berättelser från andra sidan verkligheten

1_1

På bilden åses en charterturist. Detta kanske tarvar en förklaring för osnutna.
Under 1970 och 80-talen reste många svenskar på så kallade charterresor. Många av dessa ledde inte sällan till länder såsom Kanarieöarna, Mallorca, Spanien och Italien. Alla populära turistorter.

1

Denna bild är tagen vid just ett sådant tillfälle, under vintern 1983.
Mannen på bilden, vars namn vi inte känner, kallas Kotten av de andra turisterna. Ingen tycks minnas varför.

Bilden visar en uttorkad, utschasad, utblottad och uttråkad man i sina annars ”bästa år” i väntan på planet hem. Orsaken till detta tillstånd tros vara de backanaler, orgier i sprit och snusk dessa resor tillhandahöll. Lägg därtill en lång väntan på 12 timmar i flygplatsen på ett försenat plan, och vi närmar oss förståelse för vårt objekt.

Som han själv uttryckte sig när vi ringde upp honom: ”Det var en jävla resa!”

Text: Robin Simonsson
Foto: Jonas Engskog

 

 

Bilden som hittades på en vind 1957, av fru Emily Videkvist, föreställer den ofta kontroversielleteateragenten Stor-Johan Almgren vid slutskedet av hans liv.

2

 

Vid förra sekelskiftet gjorde han sig ett namn när han representerade grupper såsom ”Kalle och hans dansande dvärgar” och satte upp teaterföreställningar av ”Den läspande tjuven i Gdansk”.
Kontroversiell och teatralisk in i det allra sista, sägs det att han betalade en fotograf för att dokumentera sitt eget slut.

En annan bild sägs visa hur han deklamerar sina sista ord. Självmord var visserligen lagligt vid den här tiden, men djupt omoraliskt och det orsakade stor skam för familjerna. Man kan undra om han skänkte dem en tanke den där varma sommardagen 1906, eller var hans tankar måhända upptagna av annat?

Kanske av det iskalla hat han närde för alla människor som var över 180 cm långa.
”Dessa jättar tramper söndher vår jord!” som det står att läsa i hans dagbok, vilken bevarats till eftervärlden av Wermländska stadsmuséet.

Text och foto:
Robin Simonsson
Fotoretusch: Jenny Sörlin

Många har försökt berätta om palmsmugglaren Ove Laskii. Men av någon anledning har de alltid stoppats före utgivning.

3

Enligt anonyma källor började det hela med smörblommor när Ove var en ung, bekymmersfri pojke. Den riktiga spänningsfaktorn ska däremot inte ha infunnit sig förrän han i femtonårsåldern försökte smuggla ned en samling kaktusar i källaren. Syftet med detta är oklart. Försäljning till likasinnade i Norge, trodde polisen när de grep honom. Ingen vet dock med säkerhet. Klart är däremot att detta startade en våg av liknande växtstölder runt om i landet de följande åren. Inget av dem har kunnat bindas till Ove.

– Man vet liksom hur det är. Han är hal som en insåpad ål, men man vet att det är han, sade en av hans barndomsvänner, som vägrade ange sitt namn.

Nuförtiden verkar han vara helt övertygad om just palmens förträfflighet. Flera vittnen påstår att de har sett någon smuggla in palmer på museum och konferenslokaler i Värmland. Ingen av dem kan eller vill peka ut Ove, som med ett leende som aldrig verkar ta slut, säger att det måste ha varit någon annan då han själv ju har varit på semester.

Text: Robin Simonsson
Foto: Jonas Engskog

 

På bilden syns den alltför nyligen bortgångne trollkonstnären och barnboksförfattaren Astor Vreidegaard.

4

I slutet av 1900-talet var han hyllad som en ny Karl Johan De Geer. ”Föga smickrande för en trapetsartist, men en stor ära för mig”, sade Astor själv till Aftonbladdret angående detta (faktiskt angående det mesta på den tiden).

1997 fångades hans mest kända trolleriföreställning på bild, ”Lösa skruvar”. Den blev stor succé bland barn i alla åldrar. Mest ihågkommen är han dock för böckerna om Kalle bomullsbyxa, varav den största pekuniära framgången torde ha varit ”Kalle bomullsbyxa går och handlar”.

Mindre kända är de böcker han, enligt envisa rykten, skrev på ett behandlingshem i mitten av förra decenniet. Böcker såsom ”Kalle bomullsbyxa flyttar till Småland” och den ökända ”Kalle bomullsbyxa kastar in handduken” blev heller inte det ekonomiska uppsving förlaget räknade med. Sålunda blev heller inte den sista boken i serien utgiven och det var först efter författarens död som ”Kalle bomullsbyxa är en rutten klassförrädare” hittades i en byrålåda i hans hem. Någon utgivning av denna är ej planerad enligt förlaget.

Vi minns nog alla var vi befann oss när nyheten om Astors hädangång nådde oss. Många anser dock att hans död var passande för en man med hans vilda leverne.

Astor Vreidegaard blev strypt till döds av en känguru under en turné i Australien i augusti 2014.

Text och foto:
Robin Simonsson

Är du beredd på framtidens miljökatastrof?

111En utställning om regn, rusk, och våtmarker. Låter det intressant? I sådana fall pågår just nu en utställning om detta runt om i Karlstad. I en värld där regnandet verkar bli allt kraftigare måste en fråga ställas: är du redo?

En dyster framtid där det regnar för jämnan, är detta vad vi har att vänta oss i en inte alltför avlägsen framtid? I ”Regn”, en del av ett projekt kallat ”Water Research Area”, har det redan skett. Projektet är ett antal konstnärers perspektiv på miljöfrågan, skapat som en möjlig framtid.

Konstprojektet är ambitiöst. De vill kombinera naturvetenskap med konst kring aktuella miljöfrågor, och försöker gestalta ny forskning på ovanliga sätt. Bland annat fokuserar de på Sverige och Indien.

En känsla av fukt penetrerar sinnena så fort man kliver över tröskeln till ett hus i vackra nyrestaurerade Almen, invid Klarälven. Kala omålade träväggar har smyckats med katastroftexten REGN:s instruktionsmanual. Svartvita fotografier pryder även de väggarna.
– Vi vill diskutera och påtala världen vi lever i utifrån ett konstnärsperspektiv. Vi har inga pekpinnar, det är en hel värld vi ska behandla här, säger konstnären Jan Ove Ekstedt till ASP Bladet.

I ett angränsande rum har de lagt fokus på träskväxter, de finns i glasburkar på golvet och kompletteras av fotografier som hänger på en vägg. Vi visas runt i dessa tre träskvattendränkta rum av en guide, som gör sitt bästa för att svara på våra frågor.

På en annan plats, vid Sundstatjärn, växer en pumpa som de i projektet spelar musik för.
– Det är svårt när pumpor börjar växa, vilken musik man ska välja, klassisk musik är väldigt bra för pumpan, säger Jan Ove Ekstedt.

I konstverket har de hittat på en ny högtid, kallad Träskafton. Vad är då Träskafton? Det är ett exempel på en högtid som inte handlar om konsumtion. I denna påhittade högtid finns även ritualer, mat ska ätas på särskilda sätt. Exempelvis skapas en cirkel med torkade frukter, cirkelns bryts och maten äts upp. Det låter kanske knäppt, men att dansa som grodor runt en fallossymbol, eller vandra runt en svart sten i en främmande stad kan förstås också framstå som märkligt för utomstående.

Att kunna hitta på egna högtider kan vara ett kreativt sätt att väcka frågor om miljöförstöring och klimatpåverkan. Konstnärsprojektet som är samarbete mellan Art Lab Gnesta, Maretopia och Regn, genomförs i Karlstad fram till och med den 20 augusti.

Text: Robin Simonsson
och Jenny Sörlin
Foto: Jenny Sörlin

Transsexualitet i vår tid

bläTranssexualitet är ett hett ämne, nyligen beslutades det att personer som tvångssteriliserats vid kirurgiska ingrepp för könskorrigering ska få skadestånd. Transsexualitetens historia är rik och bred. Välkommen att lära dig om några av dess milstolpar.

Transsexualitet är ett tillstånd där personen upplever sig, på permanent basis, tillhöra ett annat kön än den biologiska kroppen och könet. Personen upplever att den är felkönad och vill oftast ändra kroppen, kirurgiskt och medicinskt, för att bättre passa in på det upplevda könet. Trans- är ett prefix som betyder över och bortom.

1886 publicerade läkaren Richard von Krafft-Ebing studien ”Psychopatia Sexualis” där han beskrev det som idag skulle kallas transsexualism eller könsdysfori med termen ”metamorphis sexualis paranoia”. Han ansåg att tillståndet kunde botas med psykiatrisk hjälp. Ordet transsexuell användes första gången 1923 och skiljdes härmed från transvestitism. Begreppen har förändrats radikalt från dess inledande användning, men gemensamt är att försöka beskriva oförmågan att identifiera sig med sitt biologiska och sociala kön.

FÖRSTA OPERATIONERNA
Den första operationen man-till-kvinna skedde 1931 då en person genomgick en könskorrektion. Flera individer lyckades få massmedial uppmärksamhet och därmed ökades det vetenskapliga intresset samt allmänintresset. Särskilt hos psykoanalytiker ansågs dock tillståndet kunna botas, eftersom det ansågs bero på störningar och perversioner.

FÖRSTA LYCKADE OPERATIONEN
Under 1960-talet sökte sig fler till sjukvården för könskorrigering. Den första egentligt lyckade operationen skedde 1968 på en kvinna-till-man-patient. Sverige blev 1972 första landet i världen som skapade en lag kring transsexualism; för att få genomgå operation måste personen vara myndig, ogift och svensk medborgare och ha genomgått sterilisering eller vara steril på annat sätt. Från 1972 har cirka 800 personer könskorrigerats i Sverige, med kravet att man steriliseras och att man inte sparar spermier eller ägg.

Steriliseringsvillkoret upphävdes 2013, inga tvångssteriliseringar får längre ske i Sverige, och regeringen hoppas att en ny lag om transsexualitet ska vara på plats 2018.

En del av de transsexuella känner redan som barn att de är i fel kropp, medan hos andra växer det fram i tonåren eller till och med i vuxen ålder. Enligt medicinsk expertis ökar risken för depression, självhat och suicid om personen inte får behandling.

INTE SEXUELL LÄGGNING
Transsexualism och sexuell läggning är två olika saker. En transsexuell person kan vara homo-, bi-, hetero- eller asexuell. Tidigare var kravet att transsexuella efter avslutad behandling skulle identifiera sig som heterosexuella, men det kravet har lyfts.
Av de som söker för medicinsk könskorrigering är det fler biologiska män som gör detta, varför vet man inte. Det sker ett 30-tal operationer i Sverige varje år. Siffran har ökat med tiden. Av personer som upplever sig vara födda i fel kön, förekommer det ofta att personer inte genomgår könskorrigerande kirurgi. Det är vanligare bland kvinna-till-man-fallen, där beror det nog på att operationsresultaten är sämre vid fallosplastik än vid vaginoplastik.

Eftersom statistiken tyder på psykisk ohälsa hos icke-opererade, anses det rimligt att göra det enklare att genomgå könskorrigering, på så sätt hoppas intresseorganisationerna att man också stärker berörda människors psykiska hälsa och välmående.

Text och illustration:
Maria Lundby Bohlin

Digitalt beroende

stressVarför är det så svårt att låta bli att kolla mobilen? I dagens samhälle har den elektroniska revolutionen påverkat oss på flera plan. Vi har vant oss att alltid vara uppkopplade men till vilket pris?

Enligt en undersökning gjord av Ericsson Network kollar vi mobilen i snitt 150 gånger per dag. Vi har vant oss vid att alltid ha Googles kunskapsbank i bakfickan och tvååringar kan hantera en surfplatta som om den vore en egen kroppsdel. Nya appar kommer ständigt även sådana vilket syftet är att få oss att använda tekniken mindre!

Generationsskillnader
I början av 2001-talet myntade Marc Prensky, en amerikansk författare, uttrycken digital inföding och digital immigrant. Digital inföding är en individ som är uppvuxen med digital teknik. Digital immigrant är en person som vuxit upp utan digital teknik, och som fått anpassa sig efter den enorma utvecklingen. För en 18-åring i dagens samhälle är det helt naturligt att swisha pengar och använda sig av internethandel och mobilt bankid. För en digital immigrant kan detta handelssätt innebära tekniska svårigheter och en känsla av förlorad kontroll.

Dopamineffekten
När du ser dig omkring i en offentlig miljö till exempel i ett väntrum så är chansen stor att många runtomkring dig sitter och tittar i sina smartphones. Flera forskare däribland Katarina Gospic, svensk hjärnforskare, läkare och författare, säger att anledningen är måbrahormonet dopamin. Det som händer i hjärnan när vi till exempel får en ”like” på Facebook, ett sms, är att det aktiveras en belöningskänsla i hjärnan och vi vill ha det igen och igen och igen.
– Jag brukar likna mobilen vid en godisskål, lika svårt som det är att bara ta en godisbit på fredagsmyset, lika svårt är det att låta bli mobilen, säger Katarina Gospic i en intervju i Sveriges Radio P4´s program Elving möter.

Multitasking
Att ha många bollar i luften är ett väl använt uttryck. Detsamma gäller även för hur vi använder tekniken. Vi kollar mejlen, googlar, shoppar på nätet, kommenterar sociala medier, sätter på tvättmaskinen och pratar samtidigt i telefonen. Vi blir mer och mer beroende av tekniken och vill kunna vara uppkopplade överallt. En undersökning gjord 2015 av Internetstiftelsen Sverige (IIS) visar att 91 procent av Sveriges befolkning använder Internet dagligen. 86 procent vill ha internetuppkoppling på semestern. 67 procent av alla 2-åringar använder internet och 32 procent gör det dagligen.

Stress och sömnsvårigheter
Att ständigt vara uppkopplad och nåbar kan ge negativa konsekvenser. Allt fler drabbas av digital stress och får symtom som sömnsvårigheter och domningar i kroppen. Det kan även skapas en oro när man inte är uppkopplad eller är nåbar. Detta kallas nomofobi och betyder att personen upplever en ängslan när han eller hon inte är anträffbar via mobiltelefonen.

Workfullness
Hjärnforskaren Katarina Gospic har i samarbete med ett stort mobilföretag utvecklat ett utbildningsprogram som ger företag kunskap om hur medarbetare påverkas av att ständigt vara uppkopplade. Programmet innehåller också hjälpmedel för att skapa policys kring teknikanvändning eftersom företag ofta utrustar sina medarbetare med den senaste tekniken, men har inte några riktlinjer för hur den ska användas. I en Sifo-undersökning från 2015 med drygt 500 ledande personer i svenska tjänsteföretag säger cirka 77 procent av cheferna att mobiltelefoner och andra uppkopplade enheter distraherar och leder till mindre effektiva möten. Samtidigt erkänner 78 procent av cheferna att de själva inte kan låta bli sina smartphones.

– Vi vet att störande ljud sänker människors prestation med upp till 66 procent och att det tar upp till 25 minuter att återfå fullt fokus när man blivit avbruten. Att främja sunda digitala vanor är lika viktigt för medarbetarnas hälsa och prestationsförmåga som träningsbidrag och fruktkorgar, säger Katarina Gospic.

Text: Ylva Alsterlind
Illustration: Martin Bäckströ Ledin

Ett äggstra socialt djur

ägggIntresset för egna höns har ökat de senaste åren. Kanske är det en önskan i oss att ha djur, som dessutom är lättskötta, och bli självförsörjande? Drömmer du själv om egna hönor?

Min familj hade hönor när jag var barn. Vi lekte med dem, matade och bar omkring på dem. Alla var de egna individer med personligheter. Ju mer vi bar omkring och klappade hönorna ju tamare och mer orädda blev de. Särskilt kul var det då vi fick egna kycklingar. Det var på vintern och hönsen bodde i stallet, så kycklingarna fick flytta in i hallen hemma, under en värmelampa.

Höns kostar naturligtvis en del pengar och energi, även vid småskaligt bruk. Men du får i gengäld dagsfärska ägg, och en massa glädje. Hönshållning är en bra blandning av nytta och nöje. Man får klimatsmart mat; kött, goda ägg samt hönsgödsel till växterna och hönorna kan vara ett bra alternativ vid pälsdjursallergi.

Hönor är sociala djur som gärna går lösa på tomten, men de tycker om att krafsa efter mask – Så akta rabatterna!

Bor man i ett husområde måste man kontrollera med sin kommuns miljöförvaltning om man får ha höns, hur många och om man får ha tupp. En friskt galande tupp kan gäcka ett helt bostadsområde. Det finns också regler som säger att hönsen ska vara instängda mellan nio och sju.

HÖNS SKA VARA UTE
Höns ska ha minst en halv kvadratmeter utrymme per höna inomhus, i exempelvis ett uthus, och de mår bäst av att få gå ut och in som de vill. Stäng hellre in grönsakslanden än hönorna! Finns rovdjur eller trafikerad väg i närheten kan man bygga en rastgård till hönsen, de mår bra av frisk luft och sol. Rastgården ska vara lika stor eller större än området inne. Värprede och sandbad är trevliga komplement för hönorna.

Inne ska det vara torrt och dragfritt. Sittpinnar är viktigt. Hönsen mår normalt inte illa av några minusgrader, så länge det inte blir nedåt tjugo minus, då kan de få köldskador på kam och slör. Vatten och mat kan med fördel hänga över golvet/marken för att undvika smuts.

ÄGG – GOTT OCH NYTTIGT
Olika typer av hönor värper olika typer av ägg. Vita, ljusbruna eller gröna. Färgen har inte något med smaken att göra, det är det snarare födan som har. Grönt och kryddväxter ger en naturligt gul gula i äggen och en annan smak än fiskmjöl till exempel.

En höna lägger ungefär ett ägg om dagen om sommaren, och lite färre under viloperioden på vintern. Höns kan lägga ägg lite varsomhelst om de går lösa. Du kan leda dem till önskade värpreden genom att lägga dit riktiga ägg. En hushållshöna värper omkring 150-200 ägg per år. Hon håller sig normalt frisk och kry och värper i 4-5 år. Industrihönor, värphybrider, kan värpa nästan dubbelt så många ägg per år, men om man tvingar dem värpa året runt med värme och ljus, så slutar de värpa efter 1-2 år.

Vissa hönor vill ruva sina ägg. Detta kallas ofta att de ”skrockar” eller ”blir sura”. De burrar upp fjädrarna och låter konstigt i ett speciellt rede de väljer ut. Där ligger sedan hönan, med korta matpauser och bensträckare, i 21 dagar ungefär och går allt väl kommer kycklingar. Flocken brukar inte göra illa kycklingarna, så de kan tryggt växa upp i gruppen.

ÄTER DET MESTA
Höns äter det mesta. Blandsäd, hushållsrester, grönt och småkryp går ner. På vintern kan det vara bra att ge extra säd, till exempel vete eller majs. Detta är speciellt bra om det är kallt. Grönt kan man ge i form av kål, torkade nässlor, frukt eller rotfrukter.

Det är viktigt att vitaminer och mineraler i fodret sköts året runt, något som gäller alla husdjur. Proteiner hjälper värpningen, vegetabiliskt ger godare ägg än köpta proteiner. Egenodlade ärtor kan med fördel krossas och utfodras. Höns äter de flesta hushållsrester, men många väljer att inte ge hönsen kött.

ROVDJURSSÄKERT?
Rävar, mårdar och rovfåglar hotar hönor. Därför kan det vara klokt att gräva ner nätet 30 cm och lägga sten ovanpå. Man bör även
ha nättak mot rovfåglar. Inget är dock helt säkert.

NACKA EN TUPP?
Innan du skaffar hönor behöver du ställa dig själv några frågor. Skulle du till exempel klara av att nacka en tupp? Eller en missbildad kyckling? Eller nacka en höna som blir skadad? En del tuppar är väldigt dominanta, gal mer än andra och kan attackera barn som vuxna. Andra är väldigt tama. Är du osäker på hur många höns som passar för just dig så börja med en liten flock, med kanske tre-fyra höns, och se hur det fungerar.

Man kan antingen köpa vuxna hönor eller nykläckta kycklingar. Köper du kycklingar vet du inte vilket kön de har och det brukar vara hälften av varje. Nykläckta kycklingar behöver en värmelampa i flera veckor efter att du köpt dem.

Text och foto:
Maria Lundby Bohlin
Illustration: Martin Bäckström-Ledin