I fokus: Resurscentrum

 Resurscentrum, foto Henrik Sjöberg
Resurscentrum, foto Henrik Sjöberg

Maria Hasslid är enhetschefen på nyöppnade Resurscentrum. Vid Viken alldeles bredvid Statsträdgården bedriver hon med sina kollegor en mötesplats för stöd och smarta lösningar som underlättar vardagen.

Resurscentrum är en verksamhet som har flera delar och där Maria Hasslid har det övergripande ansvaret. Hon har en gedigen arbetserfarenhet, bland annat som arbetsterapeut inom landstinget och har även jobbat som enhetschef sedan åtta år för Karlstads kommun.

Inom Resurscentrums väggar finns ett antal verksamheter. En av dessa är Anhörigstöd, som består av tre anhörigkonsulenter. För den som är anhörig och stöttar eller vårdar dina nära och kära och behöver stöd och samtal, finns Resurscentrum som ett bollplank.

– Det går också att vara med en anhöriggrupp. Vi anordnar även föredrag och föreläsningar som man kan komma lyssna på, säger Maria Hasslid.

En annan del av verksamheten bedrivs ett demensteam, som består av två sjuksköterskor, en arbetsterapeut och tre undersköterskor. De jobbar med att stötta personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Demensteamet arbetar också med att vidareutbilda personal i frågor rörande demens.

För att uppmuntra personer med demenssjukdom anordnas ett antal dagträffar. Dagträffarna är till för att ge brukarna inspiration och stimulans. De som kommer består till det största del av personer med någon form av demenssjukdom som bor hemma. Brukarna kan bo ensamma, med en partner eller vara beroende av hemtjänsten.

Maria Hasslid, foto Henrik Sjöberg
Maria Hasslid, foto Henrik Sjöberg

– Tanken är att kommit hit, ha det bra och trevligt. Man ska få stimulans, träning och träffa andra människor. Att då ha det lite kul, helt enkelt, menar Maria.

En stor del av Resurscentrums verksamhet består av ett korttidsboende. För att hamna där ska det hänt någonting som gör att man inte kan bo kvar hemma. I så fall finns det möjligheter att under en kortare tid bo på deras korttidsboende. Det finns olika anledningar som gör att man kan bli inskriven på boendet. Det kan vara så att man varit inlagd en tid och blir utskriven, men är inte i skick att bo kvar hemma. Då kan korttidsboendet vara ett alternativ till dess att livssituationen blivit bättre.

Resurscentrum har även gjort i ordning visningsmiljöer där man kan del av smarta produkter och välfärdsteknologi.

– I det ena rummet finns det fiffiga produkter som kan underlätta vardagen, förklarar hon.

Vattenflaskor, foto Henrik Sjöberg
Vattenflaskor, foto Henrik Sjöberg

Det har också gjorts i ordning en visningslägenhet som visar olika smarta lösningar. En av dessa är en medicindoseringsapparat som påminner brukaren när det är dags att sin medicin.

Att arbeta som chef är något som inspirerar och ger mycket tillbaka. Marias entusiasm märks när hon pratar om sitt jobb.

– Jag tycker jag har ett väldigt roligt jobb och tycker om att jobba som chef.

Hon menar att anledningen till att hon gillar chefsrollen är möjligheten att påverka. Är du chef, i Marias fall enhetschef, finns möjligheten att influera verksamheten på ett direkt sätt. Maria säger att hon vill påverka så att verksamheten gagnar medborgarna i Karlstad på bästa sätt.

– Jag har större chans att påverka i en chefsposition. Sedan gör mina medarbetare ett fantastiskt jobb och är jätteviktiga. Jag tycker om att utveckla saker och göra dem bättre och det har jag stor möjlighet till som chef, förklarar Maria.

Text och foto: Henrik Sjöberg

20 år med Les Misérables

Foto: Mats Bäcker (pressfoto)
Les Misérables, foto: Mats Bäcker (pressfoto)

Det var 20 år sedan Wermland Opera senast satte upp Les Misérables. Då var Christer Nerfont ny i branschen och spelade en liten biroll. Han har utvecklats sen dess både som artist och person och spelar nu huvudrollen Jean Valjean.

Vad är, enligt dig, den största skillnaden mellan den nuvarande och den förra uppsättningen av Les Misérables?

– Produktionsmässigt är det tydligt. Det är en helt annan typ av ensemble, det är en mycket kunnigare ensemble när det gäller just vår genre. Produktionsteamet är mer drivet, mer konstnärligt på något sätt. Det känns mer relevant.

För min egen del så har jag mer erfarenhet som jag kan plöja ner och göra någonting som jag absolut inte hade kunnat göra för 20 år sedan. Det är väl egentligen den stora grejen, min egen personliga och konstnärliga utveckling under 20 års tid.

Du har hyllats för din roll som Jean Valjean. Hur känns det?

– Man får naturligtvis hålla sig ödmjuk inför det, det är fantastiskt att folk gillar det man gör. Det är såklart en del av drivkraften. Att man når ut till många och folk att förstår och uppskattar det man gör. Och det handlar ju lite grand om vem man är också. Därför gör det gott i själen när man läser positiva omdömen, men det gör också väldigt ont när det är tvärt om. Man får ta det för vad det är. Det är en subjektiv värdering av intrycken och det vet man ju själv när man går och ser någonting. Det handlar om ”hur vaknade jag, hur var resan, har jag ätit ordentligt, var det god mat”. Alla dagens aspekter, kanske veckans aspekter, vart man befinner sig i livet spelar in på upplevelsen. Man får hitta någon nyansläsning i det, känna efter lite grand och tänka; ”ok, är det över huvud taget rimligt att det är så fantastiskt, är det rimligt att det är så jävligt?”. Att det är den här rollen som blivit så positivt sedd är extra roligt eftersom det är en drömroll. Jag har plöjt ner ganska mycket svett och tårar i det här. Det har varit mycket grubblerier och det har kostat på.

Är du nöjd med din tolkning eller känner du att det finns något som du skulle kunna göra bättre?

– Det gör det absolut. Varje kväll så finns det någonting man kan göra bättre. Och jag tror att den dagen man känner att man inte kan det, så ska man nog lägga av den specifika rollen. Det finns inte perfekt framträdande. Det finns jättebra och superbra och toppklass men det perfekta där varje ton och allting sitter, den finns inte.

Det jag gjorde dåligt igår eller vad jag själv upplever inte fungerade kommer jag att fokusera på idag, vilket förmodligen gör att någonting annat kommer att bli lidande. Jag kan vara nöjd efter en föreställning men det är aldrig så att jag nöjer mig helt. Jag tror det är viktigt i alla typer av yrken, att man aldrig nöjer sig. Det ögonblick man gör det tror jag det är dags att titta på någonting annat.

Finns det några andra roller som du skulle vilja testa i Les Misérables?

– Les Misérables har väldigt många fina karaktärer. Jag skulle mycket väl kunna tänka mig Herr Thénardier och hade jag haft tonerna och djupet i rösten så hade jag gärna gjort Javert också. Det är en väldigt fascinerande roll. Den kan vara väldigt mäktig om man fokuserar på att göra den sådan. Philip (som spelar Javert) har de förutsättningarna. Han har en stor röst och en stor person. Då blir det en mäktig man, en stor uppenbarelse. Hade jag gjort den rollen så hade jag fått tänka om. Det är så med Valjean också. Jag har fått gå en annan väg än den gängse bilden av honom utifrån mina fysiska förutsättningar.

Det handlar inte om styrka utan det handlar om att ha vinnarskalle och det är där gudstron finns. Javert och Valjean har två ingångar i gudstron. Javert har den straffande guden under tiden som Valjean har den förlåtande guden. Där någonstans så krockar de. Javert fattar inte vad som händer, så den karaktären skulle jag inte ha något emot att spela. Och kanske kan man göra det om 10 år när rösten satt sig lite ytterligare. Jag skulle kunna tänka mig att spela biskopen också, men då får jag vara i Björn Eduards (som spelar biskopen) ålder.

Christer Nerfont, foto: Sandra Thimfors
Christer Nerfont, foto: Sandra Thimfors

Skulle du kunna tänka dig att göra fler uppsättningar av Les Misérables?

– Absolut. Inte nästa vecka eller om ett år eller två års tid. Men om 10-15 år, absolut! Men nu räcker det ett tag.

Vid tillfället för vårt möte så är det bara några timmar kvar till föreställning 100 av Les Misérables och ytterligare 21 stycken står på schemat. Aldrig förr har Wermland Opera haft så många föreställningar i rad av en och samma produktion. Endast musikalen Evigt Ung har haft fler föreställningar. Då med imponerande 160 stycken, men de har varit uppdelade i flera omgångar med andra evenemang däremellan.

I skrivande stund är det bara 18 föreställningar kvar och platserna börjar sina så de som vill se Christer Nerfont spela i Les Misérables får skynda sig eller vänta i minst tio år till.

Text och foto: Sandra Thimfors

Ambulanser och bakkvällar

Där jag är uppväxt går alla till Glenns bilverkstad om bilen behöver fixas. Nya vinterdäck må vara billigare i Karlstad, men det är guld värt att ha en i grannskapet, som kommer när traktorn fryser när grusvägarna behöver plogas. Pappa plogar själv, det finns inga plogbilar som plogar vår väg.

Det finns fördelar med att betala lite mer, för att handla lokalt eller odla relationer med de som bor nära.

När jag åker från jobbet i stan undrar jag var alla jobbar? Och var bor alla? Bilköerna ringlar sig kilometerlånga. Vad händer om någon ambulans behöver fram, och till vilken sjukvård, undrar jag? Hur många barn har alla dessa, och var finns alla dagisplatser? Har Karlstad 100 000-anhängarna något svar på det? Förstås, det blir mer pengar i kommunens ficka – om alla får jobb som kommer.

En lösning på ”problemet” skulle kunna vara att importera folk utifrån. Då skulle ju Karlstad Airport räddas, de skulle få fulla plan, åtminstone åt ena hållet.

Men för att alla ska få jobb måste de ju kunna språket. Varför inte göra en syster till syster-aktion och ha bakkvällar med invandrarkvinnor? Annars är det mysigt att grilla utanför lägenheten. Men det är viktigt med grönytor att vistas på även för stadsbor. Barn ska veta var mjölken och äggen kommer ifrån, så jag är glad att djurparken på Mariebergsskogen får vara kvar. Djuren är trots allt det bästa med Mariebergsskogen tycker då jag! Det och att kunna bada på somrarna.

Där jag bor, på Våxnäs, är det grönt kring Himlabacken och motionsspåren i skogen. Det är med viss nervositet jag fick höra att man ska bygga ett antal nya hus kring mitt område.

Kommer det att flytta in en massa drägg som kommer förstöra husfriden, och var ska alla tillkommande bilar stå? Kommer jag ha sol på min balkong även i fortsättningen? Eller kommer det tvärtom bli fler butiker, och ett bättre, tryggare Våxnäs centrum med ett kvarvarande bibliotek?

Jag är uppväxt på bygden, med hundar, katt, kaniner, höns och ponny. Jag brukar säga att jag nog är av de tio procenten i Sverige som haft det bäst. Trots mobbing i skolan genom alla år. Det finns en stor fördel med bygden; man blir sedd! Nu har jag bott i Karlstad i mer än tio år och jag vet inte namnet på en enda i min trappuppgång. Det är hej och inte mer än så. Men, naturligtvis skulle jag kunna prova att knacka på och fråga om jag skulle kunna få låna en kopp kaffe?

Text: Maria Lundby Bohlin

Förlåta, livets enkla gåta?

Händer och ljus

Alla har någon gång blivit sårade, dåligt bemötta eller själv sårat någon. Varför är det viktigt att kunna förlåta både sig själv och andra? Är det någon skillnad på att be om förlåtelse eller be om ursäkt och varför är skam så skamligt?

Skam

Nu för tiden är skamstraffen avskaffade. Personer som begått brott blir inte längre tvingade att marschera nakna genom staden eller pryglade offentligt. Däremot riskerar idag individer som är misstänkta för brott att bli jagade av fotografer och journalister från olika mediaföretag. De flesta av oss har sett bilder i dagstidningar på misstänkta brottslingar som förs in i rättegångslokaler. På många av dessa bilder försöker den misstänkte dölja sitt ansikte. Orsaken är ofta känslor av skam och rädsla. Det känns obehagligt och medför att man inte vill visa sig som man är. Upplevelsen av skam är en känsla av underlägsenhet och inte längre ha makten över sina handlingar och konsekvenser av dem. Känslan beskrevs redan i Bibelns skapelseberättelse om Adam och Eva. När de ätit av den förbjudna frukten öppnades plötsligt deras ögon. De kunde då se att de var nakna och ville då skyla sig.

”Skam handlar om att känna sig utsatt, blottad och naken. Vi är rädda för förakt. Skam handlar om att jag är något dåligt. Skam är som en spricka i självet.” (anonym)

Bli av med sin skam

För att hantera skam är ofta strategin att försöka gömma sig eller skylla på någon annat. Adam skyllde på Eva som i sin tur skyllde på ormen. Skam är en stark känsla som vi människor inte har ett ansiktsuttryck för, jämfört med glädje eller ledsamhet. Kanske är det för att vi så desperat inte vill att omgivningen ska veta om när vi känner skam? Skam är en väldigt nedbrytande och energislukande känsla, för att kunna bli av med den måste vi acceptera skammen och våga prata om dess orsak.

Förlåta är bra för hälsan

Att be om ursäkt och förlåta är nödvändigt för vårt välbefinnande.  Älta eller förtränga händelser och känslor skapar bitterhet och är mycket energikrävande, det kan till och med hindra dig från att leva livet fullt ut. Ryan Holmes, amerikansk forskare och psykolog, säger till tidningen Hälsa &Fitness att studier visar att förträngande av känslor kan orsaka allt från högt blodtryck till migränattacker. Holmes säger också att ”genom att förlåta tillåter vi oss själva att släppa både hatet mot människor som gjort oss illa och själva offerrollen som vi annars lätt iklär oss”.

Förlåt dig själv

Att försöka tvinga fram en ursäkt eller förlåtelse är meningslöst och saknar värde för både mottagare och givare, tvärtom skapar det ofta bara ytterligare negativa känslor. När man ber om ursäkt eller förlåtelse är det inte heller självklart att den godtas. Det kan upplevas jobbigt men är egentligen värre för mottagaren som kanske kommer att känna hat, agg eller bitterhet för oförrätten under lång tid. När du bett om förlåtelse men den inte accepteras av mottagaren ska du ändå förlåta dig själv för det fel du gjort. Det är lika viktigt att förlåta sig själv och känna sig trygg med att man insett sitt felande och försökt rätta till det på ett korrekt sätt. Detsamma gäller om någon inte ber dig om förlåtelse för en felaktighet i dina ögon. Istället för att vänta i onödan och eventuellt själv känna bitterhet och hat är det bättre att du förlåter och går vidare. Situationen kan vara att personen inte lever längre, inte vet om att den sårat dig eller helt enkelt uppfattat situationen annorlunda. Du kan aldrig styra över andra människors handlande och känslor men du kan styra över sitt eget liv och dina tankar.

Förlåtelse eller ursäkt

Att be om förlåtelse är en mer krävande fråga än att be någon om ursäkt. När du ber någon om förlåtelse ber du samtidigt den personen att ändra sina tankar och känslor om dig. Vid förlåtelse  upphör bitterhetskänslorna och förväntan på gottgörelse. Ordet förlåtelse betyder kort och gott ”låta gå” eller ”överge”! När du ber om ursäkt tar du själv ansvaret för dina handlingar och lämnar över förlåtelsen till motparten.

En bra ursäkt
Erkänn att du hade fel
Ångra vad du har gjort
Skyll inte på något annat/annan
Gottgör

Varför ska man förlåta?
Om du slutar vara arg eller bitter kan det förbättra din hälsa Ingen är perfekt. Vi uppskattar när andra förlåter oss, och därför ska vi förlåta andra.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Björn Eriksson

 

Näthandeln – den nya köprevolutionen

Anita Radon, verksamhetschef på SIIR (Swedish Institute for Innovative Retailing)
Anita Radon, verksamhetschef på SIIR (Swedish Institute for Innovative Retailing)

Visste du att våra köpvanor testas i ett laboratorium? ASP Bladet har varit på seminarium i ämnet köprevolution med fokus på den digitala marknadsplatsens frammarsch.

Anita Radon är verksamhetschef på SIIR (Swedish Institute for Innovative Retailing) vilket är en centrumbildning med inriktning på digital handel vid Högskolan i Borås. I institutets lokaler finns ett unikt labb där verksamheten huvudsakligen är inriktad på forskning och uppdragsforskning. SIIR arbetar även med kunskapsspridning om handel och är ute på mässor deltar  på konferenser samt föreläser.

Handelslabbet i Borås är verksamhetens hjärta. Det är där en stor del av forskningen sker. Labbet ser ut som en helt ”vanlig” butik. Den är fylld med varor och man laborerar med olika tekniker samt tillvägagångssätt, för att undersöka om det finns ett mervärde för konsumenten. Självklart handlar det även om att öka handelns intäkter.

– I labbet har vi en helt kontrollerad handelsmiljö där vi kan göra tester och experiment. Vi gör även tester i offentlig miljö men i labbet har vi full koll på alla parametrar. Det kan vi inte ha i en vanlig butik, menar Anita

Ny teknik
Att handla på nätet är ingen nyhet, men det är däremot den nya VR (Virtual reality) tekniken. Det finns fysiska butiker som erbjuder sina kunder VR-teknik. Man sätter på sig VR-glasögon och kan på så sätt få uppleva varan i en helt annan miljö eller ”prova den på låtsas”. Kunden kanske ska köpa en skateboard och kan med VR-teknik uppleva varan i dess rätta miljö. I labbet testas denna teknik och experiment görs för att se hur den skulle fungera i näthandeln.

– Istället för att bara kunna se varorna på foton eller små korta videos kan VR-tekniken göra att du faktiskt upplever näthandel som om du gick in i en fysisk butik, berättar Anita

Anita Radon fortsätter med att beskriva hur sättet att handla via nätet har utvecklats. Under den första vågen av internets frammarsch skapade privatpersoner mängder av så kallade disskutionscomunitys. I dessa forum utbyts åsikter och kunskaper om specifika ämnen eller märken till exempel ett bilmärke. Det i sin tur ledde till att man började köpa och sälja varor som relaterade till forumet.

Shoppa online eller inte
Idag kan man handla i princip allt via nätet. De flesta stora kedjorna erbjuder fri frakt om köparen hämtar sina varor i en fysisk butik. Det går att handla matvaror som levereras till dörren och det går även utmärkt att handla på utländska kedjor. Frakt- och  tullavgifter kan då tillkomma.

Vissa kedjor har så kallade självservicestationer i sina fysiska butiker där kunden kan välja varor och/eller betala. SIIR har genomfört experiment hos en butikskedja där kunder fick välja mellan personlig service eller välja och betala sina varor via en touchskärm. Resultaten visar tydligt att kunder förväntar sig en högre och mycket god servicenivå när de besöker en fysisk butik, men att förväntningarna motsvarades hos de kunder som valde touchskärmen.

– En kombination är kanske det bästa. Vi såg i experimentet att de personer som valde personlig service hade ett större behov av rådgivning kring varorna. De som valde touchskärm hade många gånger redan gått igenom sortimentet och valt ut det de skulle köpa, redogör Anita.

Shop till you drop
Seminariet avslutades med att Anita berättade att vår konsumtion fortsätter att öka och slår nya rekord varje år. Mycket tack vare att möjligheterna och tillvägagångssätten att kunna jämföra varor, priser, leverantörer har utvecklats enormt. Den nya köprevolutionen på internet gör att affärerna alltid är öppna, dygnet runt, året om, även om det fortfarande finns lika stort behov av fysiska butiker. Betalmöjligheterna är många både på nätet och i fysiska butiker, betalkort, kredit, faktura, Paypal är bara några exempel. Shop till you drop är verkligen nutidens verklighet. Utbudet och tillvägagångssätten har växt enormt. Kunden har alltid rätt är ett väl använt uttryck och ju fler möjligheter samt alternativ desto fler nöjda kunder!

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Lotta Tammi

Bfree – En mötesplats för HBTQ-personer

gay-637453

Bfree är en mötesplats för HBTQ-personer. Under måndagskvällarna träffas de som vill på Tolvmansgatans fritidsgård. Syftet med platsen på Tolvan är att alla ska ha ett ställe att träffas och umgås på oberoende av vem man är och vilka åsikter man har.

Verksamheten på gården startades av personalen i syfte att alla ska ha någonstans att vara, oavsett vem man är och vad man står för. Med hjälp av kommunen blev Bfree den första mötesplatsen i länet skräddarsytt för HBTQ-personer och personer som stödjer dem.

Ungdomar som kommer hit har chansen att förenas med andra som är likasinnade. Träffarna innehåller allt från djupa samtal till biljardspel och skratt. Josephine, en rutinerad besökare på Bfree säger såhär.

– Det är jättekul att komma hit varje vecka. Här är vi alla vänner och det är alltid en mysig stämning!

Josephines är inte ensam, besökarna tycker att mötesplatsen på Tolvan är ett bra ställe att besöka.

Bemötande
För att nå ut till intresserade ungdomar använder sig Bfree av bland annat Facebook. De får även hjälp av Karlstads kommun för att hitta nya besökare samtidigt som erfarna besökare tipsar kompisar och bekanta.

Gemenskapen på träffarna är bra. Alla ska känna sig välkomna och känna att man kan vara sig själv hur man än är som person. Personalens mål är att alla ska bemötas utifrån vem man är och som enskilda individer. De tar inte för givet att alla som kommer är heterosexuella och använder heller inte pronomen som han och hon, då vissa av besökarna inte vet eller inte vill identifiera sig som något av könen, personalen kommenterar det såhär.

– Vi tycker att alla ska få vara som de vill och att det är helt okej.

Text: Anton Hastö Hardin

Malmö Open – en av världens största parasport tävlingar

Bild till Malmö Open texten

Malmö stad står en gång per år för en av världens största parasporttävlingar, med allt från bordtennis till boccia lockar tävlingen till sig över 2 000 deltagare. Under denna helg används inte mindre än 12 olika arenor för att få allting att rulla på så bra som möjligt.

Jag som själv medverkade i simning, en av de 16 sporterna, tycker att det är en fantastiskt bra tävling och gemenskapen är obeskrivlig. Man får träffa personer som är som en själv och känner en gemenskap som inte går att hitta någon annan stans, samtidigt som man får göra det man älskar mest av allt då man utövar sin idrott.

Malmö Open som gick av stapeln andra helgen i februari är en stor tävling för funktionsnedsatta människor. Med inte mindre än 16 olika sporter och cirka 2 500 deltagare från totalt 25 länder är Malmö Open en av världens största evenemang för handikappade.

Arrangemanget som har pågått sedan 1977 har haft en bra påverkan på de deltagande och fört med sig många skratt och tårar. Besvikelse varvades med lycka under de dagarna som tävlingen fortlöpte.

Tävlingen som arrangerades av Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH Malmö) fick en härlig inramning och med bra resultat. Under taket på Hylliebadet i Malmö hördes fullt med skrik från läktarhåll när det simmades på och klockades många fina tider. De som varit deltagande under helgen kan känna sig nöjda då de personliga rekorden ett efter ett avlöste varandra. Andra sporter som det tävlades i var bland annat bowling, fotboll och kälkhockey.

Idrottarna med olika sorters svårigheter och funktionshinder har under tävlingen gjort en heroisk insats i alla sporter, publiken blev minst sagt imponerad av deras resultat.

Malmö Open är ett bra initiativ av FIFH Malmö och det är ett utmärkt tillfälle att visa upp sig på för att få chansen i landslagets olika stadier. Enligt mig är Malmö Open en av de bästa tävlingarna under tävlingssäsongen.

Tävlingarna som utförs på olika ställen runtom i Malmö kopplas samman med transporter från de olika deltagarnas hotell till arenorna. Det känns som att hela staden är engagerad i tävlingen och att alla boende i Malmö tycker det är en rolig händelse där alla kan förenas med sporten man brinner för oavsett vem man är.

Om det skulle komma på tal att lägga ner tävlingen är jag övertygad om att det skulle bemötas av hård kritik, då det är så många som är berörande och tycker om den. Hela staden tjänar på den då idrottarna behöver boende under dagarna de tävlar och någonstans att äta. Tävlingen känns som en bra aktivitet där alla kan vara med alla utan några konflikter. Malmö Open förenar människor.

Fakta om Malmö Open:

Sporter: Friidrott, Boccia, Bowling, Matt-Curling, Biljard, El-Hockey, Innebandy, Fotboll, Goalball, Sportskytte, Kälkhockey, Simning, Bordshockey, Bordstennis, Rullstolsbasket, Rullstolsinnebandy.
Startades: 1977
Vart: Malmö stad
Antal sporter: 16
Antal deltagare per år: 2 000 – 2 500

Text: Anton Hastö Hardin