Nytt Namn på ASP-Bladet Tävling

ny tävling

Bild | Posted on by | Lämna en kommentar

Poledance på väg till OS?

56555I en liten lokal med speglar längs ena väggen står fem metallstänger uppställda mellan golv och tak. Louise Eriksson Chatteli, grundare och ägare av Karlstad Poledancing, klättrar vant uppför en stång, gör en snurr och hänger sedan upp och ned med benen i split.

– Det är många som använder poledancing för att komma i form. Det är mycket roligare än att hålla på och kämpa på gymmet med vikter eller sitta på maskiner, säger Louise Eriksson Chatteli.

Poledancing kan beskrivas som en blandning av akrobatik, dans och gymnastik utförd på och kring en vertikal stång. Den har sina rötter i en åttahundra år gammal traditionell indisk sport och har även använts som cirkusform. Många associerar dock poledancing med något helt annat.

– Folk kommer nog alltid att koppla ihop det med striptease, men efter en lektion så brukar folk ändra uppfattning, för det är inte alls samma sak. Vi har det som en träningsform.

Träningskläderna är visserligen av det mindre slaget, men det finns en rent praktisk förklaring till detta.

– Vi brukar ha hotpants och sport-BH för att vi ska få hudfriktion på stången så att vi inte ramlar ner. Har du tyg mellan kroppen och stången så rasar du.

Poledancing delas numera in i poledance, som är mer show-betonat, och polesport, där olika akrobatiska trick står i fokus. Utvecklingen har gått snabbt framåt för sporten och den har redan eget SM och VM. Frågan drivs att det även skall bli en OS-gren.

Enligt Louise Eriksson Chatteli behöver man dock ingen dans- eller gymnastikbakgrund för att börja med poledancing. Hon menar att i princip vem som helst kan utöva sporten så länge man inte har problem med axlar och handleder. Åldern hos hennes deltagare varierar mellan 16 och 60 och trots att kvinnor är i majoritet hittar även en del män dit.

– Det är en del män som kompletterar med den här träningen, till exempel simmare och kampsportare. Ofta brukar de inte köra så mycket snurrar utan de gör de lite tyngre tricken som de tycker är häftigare.

Louise Eriksson Chatteli har själv provat en rad olika träningsformer och dansstilar, men det är poledancing hon har fastnat för.

– Det är kul och man glömmer ofta bort att man tränar samtidigt. Att man blir tränad under tiden är en bonus; man brukar mest tänka ”gud, jag vill verkligen sätta det där tricket!”

Text och foto: Johanna Isacsson

Publicerat i Reportage | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Finansiering för sociala innovationer

576675Vinnova har ett nytt program för den som önskar söka pengar för sin sociala innovation. Man hoppas att genom detta program kunna motivera fler att satsa på sin innovation.

Vad är då social innovation? Vinnova definierar det på detta sätt i sin utlysning:

”Med begreppet social innovation menas nya tjänster, varor, metoder och arbetssätt som bidrar till ett inkluderande och välmående samhälle. Det handlar om idéer som i förlängningen förbättrar människors välstånd och förnyar sättet att tänka som individ, organisation och samhälle.”

Vinnova är intresserade av innovationer som adresserar ett antal olika områden och problem. Det man särskilt letar efter är något som löser ett relevant, specifikt samhällsproblem eller något som för samman människor till att gemenast skapa en värdegrund. Vidare så letar man efter något som kan ”förändra beteenden och normer hos individer, organisationer och samhället.” Eller som helt enkelt bidrar till samhällsnyttan.

Vad får man pengar för?
Vinnova ger pengarna i form av ett uppstartsbidrag för social innovation. Med detta menas att man får ett bidrag för att komma igång med projektet, företaget eller i vilken form man nu driver det hela. Det kan därför också krävas att man har ytterligare stöd utöver det man får från Vinnova.

Vinnova kommer hålla informationsträffar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. Man kommer även att sända dessa på webben. För mer information och tider, besök länkarna längst ner.

Man börjar ta emot ansökningar från och med den 2 mars 2015 och fram tills den 21 april.

Programmet genomförs i samarbete med Coompanion och GU Holding, ett bolag ägt av Göteborgs Universitet.

Information och informationsträffar hittas här: http://tinyurl.com/nz9udj6
Utlysningen hittas här:  http://tinyurl.com/lu5sgzw

Text: Johan Holst
Foto: Stefan Ek

Publicerat i Reportage | Märkt , , | Lämna en kommentar

Soppa och sociala företag

45666ASP Bladet har varit på sopplunch med kooperativ blick mot 2020. För tredje året i rad bjöds på korta, rappa och kärnfulla seminarier med soppa. Olika kooperativa modeller och samhällsfrågor speglas. Arrangör är Koopsamgruppen i Värmland.

Temat för arbetsdagen är arbetsintegrerade sociala företag (ASF). Vi möts på OK Värmlands huvudkontor, beläget mellan Bervik och Hultsberg.

Det gemensamma för ASF är att alla arbetar hundra procent utav sin egen förmåga. Arbete, samhällsnytta och integration går hand i hand, vilket är något som på senare tid uppmärksammats i media och i politiken. Från vissa håll har röster höjts att ASF kan vara ett alternativ till ”FAS 3” (sysselsättningsfasen).

Under mötet deltar bland annat Berit Högman som sitter i Riksdagen för Socialdemokraterna, Kristina Rundgren från Solakoop, Carina Edvardsson från Arbetsförmedlingen samt Anna och Leif Tyrén från Värmlandskooperativen.

 

100 PROCENT AV EGEN FÖRMÅGA
Det är en blandad skara på mötet, både nya och stammisar. Kooperativen anställer människor som står långt från arbetsmarknaden. Ett kooperativ ägs och drivs av de anställda. Man måste ställa upp på demokrati och kooperativa principer. Kooperativen är inte en kommunal verksamhet som många tror, utan agerar på marknaden med dubbla affärsidéer. Ett: De skapar arbetstillfällen. Två: De har en marknadsprodukt.

Både samhälle och individ tjänar på kooperativa företag. Alla arbetar hundra procent av sin egen förmåga. De har en nära kontakt med handledarsupporten i det offentliga och anställer folk med psykiska eller fysiska funktionshinder. Det kan handla om långtidsarbetslöshet, drogmissbruk, eller folk som varit på flykt, kanske från krig.

Kristina Rundgren från Solakoop, berättar att de startade upp sitt Bed and breakfast år 2005, då med tre rum. 2008 växte de, och har nu expanderat till lokaler med elva rum. De har även rum med frukost och smörgåscatering för kommunen. Under rallyt hade de hela 100 gäster, berättar Kristina glatt.

345345Anna Tyrén från Värmlandskoop fortsätter och säger att det finns 350 ASF i Sverige, varav åtta stycken, snart nio, i Karlstad.

Ledordet för kooperativen är ”Empowerment”, att alla ska ha rätt att tycka och forma sin egen dag. Alla ska med och ha makt över sitt eget liv.

Anna Tyrén säger att ASF uppmärksammats under regeringsskiftet, och att det sägs kunna ersätta ”FAS 3”. Det behövs mer information, stödstrukturer, acceptans och en vilja lokalt, liksom olika finansieringslösningar.

Carina från Arbetsförmedlingen tipsar om hemsidan Sofisam och påpekar att ASF inte är specifika åtgärder, utan insatser. En verktygslåda av olika åtgärder.
– Vi måste kunna säga: vi är dåliga på det här, hur blir vi bättre?

Berit Högman, som sitter i Riksdagen för Socialdemokraterna, säger att det sedan 2009 har kommit in 49 motioner om kooperativ, de flesta från Socialdemokraterna, men även från Kristdemokraterna och Miljöpartiet.
– Ta tillvara på varje arbetad timme, säger Berit.

12332Ung företagsamhet borde visa upp mer information om kooperativ, då det bland annat är en bolagsform som tilltalar kvinnor i högre utsträckning än aktiebolag. Kooperativ ökar jämställdheten, fortsätter Berit.
Viktigaste frågan är information och kunskap, både till Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och till bankerna. Små banker hjälper gärna små företag.

VI SKAPAR JOBBTILLFÄLLEN
Kooperativen bör fråga sig vilka tjänster de kan sälja och vad de kan tillhandahålla. Av EUs 28 länder är kooperativa regler befintliga i hela 20 länder, fortsätter moderatorn Leif.
– Vi tar inte era kunder, vi skapar jobbtillfällen, säger Kristina bestämt.

Anna Tyrén menar att mycket har hänt på Arbetsförmedlingen. De beviljar oftare handledarstöd.
– Kanske bör man förlänga de sex månader långa starta-eget bidragen? Frågar sig Anna.

– Någon måste handla, skotta och byta glödlampor till de äldre, tillägger Berit.

De som arbetar på Samhall är inte delägare i företaget, vilket man är i ett kooperativ. Berit menar att detta gör att man känner större delaktighet och ansvar för sin arbetsplats.

– Politiker borde hälsa på, utbrister Kristina.

Så varför fungerar inte Värmlandsmodellen i Värmland?
– 2011 testades Värmlandsmodellen i Värmland, säger Anna, den testades i tio kommuner, men i Värmland fick vi inte resurser att fortsätta. Kooperativen ger folk ökad arbetsförmåga. Det handlar om grupprocesser, 10-15 olika svårigheter på ett och samma ställe. Man lär sig växa, utvecklas och må bra.

Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Lotta Tammi

Publicerat i Reportage | Märkt , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Kommunalt bostadsbolag? En bra vinst för kommunen

6778De allmännyttiga bostadsbolagen är en bra affär för kommunerna, detta enligt Hem & Hyra som tagit del av Boverkets statistik. Kommunerna tog ut 1,2 miljarder kr ur sina bostadsbolag enligt statistiken.

I Karlstad tog kommunen ut ca 10,4 miljoner kr ur KBAB under 2013. Men många bostadsbolag har stora renoveringsbehov, särskilt miljonprogrammen. Hyresgästföreningen är kritisk till kommunernas uttag av pengar från sina bolag.

– Pengarna borde stanna i bostadsbolag och gå till att renovera och bygga nya bostäder. Värdeöverföringarna blir en form av dubbelbeskattning av hyresgästerna, berättar Marie Linder, hyresgästföreningens ordförande för Hem & Hyra.

Detta i en kommentar om uttagen som har skett i Stockholm, där 1 miljard totalt har tagits ut ifrån tre bostadsbolag.

Det är lagligt för kommuner att ta ut pengarna från bostadsbolagen. Men kommunerna kan endast göra detta om pengarna går till sociala och trygghetsskapande åtgärder. Som exempel tar Hem & Hyra upp följande: rusta upp idrottsanläggningar, göra det enklare och lättare för företag att etablera sig och göra det möjligt att bygga bostadsrätter i områden med många hyresrätter.

Av den statistik som finns, som Hem & Hyra rapporterar om, så har 260 st bostadsbolag lämnat rapporter till de olika länsstyrelserna i landet från vilket Boverket har hämtat sin statistik. Av dessa bolag så har 101 st gjort utdelningar av pengar till kommunerna. 92 st delade ut inom de ramar som lagen sätter medan 11 st delade ut för mycket pengar till sina respektive kommuner.

Dessvärre så innehåller lagen mot otillåten värdeöverföring inga sanktioner för de kommuner som tar ut för mycket pengar. Men enskilda medborgare kan dock begära att kommunens beslut granskas av förvaltningsrätten.

Hem & Hyra bygger sin rapportering från den sammanställning som Boverket har gjort.
Hem & Hyras artikel finns att läsa här: http://tinyurl.com/kybzyfk

Text: Johan Holst
Foto: Stefan Ek

Publicerat i Reportage | Märkt , , , | Lämna en kommentar