen till skuldsanering

achievement-18134

Jag har under flera års tid våndats över mina skulder och förra året tänkte jag att det var dags att göra något åt det hela. Sagt och gjort ringde jag Karlstads kommun växel och begärde Budget- och Skuldrådgivning, för att där få hjälp med att söka skuldsanering.

Jag blev ställd på en kölista i början av februari förra året och fick sedermera en tid i augusti.

Jag fick veta att kontoret låg i samma hus som Socialtjänsten, vilket ligger vid Stadsträdgården, så det var inga problem att hitta dit.

När jag kom dit fick jag träffa en trevlig tjej som skulle hjälpa mig med skuldsaneringen. Hon berättade att hon skulle ta kontakt med olika inkassobolag, så att de kunde skicka svar till henne angående mina skulder. Vidare berättade hon att om man får skuldsanering, så skulle Kronofogden dra en viss summa pengar i fem år – sen är man helt skuldfri.

Jag fick skriva på ett papper som gav henne tillåtelse att skicka förfrågningar till de olika bolagen där jag kunde tänkas vara skyldig pengar. Därefter fick jag en ny tid i oktober och till det mötet skulle jag ha med mig hyresavi, inkomstuppgifter samt ett personligt brev.

Förbättrade regler
Anledningen att mötet var i oktober var för att hon inte ville söka skuldsanering före den 1:a november. Då kom det nämligen nya förbättrade regler hos Kronofogden. Man skulle inte längre själv behöva fylla i de olika betalningsuppdragen utan Kronofogden skulle göra det. Man har numera även två betalningsfria månader per år, december och juli, vilket passar alldeles utmärkt inför julen och semestern.

Vid nästa möte som var i oktober hade jag förberett mig på att vi tillsammans skulle sitta vid datorn och fylla i de olika skulderna, döm om min förvåning (glatt) så hade hon redan gjort det. Det var bara att fylla i inkomstuppgifter och utgifter sedan var det klart för underskrift. Vi gick även igenom skulderna så att alla uppgifter stämde.

Hon skickade sedan in handlingarna till Kronofogden och nu väntar jag på svar, det kan ta upp till sex månader innan det kommer.

Det tog mig ett tag att söka skuldsaneringen och vägen dit har inneburit många sömnlösa nätter. Motivationen för att betala skulderna har inte alltid varit på topp, men nu känner jag mig förväntansfull. Hoppas att det går bra, så att jag nu får ordning på min ekonomi.

Text: Andrea Karlsson

Kronofogden hjälper intagna

Mynt
Mynt

Skulderna växer för åtta av tio intagna visar en tidigare studie gjord av Kriminalvården. Relativt låga belopp som till exempel felparkeringar, CSN-lån och bilskatt riskerar att flerdubblas under tiden i fängelse.

Dagens Juridik rapporterar att åtta av tio intagnas skulder ökar under tiden de avtjänar sitt straff. Samtidigt påvisar Kriminalvården att dålig ekonomi ökar risken för att begå nya brott när man släpps fri.

Kronofogdemyndigheten samarbetar med Kriminalvården för att motverka att skulderna ökar för de intagna. I Skåne och Stockholm har ett gemensamt projekt genomförts för att visa hur man med ganska enkla medel kan uppmärksamma de intagna om skuldsättning och hur de kan bromsa en negativ skuldspiral.

I projektet förseddes både personal och intagna med checklistor som innehöll frågor om ekonomi och tips hur man kan undvika en ökad skuldsättning. Personalen har också genomgått en så kallad budbärarutbildning av Kronofogden. Utbildningen syftar till hur man kan stödja personer i vardagsekonomi.

De intagna som deltog i projektet förstod hur viktigt det var att inte få ökade skulder under fängelsetiden. I en del fall kunde detta enkelt lösas genom att se till att någon tog hand om den intagnes post. I något fall behövdes hjälp och stöd att ta kontakt med fordringsägare med flera och få hjälp med hur man betalar räkningar.

Även om den goda viljan finns hos Kriminalvårdens personal ansåg man att arbetstiden för att stötta interners ekonomi inte riktigt finns och att kunskaperna i ekonomi är för låga.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Robert Halvarsson

Europeiska sociala rättigheter i fokus

european_flag_in_karlskrona_2011-foto-bobby-hidy

Arbetsmarknaderna och de sociala rättigheterna i Europa ser inte lika ut överallt. Den ekonomiska krisen under de senaste åren och snabba förändringar i arbetslivet har inte gjort det lättare. För att skapa bättre villkor kommer EU-kommissionen inleda ett initiativ med fokus på rättigheter.

Den 8 mars 2016 startade EU-kommissionen ett samråd som ska lägga fram ett utkast som blir grunden för vad som ska ingå i EU-pelaren för sociala rättigheter. Samrådet kommer sedan att fortsätta diskutera under året. Pelaren är en del av kommissionens arbete för att skapa en mer rättvis och fördjupad union, ekonomiskt såväl som monetärt.

Vilka är då med i samrådet? Förutom kommissionen så ingår bland annat:

– Övriga EU-institutioner
– Nationella myndigheter och parlament från EU:s medlemsländer
– Fack- och näringslivsorganisationer och icke-statliga organisationer
– Experter inom akademi/utbildning
– Allmänheten

Samrådet ska vara avslutat 31 december 2016 och resultatet är tänkt att fungera som en grund för kommissionens slutgiltiga förslag till pelare vid början av 2017.

Varför behövs pelaren?
Den ekonomiska krisen från senare år är en bidragande faktor. För EU kan detta bland annat innebära att möjligheten för tillväxt kan bli sämre längre fram.

Förändrade arbetsvillkor är också en orsak. Detta på grund av händelser så som snabba och omvälvande förändringar i arbetslivet och en växande befolkning.

Vad innebär den?
Den europeiska pelaren för sociala rättigheter är en del av kommissionens arbete för att skapa en mer rättvis och fördjupad union. Pelaren ska inte ersätta några regler utan är tänkt att bygga vidare på de som redan finns. Den ska peka ut en väg för att bedöma och agera som vägvisare för hur man kan anpassa sysselsättnings- och socialpolitiken på ett bättre sätt i framtiden.

Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens ordförande och upphovsman till initiativet med pelaren, menar att den först bör fokusera på euroområdet, men även att andra EU-länder ska ha möjlighet att delta om de vill.

Vad ingår?
De sociala rättigheter som ingår i pelaren kan delas in i tre områden:

– Lika möjligheter för alla och att kunna ta del av arbetsmarknaden

– Rättvisa arbetsvillkor som är tänkta att bidra till en jämn nivå på rättigheter och skyldigheter för arbetstagare och arbetsgivare

– Ett starkt socialt skyddsnät där även tillgång till god vård och omsorg/barnomsorg ingår

Text: Matilda Eriksson
Foto: Bobby Hidy

Äventyrsrally för SOS barnbyar

Hampus Robertsson och Elin Lenneér
Hampus Robertsson och Elin Lenneér

År 2014 startade Hampus Robertsson och Elin Lenneér det ideella projektet ”Äventyrsrally”. Genom det hjälper de utsatta barn för SOS barnbyar.

– Det fungerar på följande sätt: vi samlar in pengar på fritiden via internet till SOS barnbyar. Sedan reser vi med bil till länder där det finns och vi besöker barnbyar. En resa tar ungefär en till två månader. Vi har gjort två stycken resor, dels till Ulan Bator i Mongoliet och även till Marocko och Sahara, säger Hampus och Elin.

Det var 2014 som resan till Ulan Bator i Mongoliet genomfördes, men inte utan äventyr. Bilen gick i sönder i Tadzjikistan, så den fick fraktas hem på lastbil, resan fick fortsätta med flyg och liftning. Väl framme så besökte de SOS barnbyar. En barnby består av åtta till tolv hushåll med en mamma som kallas barnbymamma som agerar föreståndare för varje hushåll, hon har oftast maximalt åtta barn.
– I barnbyn brukar vi underhålla barnen med sång och musik. Vi får fin gemenskap med barnen på detta sätt, säger de.

Hampus börjar att planera en resa ett år innan den skall genomföras och det är visumansökningarna till alla länder som tar tid. Nu har de inte planerat för någon ny resa.

– Det sämsta med resorna är att de tar slut och att det inte finns tid till allt man vill göra. Det bästa är alla möten med människorna och gemenskapen med barnen, vi känner oss välkomna i alla länder. Ju fattigare människorna är desto mer bjuder de på sig själva och är mer givmilda, menar Hampus och Elin.

SOS barnbyar bildades i Europa efter andra världskriget. Det är en organisation som arbetar med utsatta barns rätt till en trygg uppväxt. I Sverige finns inga barnbyar, men i Finland finns det sådana. Det är framförallt kvinnor som tar hand om barnen inom barnbyarna, och oftast är ett engagemang ett livslångt åtagande. Barnen har förlorat antingen den ena eller bägge av sina föräldrar. SOS barnbyar driver också skolor för barnen.

I Sverige har Hampus och Elin varit ute och föreläst på skolor och även haft fotoutställningar om sina resor.

– Det viktigaste är att man gör något för andra, så världen blir bättre. Det mår vi alla bra utav, avslutar de.

Text: Olle Stagnér
Foto: Henrik Sjöberg

Ledvärk kan vara artros

img_3957-justerad

Har du ont i dina leder, nacke eller rygg kan det vara artros du lider av. Ungefär 800 000 svenskar har diagnosen, vilket man kan läsa om på Reumatikerförbundets hemsida.

Artros kryper allt lägre ner i åldrarna. Trots att det finns bra behandling, får ändå många vänta på hjälp. Fastän så många människor har besvär är kunskapsbristen ganska stor hos såväl sjukvården som allmänheten.

Artros
Artros är en form av reumatisk ledsjukdom, det är en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ledbrosket. Artros kan komma smygande, man får molande värk i en led följd av stelhet och minskad rörlighet, med tiden blir smärtan mer lik den smärta man har vid tandvärk, värken går knappt att uthärda eller vila bort. I bland kan det vara frågan om kristallartrit som kan behandlas med antiinflammatoriska eller kortisoninjektioner.

Besvären
Besvären kan sätta sig i fingrar, tumbasen, tår, käkled, axlar, knäled, höftled, rygg. Lederna blir svullna och stela, så småningom kan det uppstå felställningar i den sjuka delen. Fingerledsartros är vanligast hos kvinnor och går i regel i arv. Vid besvär i stortån blir den oftast stel och man får besvärligt att gå.

Artros i käkled kan bero på tandagnissel. Är man medveten om att man gnisslar tänder, så förebygg det gärna med en bettskena. Besvär i käkarna visar sig genom att man får svårt att gapa, upplever den stel eller kan höra ett ”knastrande” ljud i käkmuskulaturen.
Höftartros ger smärta både i vila och ansträngning, det ger också inskränkningar på rörligheten när man försöker sätta på strumpor och skor. Besvär i ryggradens leder kallas även för spondylartos och är vanlig hos äldre. I bästa fall ger dock besvären inte någon smärta, i sämsta fall kan man behöva behandlas.

Det finns lindring
Bland annat genom rätt anpassad träning kan man lindra besvären betydligt för personer med artros. Det finns artrosskolor och duktiga fysioterapeuter man kan ta kontakt med själv utan remiss.

Det gäller att få hjälp med att träna försiktigt och rätt. Det är viktigt att få bra information så man inte belastar lederna fel vid träning. Även inflammationshämmande medicin kan vara bra att få utskrivet, då den kan lindra smärtan och minska på svullnaden i den utsatta leden.

Text: Lotta Tammi
Foto: Robert Halvarsson

Info

Den som ska operera in en knäprotes eller en konstgjord knäled kan ha stor nytta av att läsa om:

  • Hur du ska förbereda dig inför operationen
  • Hur den går till
  • Vad som händer efter operationen
  • Vilka övningar du ska göra

kanske vill du också läsa om andra personers erfarenheter.
Följ länken till Svenska Knäprotesregistrets
sida som heter www.gångbar.se

Helikopterambulansen är en resurs

Regina Lind
Regina Lind

I augusti 2014 började ambulanshelikoptern att användas i Karlstad.
Den har nu blivit en resurs för Landstinget i Värmland.

Kommunalförbundet Svensk Luftambulans, där landstingen samarbetar, bildades ursprungligen av Landstinget i Värmland och Landstinget Dalarna 2014. Från 2015 är även Västra Götalandsregionen ansluten till kommunalförbundet och sedan 2016 är Uppsala Läns Landsting medlem.

– När ett larm kommer till SOS så larmar de ambulanshelikoptern. Det är läkaren på Svensk Luftambulans som avgör om dom skall flyga beroende på skadans art. För det mesta blir både helikoptern och en ambulans larmad. Det som avgör om helikoptern skall landa är transportbehovet som patienten har. Läkaren på helikoptern kontaktar ambulanspersonalen för att rådgöra om landning behövs, säger Jörgen Johansson som är läkare på helikoptern till ASP Bladet.

Helikoptern i Karlstad bemannas alltid av en läkare, en sjuksköterska och en pilot. Helikoptern flyger förutom till Centralsjukhuset i Karlstad även till Universitetssjukhuset Örebro, Akademiska Sjukhuset i Uppsala och Oslos universitetssjukhus. Helikoptern flyger i 230 km/timme för att komma fram fort.

– I Karlstad är det är tolv stycken läkare som tjänstgör på helikoptern, säger Regina Lind som arbetar som administratör.

Helikoptern tar oftast bara med en patient, men om det är ett barn så får en förälder följa med. Personer med psykiska problem flyger man också. Då görs en bedömning av patientens tillstånd innan man flyger. Om en patient är flygrädd får man lugna ner personen med ord eller nedsövning.

Jörgen Johansson
Jörgen Johansson

– Ambulanshelikoptern är som en liten intensivvårdsavdelning. Det finns bl.a. respirator, hjärtstartare, ultraljud och syrgas ombord men man gör inga operationer på helikoptern, fortsätter Jörgen Johansson.

De primära transporterna är från olycksplatsen och till sjukhuset, men det finns även sekundära transporter som är mellan olika sjukhus. Man gör i genomsnitt fyra starter per dag. Det finns totalt fyra stycken helikoptrar som är placerade i Karlstad, Mora och Göteborg.

– Det är ett väldigt roligt jobb att arbeta på helikoptern. Den behövs inom vården, säger Jörgen Johansson.

Text & Foto: Olle Stagnér

Med sin närvaro minskar Molly ångest och oro

Hunden Molly och hundföraren Yvette Berg
Hunden Molly och hundföraren Yvette Berg

Tänk dig en hund som kommer springande mot dig, den är glad och viftar uppmuntrande på svansen. Du lutar dig ner och rufsar om henne i pälsen och känner hur beröringen sprider värme i din kropp. Det är rena terapin! Tidningen Revansch träffade nyligen terapihunden Molly.

Molly är åtta år gammal och tillhör rasen Gordon setter, under ett halvårs tid har hon jobbat som terapihund på Ytterö psykosavdelning.

Med sin närvaro skapar Molly både lugn och stabilitet skriver tidningen, hon dämpar både ångest och oro hos flertalet av patienter som följer med på hundpromenaderna på sjukhusområdet några gånger i veckan.
– Jag tycker att det känns mer som en vanlig promenad, inte som en sjukhuspromenad, den är mycket trevligare så här, säger en av patienterna till Revansch.

Känslan
För att bli terapihund måste Molly gå en utbildning där hon får lära sig olika saker, till exempel får inte Molly bli rädd för höga skrik eller när människor kommer rusande mot henne som när larmet går.

Hundar har ett känsligare sinne och känner lättare av när andra människor mår dåligt. Genom att känna av detta är Molly lugn och stillsam tillsammans med patienter.

På grund av allergirisken kan hunden inte vistas inne på avdelningarna, men om det skulle vara möjligt någon gång finns positiva effekter av det. Någon kanske skulle önska sova med en hund i närheten, man mår generellt sett bättre av den närhet djuret kan ge.
– Vi jobbar verkligen i hop som ett team, säger hundföraren Yvette Berg Colhoun till Revansch.

Resultat
Ibland kan resultaten bli så goda att en patient kan minska på sin medicinering, däribland mot ångest. Hundterapi är ett bra komplement till psykvården, men området är relativt nytt.

Det är nummera inte bara inom psykiatrin som idéer om djur har gjort sig gällande,  inom skolvärlden och äldreomsorgen återkommer djuren så sakteliga. Däribland för patienter med demens.

Text och foto: Lotta Tammi

Tidningen Revanch är en medlemstidning för Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH). Tidningen utkommer fem gånger per år, och du kan läsa den här:
http://rsmh.se/revansch-menu/revansch/