Höger eller vänster? Din moral ger svaret

12334Den amerikanska socialpsykologen Jonathan Haidt utforskar i en engelskspråkig föreläsning på TED:s hemsida ett antal moralpsykologiska förhållningssätt.

Jonathan Haidt anser att vi föds med anlag för att snabbt lära oss moraliska förhållningssätt. Enligt honom finns det fem värden som är viktiga oavsett kultur. Det handlar om viljan att ta hand om andra och känna medlidande, samt om rättvisa, lojalitet, respekt och renhet.

– Utvecklingen av den psykologiska forskningen har lett till insikten att barn faktiskt vet mycket om fysiska och sociala regler redan när de föds. De är förutbestämda att lätt lära sig sådana färdigheter, säger Haidt.

Han fann att rättvisa och medlidande var viktigt för de flesta människor, men att det går en skiljelinje mellan progressiva och konservativa personer när det gäller synen på lojalitet, respekt och renhet.

Han observerade att progressiva är mer öppna för nya erfarenheter och att de ofta ifrågasätter lojalitet och likhet till förmån för olikheter och öppenhet. Det är också vanligt att de har liten respekt för auktoriteter.

Konservativa i sin tur skattar enligt Haidt, trygghet och traditioner högt, samt tycker att lojalitet och respekt är viktiga värden.

– Progressiva gillar nya idéer, resor, nyheter och olikheter, medan konservativa tycker om det som är välkänt, säkert och pålitligt, säger Haidt.
Enligt honom handlade renhet tidigare mycket om att kontrollera sin sexualitet, speciellt bland konservativa. Nu har det blivit allt vanligare, framför allt bland progressiva, att kontrollera sin kropp på annat vis, exempelvis genom vad man äter.

Avslutningsvis talar Haidt om att det är lätt att fastna i ”jag har rätt och du har fel” i sitt moraliska tänkande. Han menar att mer moralisk ödmjukhet kanske kan få oss att komma ur dessa låsta positioner.

Text: Therese Nilsson
Grafik: TED

För sent för utbildning?

yyyyRegeringen har under hösten 2015, lagt ett budgetförslag på 537 miljoner kronor. Den föreslagna summan ska gå till rätten till studier, och avsättas årligen med start 2017. Personer som inte har en gymnasieutbildning, ska ha möjligheter till att läsa på den kommunala vuxenutbildningen. Förslaget berör tiotusentals personer varje år. Lotta Tammi oroar sig för den rådande utbildningssituationen.

Effekten börjar synas från den slappa skoltiden. Var femte person i åldrarna 20-34 år, saknar fullständig gymnasieutbildning. Man kan ta sig en funderare på vad som har hänt i samhället de sista åren, eftersom vi har hamnat i den här situationen med fler outbildade personer.

Rätten till utbildning kommer att gälla även de nyanlända, som inte har någon utbildning enligt den svenska normen. Genom vuxenutbildning ska de lyfta sina kunskaper. Kunskapslyftet investeras och fördelas på 51 000 nya utbildningsplatser, fördelade på den kommunala vuxenutbildningen (Komvux), yrkesinriktade vuxenutbildningen (Yrkesvux), yrkesskolan, folkhögskolor, universitet och högskolor.

Datanörd – enligt trenden
Frågan är om det är inte redan är för sent? Kunskapsglappet har redan visat sig under en generation. Alla kan till exempel inte vara datanördar, som trenden har blivit de senaste åren. Det finns fler yrken i samhället, som behöver utvecklas och bemannas med folk. Kraven på kunskap hos de arbetssökande ökar, och i dag är det arbetsgivarens marknad.Där kan de välja och vraka bland de få kompetenser som de finner bland de sökande.

Som det ser ut på arbetsmarknaden i dag, så finns det 90 000 lediga jobb, och det blir fler. Många med olika yrkeskompetenser går i pension, och det kommer att bli ett glapp på arbetsmarknaden med stor efterfrågan på utbildade personer till de olika yrkena, enligt Svenskt näringsliv. Frågan är; kan det vara för sent för Sverige att utbilda sina medborgare? Många av de länder som tidigare låg långt ner på listan, vad gäller utbildning och kunskapsnivåer, har börjat dra förbi oss med råge.

Med facit i hand
Efter många år med FAS 3 och många unga vuxna som vill satsa på dataspel, så undrar jag, kommer vi att kunna få ordning på det här landet? Kommer vi någonsin tillbaka till toppskiktet där vi befann oss en gång i tiden?

Text & foto:
Lotta Tammi

Psykiatrin får 10 miljoner

23I ett pressmeddelande låter Landstinget i Värmland informera att psykiatrin skall få tio miljoner kronor extra, detta då psykiatrin jobbat bra med bland annat projektet Första linjen. Man arbetar också med att minska tvångsvård och tvångsåtgärder.

– Vi är glada att vi fått del av de här pengarna även i år, säger Karin Haster som är divisionschef för landstingets psykiatri.

Text: Maria Lundby Bohlin

Tidningen fortsätter heta ASP Bladet

3333Den som är utrustad med gott minne gällande vår tidning kanske minns hur vi föregående år med buller och bång utannonserade en namnbytartävling.

Resultatet av detta var att vi fick in ett antal mycket goda namnförslag, som Mediagruppen Karlstad tillsammans med tidningens ägare – Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstads kommun, kom att välja ut ett vinnarbidrag från, för att sedermera skicka iväg det hela till Patent- och registreringsverket.

Men hur brukar det vara med goda idéer? Vi är sällan helt ensamma om dem. Det kom att visa sig att PRV gjorde bedömningen att namnet påminde för mycket om flera andra tidningar och magasin. Tji fick vi! Därför, efter flera turer, har vi och ASF-förvaltningen kommit fram till att namnet ASP Bladet består.

Vinnare i vår namntävling blev Kristina Rundgren, som får en årsprenumeration på tidningen, vars namn är och förblir ASP Bladet. Hon arbetar till vardags på Solakoop B&B.

Text: Robert Halvarsson