Schizofreni är inte vad det har varit

Nivån lades högt med ord som evidens, hälsoekonomi samt remissrunda när de nya nationella riktlinjerna för människor med schizofreni eller schizofreniliknande symptom stöttes och blöttes. ASP Bladet tog tempen på ett möte i dialogens tecken.


I slutet på februari samlades ett gäng yrkesverksamma personer inom värmländsk psykiatri, kallade av Landstinget i Värmlands arbetsgrupp ”framtidens psykiatri”. Syftet var att informera och diskutera de planerade nya nationella riktlinjer som Socialstyrelsen arbetar fram för psykosociala insatser för människor med schizofreni och schizofreniliknande problematik.

Riktlinjerna är inte färdiga, men redan nu har personer som arbetar med frågorna i Värmland haft chansen att tycka till.
Lars Högblom höll dagen till ära ett kort föredrag där han förklarade vad de nya riktlinjerna kommer att innebära.

Till vardags är han enhetschef för patient- och medborgarservice inom Liv. Klart är att tyngdpunkt kommer att läggas på att försöka möta människan i ett tidigt skede i sjukdomsförloppet.

– Tidiga insatser innebär allt från att arbeta för en tidig upptäckt till att verka för att man sätter in olika typer av behandlingar i ett tidigt skede. Gällande inflytande och delaktighet på individnivå finns det ett antal interventioner man lyfter fram, berättar Lars.

Riktlinjerna kommer också att innebära en större fokus på bevisbar behandling, även här kommer det kognitiva perspektivet att få större utrymme.

Frågan om så kallad ”evidensbaserad behandling” kan förenklas till följande: vad funkar och vad funkar inte.
– Den stora utmaningen ligger i att u-tranchera metoder som har liten eller ingen effekt, säger Lars.
Efter föredraget lämnades stort utrymme för öppen diskussion där Lars tillsammans med Carolyn Isaksson, Karin Haster och Karin Melberg deltog i en dialogrunda.

Ytterligare personer som till vardags arbetar med psykiatrifrågor kom med olika infallsvinklar.

De flesta ansåg att det var bra att nya riktlinjer arbetades fram. Många betonade också att det fanns ett behov av att lyfta blicken från diagnosernas värld till det mänskliga.
– I kommunen arbetar vi inte med diagnoser utan med behov.
Där vi ser att behoven finns, där lägger vi också insatserna, menade Karin Melberg.

En skiftning i synen på arbete när det gäller människor med schizofreni och schizofrenliknande problematik har också ägt rum. Tidigare ansågs arbete troligtvis vara ett omöjligt steg, nu är tolkningen en annan. Det verkar som att arbetslinjen kommer att göra sitt intåg även för människor med den här typen av utmaningar.

Vilken typ av arbete kanske blir en fråga för framtiden, under mötet så uttrycktes olika åsikter om den saken. En annan diskussionsfråga är vilken vision av brukarinflytande som riktlinjerna förespråkar.

– Vad jag upplever när det gäller riktlinjerna är att man sätter sig i ett ovanperspektiv när det gäller brukarinflytande, och det gynnar ingen.

Det måste få växa som exempelvis sociala arbetskooperativ gör. Det handlar om att gruppen själv bestämmer vilket inflytande den vill ha, säger Karin Haster.

Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad

Om aspbladet

Tidningen ASP Bladet, utgiven av Kooperativet Mediagruppen Karlstad med fokus på sociala frågor i solstaden. Chefredaktör är Robert Halvarsson. Frågor? Maila: kontakt@mediagruppen-karlstad.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s