I fokus: Avdelningen för ensamkommande unga

IMG_9105Månadens i fokus har besökt den nystartade Avdelningen för ensamkommande unga, och träffat Björn Vestberg som är enhetschef.

Arbetet med ensamkommande har pågått i Karlstads kommun sedan 2008, och var då en del av Familjeavdelningens verksamhet. Avdelningen för ensamkommande unga har sedan november 2015 varit en fristående avdelning. Björn och hans kollegor har under den här tiden byggt upp avdelningen och sammanlänkat alla verksamheter.

Björn har lång erfarenhet av sociala frågor och har jobbat i olika funktioner, exempelvis som biståndsbedömare och enhetschef vid Hammarö kommun. Han kom tillbaka till Karlstads kommun 2008 och startade boendet för ensamkommande i Molkom, som då hade tio platser att förfoga över.

Målet med Avdelningen för ensamkommande är att främja integrationen för de personer som kommer hit och att ge dem en bra start. Det gäller att stötta och stödja så att de nyanlända kommer ut i arbetslivet och att den ensamkommande får en bostad.

När en person blir arton år och räknas som vuxen, så kan personen själv välja vad man vill göra. Det kan hända att personen vill flytta till en annan stad. Sedan kan det vara så att prioriteringen ligger i att slutföra skolgången och då kan individen vara kvar inom avdelningens ram. Detta kallas kvarskrivning.

– Efter att de fyllt 21 år släpps ungdomarna. Men tills dess så har förhoppningsvis en del kommit vidare och fått en egen bostad, då har vi en utslussningsgrupp som heter Tellus som hjälper ungdomarna till rätta. Det är mycket som händer när man skaffar ett eget boende. Tellus är ett stöd framtill 21 års ålder, förklarar Björn Vestberg.

Björn Vestberg menar att det är viktigt att förstå att personerna de jobbar med flyr från krig och lidande, för att skapa sig ett bättre liv här. De vill ha en utbildning, ett jobb, en bostad eller kanske skaffa sig en familj.

– Utmaningen är att integrera och hjälpa till att stötta, så att de unga kommer in i vårt samhälle, att de blir en tillgång för samhället, och det vet vi att många kommer att bli, menar Vestberg.

Hösten 2015 var ur kommunens perspektiv väldigt tuff i och med den stora flyktingtillströmningen.

Redan i somras märktes en ökning. Kommunen jobbade utifrån avtalet med Migrationsverket som innebar att 38 asylsökande unga skulle tas emot per år. Detta sattes ur spel när flödet av flyktingar ökade.

– Då fick vi ett tjugotal anvisningar per vecka. Eftersom det var lagstadgat att vi skulle ta emot flyktingar, var vi tvungna att hitta placeringar. Det medförde att vi fyllde upp alla boenden. Istället för att man bodde en och en, eller två och två, ledde det till att de fick bo tre eller fyra tillsammans.
Eftersom det var brist på platser, var man tvungen att hitta placeringar på andra orter i Sverige. Det finns idag cirka 250 ungdomar i Karlstads kommuns omsorg som är placerade i Karlstad eller någon annanstans i landet.

Björn Vestbergs roll som chef är att bygga upp avdelningen. Det gäller bland annat att få in all personal på rätt plats. Sedan är det viktigt att ta reda på hur man går framåt.

Det finns ett flertal olika utmaningar som Avdelningen för ensamkommande unga har att arbeta med.

– Den största är givetvis boendet. En annan stor utmaning är att hitta ett arbete eller praktik.

När det kommer till framtiden tycker han att den ser spännande ut.

– Jag tror mycket kommer att hända. Vi är väldigt beroende av det som händer i omvärlden. Kommer det bli att så att alla flyktingar kommer fördelas lika mellan länderna, och vad kommer EU fram till?, frågar sig Björn Vestberg avslutningsvis.

Text & foto: Henrik Sjöberg

Snyggast i klassen

snyggatVissa dagar får du ingenting gjort. Tröttheten förlamar. Du har ingen energi. Du har till och med svårt att förmå dig själv att hämta posten. Det är jobbigt. Någon som skrivit ett brev till dig? Bara till dig? Nej. I postfacket väntar i stället sura räkningar, med ett gemensamt ändamål; att banta ditt saldo.

Bland dessa pengatörstande brev lurar också de där färgglada kuverten och broschyrerna som uppmanar dig att kryssa ”ja, tack” i den fyrkantiga lilla rutan. Trycksaken stoltserar med ett fantastiskt erbjudande. Bara för dig. Det är billigt. Unikt. Orka? Känslan av att alla vill ha någonting av dig – gärna och allra helst pengar. Ingen vill ge dig något. I vart fall inte gratis. Det skulle du behöva. Det skulle göra dig gott en dag som denna. Postfacket förblir oöppnat. Det är en sådan dag. En dag utan lust. En sån där urtråkig söndag – grå och kall.

Häktad
Du har glömt köpa värmeljus. Du borde gå ett varv med dammsugaren. Snygga till i diskbaljan. Kanske se en film. Surra joggingskorna. Ringa en kompis. Göra matlådor. Det skulle du må bra av. Det skulle göra dig gott. Egentligen har du lust. Ambitionen finns där. Men… orka? Motståndet, tröskeln, är som kinesiska muren på längden. Ingenting blir gjort. Rastlösheten lägger sig som en slöja över din lediga dag. Det dåliga samvetet blir ditt straff. Du blir häktad. Skäligen misstänkt för passivitet.

Örfil
Ja, du halvligger i soffan. Du fingrar på fjärren. Du fingrar på mobilen. Varför inte samtidigt? Sociala medier. Du får en örfil. Du blir påmind om din egen bräckliga vardag, den som inte innehåller de kritvita stränderna och de vackra monumenten som breder ut sin storslagenhet i kulisserna bakom de snyggt gestaltade selfiesarna med skrattande barn, glada föräldrar med ivrigt höjda ölsejdlar och glas med bubbel och sugrör. Idel framgångar. Fantastiska familjemiddagar och tillställningar i varmare land. Din egen spegelbild målar upp en helt annan bild, gestaltad av en figur lika grå som himlen utanför det otvättade fönstret.

Du är charmig och snygg
Men så blir du, mitt i ditt energitömda jag och dåsiga dagdrömmeri, påmind om att du i förra månaden hade ett mycket gott kvartssamtal med din chef. Du fick beröm. Du fick tummen upp. Ett kvitto på ett väl utfört arbete. Strålande. Och igår, när du var ute med kompisen och gjorde nattlivet till en minnesvärd fest, så fick du det där varma leendet, blicken och de härligt kittlande kommentarerna som gjorde dig alldeles svag. Minns du? Eller sov du bort den känslan i natt?

Vänta här. Släpp nu fjärrkontrollen. Lägg mobilen åt sidan. Stanna upp. Parkera mitt i tanken och glädjen. Smaka på det där ögonblicket. Chefen gillar ju dig. Du smittar glädje och skratt bland dina kollegor och kunder. Du gör skillnad på jobbet. Du förgyller nattlivet för de trånande och längtande. Du är bra. Du är snygg. Du är rolig och charmig. Njut av detta faktum. Ta ett djupt andetag och fyll dina lungor med ett välbehövligt lugn. Unna dig ett välkommet leende.

Visst, sorgen finns där, mitt i allt. Den går inte att blunda för… grannar drabbas av uppsägningar. Vänner drabbas av sjukdomar. Deras husdjur dör. Släktingar förlorar förståndet. Vänner dör. Saknaden och gråten. Omtanken. Det onda och sorgliga. Du kan inte le åt allting. Det är omöjligt. Men du kan heller inte gråta över allt. Du är inte alltid bäst, men du är heller inte sämst. Ja, du är inte alltid snyggast och du är heller inte den fulaste ankungen. Men vissa dagar är du helt enkelt snyggast i klassen. Kom ihåg det!

Text: Ulf Puhls
Illustration: Martin Bäckström-Ledin

En kram från din väst

grabbSnug Vest är ett klädesplagg som kramas. Det är ett hjälpmedel som är framtaget för personer med särskilda behov. Känslan är ungefär densamma som bolltäcken och andra tyngder, som är avsedda för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Grundaren till Snug vest, Lisa Frasier, har jobbat med barn med särskilda behov under flera år. Hon märkte att de hjälpmedel som fanns på marknaden inte var tillräckliga. Lisa läste till industridesigner och som examensarbete jobbade hon fram detta klädesplagg. En väst som med hjälp av tryckluft ger användaren en behaglig kram.

Den används av både barn och vuxna. Bäraren blåser upp västen med en liten handpump i de små luftfickor som finns på ryggen, sidorna och axlarna. Man blåser upp plagget till det får ett behagligt tryck och känslan blir skön. Västen kan användas av barn redan från tre års ålder, och upp till vuxen ålder. Den finns i sex storlekar, ända till large.

Minskar stress
Barn som använt västen har presterat bättre i skolan. De koncentrerade sig bättre på sina uppgifter och satt stilla under lektionerna. Ett mindre test som gjordes på University of Victoria i Kanada, har visat hur stresshormonet kortisol och adrenalin har minskat hos barn när de använt västen. Även vuxna har visat bra resultat vid test, då de både ökade fokus och minskade stresskänslan.

Västen kan användas dagligen eller vid behov. Den är framtagen för personer med autism och ADHD, och västen ger en lugnade effekt med sin taktila stimulans. Den visar också goda resultat för personer med posttraumatiskt stressyndrom, eftersom den minskar ångest och stress. Den hjälper även personer med sensoriska störningar.

Västen är stilren och sportig. Den är lätt att bära och behöver inte döljas under andra plagg.

Text: Lotta Tammi
Foto: Snug Vest