Hur man upptäcker och hjälper en missbrukare?

Av Sveriges 4,2 miljoner yrkesverksamma personer har cirka 400 000 en alkoholkonsumtion som är skadlig. Vad kan vänner eller arbetsgivare göra – och vilka metoder är effektiva – om man vill hjälpa den som har alkohol- eller drogproblem?

Hur vet man att någon tar narkotika eller dricker för mycket alkohol eller går på andra olagliga substitut?

Det är inte lätt, speciellt om den som tar narkotika är i början av sin drogkarriär. De flesta människor som håller på kommer inte att be om hjälp, utan snarare förneka allt du påstår. Jag kommer ihåg vad jag själv gjorde. Om någon påstod att de hade hört att jag exempelvis rökt hasch, så ljög jag så mycket jag någonsin kunde. Man ville helt enkelt inte umgås med såna som inte var likasinnade. Brist på vänner var det inte. Vi var nästan tjugo stycken som umgicks och rökte hasch i många år.

Men vad gör man? Och hur ser man att ens vänner håller på med olagliga droger?

Ta varningssignaler på allvar
Var uppmärksam på om din vän eller älskade uppvisar ett eller flera av följande tecken: blir hög på droger; blir full mycket oftare än vad andra blir; dricker mycket mer än alla andra; har ofta slut på pengar; byter vänner; ojämnt humör; slarvar med läxor; börjar ändra på gamla vanor; hoppar över sånt som tidigare varit viktigt eller roligt; svårigheter med att få jobb och börjar få problem med lagen. Dessa kan vara tecken på ett begynnande missbruk.

Om du känner någon med ovanstående problem undrar du säkert vad du ska göra och vart du kan vända dig för att kunna hjälpa din vän. Jag vet att det är långt ifrån lätt att få hjälp, särskilt när det är bråttom. Är man med i ett drogprogram går det oftast fortare än om man är utanför. I alla större städer kan man vända sig öppenvården.

I övrigt kan man vända sig till psykiatriska akutmottagningen. Det stället har jag ingen bra erfarenhet av. Har själv bara varit där en gång, men känner många som varit där. Tyvärr säger nästan alla samma sak: ”Där fick jag ingen hjälp.” Kommer man dit och ser normal ut, med ett vårdat yttre, så blir nästan alla hemskickade utan någon hjälp alls. Jag begriper inte varför vissa hjälpsökande tas på mindre allvar än andra som kommer till en psykklinik.

Insparade slantar kostar pengar
Jag inser att allt har med ekonomi att göra, men vore det inte bättre för samhället om kunder och patienter får hjälp i ett tidigt skede? Minskar man på missbruket minskar man ju det allmännas kostnader för polis och brottslighet. Ännu viktigare borde det vara att folk får må bättre, så att nära och kära får vardagen att funka. Jag önskar att samhället inte snålade när det kommer till människors hälsa.

För kom ihåg: alla kan må uruselt någon gång. Ibland kan jag fundera på om det är slumpen som avgör hur vi mår. Tänk bara vilka små tillfälligheter det är som styr, ibland går allt vår väg, ibland är det emot. Om du inte hade gått dit just då så hade du aldrig träffat henne som du fick dina två barn med. Ja, ni förstår vad jag menar. Hade du gått åt vänster när du var elva år istället för höger så kanske du hade varit en annan person idag.

Se, lyssna, ta dig tid

En viktig komponent om man vill hjälpa någon är empati; att aktivt och reflekterande lyssna. Och sedan få individen att själv ta ett beslut. Motivation är kanske den viktigaste ingrediensen i att bli nykter eller drogfri. Ibland kan ett kort samtal betyda stor skillnad för framtiden. Jag är helt emot tvångshjälp, även om det finns undantag.

Dessutom måste den som vill hjälpa inse att det inte finns något facit. Det finns olika grader av missbruk, ett spektrum, och det är inom detta en missbrukare rör sig. Ibland är man en lågriskkonsument, ibland en högriskkonsument. Man går alltså inte alltid på samma drog, och tar inte alltid lika mycket.

Missbruk och beroende – inte samma sak
Ordet ”missbruka” används ofta som synonym till beroende. Men missbruk är mer kopplat till bestämda situationer eller perioder i livet som till exempel ökat drickande vid en livskris. Det är ett upprepat bruk som leder till att individen misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter, i skola, jobb eller hemmet.

Detta kan leda till situationer som medför betydande risk för fysiken, till exempel rattfylla. Fortsätter missbruket under lång tid är dock risken stor att det utvecklas till ett beroende. Beroende är du när du inte längre har förmåga att styra ditt drogintag. Man kan också bli beroende utan att missbruka.

Man har ett bestående beroende, om minst tre av följande kriterier uppfylls under ett år:

  • man får ökad tolerans för drogen
  • man upplever abstinens
  • man blandmissbrukar ofta
  • man lägger ner mycket tid på att återhämta sig från effekten
  • man överger viktiga aktiviteter
  • man fortsätter missbruket trots psykiska och fysiska besvär

Resan till nykterhet har ingen genväg
Om man kallar det för missbruk eller beroende spelar kanske mindre roll.
Om du har bestämt dig för att konfrontera en person med liknande problem är det betydligt viktigare att du uppträder schysst. Att du inte går för hårt fram, för då finns risken att personen bara försvinner, och det blir ingen lyckligare av.

Försök få personen att inse att han eller hon har ett problem och att du finns där för dem, oavsett hur det går. Har du väl fått personen att förstå att de har ett problem har man kommit en bra bit på väg. Kom också ihåg att vi alla är olika, med det menar jag att en del behöver mer hjälp än andra. Tro inte heller att allt kommer att gå friktionsfritt, för det gör det sällan.

Jag har träffat många som försökt byta liv. Men att gå från ett liv som drogberoende till nykterhet är ingen dans på rosor. Den vägen är oftast krokig, så det gäller att ha tålamod. Lycka till!

Text: Christer Adrian

Om aspbladet

Tidningen ASP Bladet, utgiven av Kooperativet Mediagruppen Karlstad med fokus på sociala frågor i solstaden. Chefredaktör är Robert Halvarsson. Frågor? Maila: kontakt@mediagruppen-karlstad.se

4 reaktioner till “Hur man upptäcker och hjälper en missbrukare?

  1. Hej!
    Idéer och bondförnuft finns men om man inte kan förvalta dem är det samma sak som att inte ha någon idé.

    Och jag undrar om det inte är så att de flesta har tänkt på det mesta runt sig själva. Kanske skulle sjukvården och sociala instanser vara mer tydliga med vad de kan hjälpa till med och vad inte, tydligare med förväntningar/förhoppningar, syfte/mål och krav från bägge håll, eller flera håll kanske man skulle säga.

    Min erfarenhet är att halvdan hjälp är värre än att inte få hjälp alls för det rör bara runt det i huvudet på människor med olika skador/funktinonsnedsättningar/kriser/sjukdomar – både fysiska och psykiska.

    Tänka är en arbetsuppgift och kanske avsetts det för lite tid åt att schemalägga tid för att tänka inom sjukvården och socialtjänsten. Och sen kanske ha kortare möten med klienter/patienter/brukare. Vad tror ni, eller tänker ni?

    Filosoferna stod högt i kurs en gång i tiden, kanske är det dagens filosofer som blir undanskuffade och väljer om man nu ska säga val en destruktiv väg, ingen lösning utan ett dumt val och andra får jobb för att ”ta hand om” dessa människor. Problemet är kanske att de inte är filosofer själva???

    Pernilla

  2. Intressant text. Vad gör man då när personen man lever med är påverkad i hemmet? Är medveten om den medberoendehet som uppstår i relation till missbrukaren. Kan man tvinga någon till hjälp och vad för hjälp finns i öppenvården? Tacksam för svar

  3. hm…undrar tilol dom som skapar denna alkolism testerna vad skillnaden egentligen är att sitta på en parkbänk och ta sig ett par bärs jämförelsevis med att sitta hemma och ta sig några glas vin eller annan sprit ?

    som socialanställd eller behandlingsanställd må psykiatriker sitta hemma och dricka alkohol 3-4 gng per vecka å sen gå till jobbet lixom å orda om vad dom ska göra med människorna som enligt audit å dudit dricker för mycket…smakar skit i hela huve på mej
    eller att sitta å missbruka andra människor som dom många gånger sitter fast i samma grundproblematik som.. dom får alltid höra så möe klokhet så dom kan gå hem å livnära sig på samt tycka vad synd det är att v”dom” inte kan hjälpa dessa människor som går mot sin död i denna missbruksvärlden..

    att njytja människors insikter å bondförnuft är i mitt tycke värre än att sitta och fundera på hur man ska hjälpa en annan människas drogproblematik…

    take care Thomas

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s