Illegalt metadon tar allt fler liv

Under perioden 2006-2008 har antalet personer som dött med metadon i blodet tredubblats. 80 procent av dessa ingick inte i något program för läkemedelsassisterad behandling (LAB). Detta har rest farhågor om att det på senare år kraftigt utbyggda metadonprogrammet läcker till den illegala marknaden.

Det har skett en kraftig ökning av metadonrelaterade dödsfall under senare år, där blandförgiftningar (förgiftningar där metadon bedöms ha haft en avgörande verkan) varit den vanligaste dödsorsaken. Under den aktuella perioden – då dödstalen tredubblats – har nyöppnade metadonmottagningar skjutit upp som svampar ur jorden: från 6 stycken år 2005, till dagens 76 enheter.

En misstanke som framförts är att heroinister, som har läkemedelsassisterad behandling med metadon på recept, finansierar planerade återfall med att sälja vidare på gatan. En annan motivationsfaktor till att man vill sälja sitt metadon kan vara att det blockerar heroinets ruseffekt.

Likheter med tidigare fall
Teorin att metadonprogrammet läcker är huvudsakligen grundad i att liknande mönster har funnits i ett flertal utländska metadonprogram, där en kraftig utbyggnad inneburit ett större läckage. Forskarna som framfört hypotesen har kanhända också dragit en parallell till vad som hände i början av 2000-talet, då det nya läkemedlet Subutex lanserades.

Subutex är (liksom metadon) en medicin som hämmar suget efter opiatbaserade droger, men då Subutex är mindre toxisk (giftig) anses den säkrare. Då den nya medicinen inte åtföljdes av några restriktioner kunde vilket allmänläkare som helst skriva ut den, vilket ledde till ett omfattande läckage ut på gatan.
Följden blev att Socialstyrelsen slog till bromsen och skapade nya riktlinjer för LAB av opiatmissbrukare, med start från den 1 januari 2005. De nya föreskrifterna innebar en åtstramning i förskrivningen av Subutex, men också en sänkt tröskel för att kunna få metadonbehandling.

Skepsis mot läckageteorin
Det finns dock skepsis mot misstanken att missbrukare i programmet läcker. Deltagare säger sig vara tveksamma till påståendet. Deras bild är snarare att man ogärna säljer vidare. En annan vinkel på problemet är att den ökade förekomsten av metadon på den illegala marknaden existerar bara för att efterfrågan på det har stigit. Detta pekar i så fall på att metadonprogrammet inte är tillräckligt dimensionerat efter vårdbehovet.

I en undersökning genomförd bland deltagare i Malmös sprututbytesprogram svarade hela 85 procent att de använde illegalt buprenorfin (Subutex) i självmedicinerande syfte, detta för att ”avgifta” sig själva samt motverka abstinensbesvär. Samma bevekelsegrund är givetvis också tillämplig för metadon. Ett problem för vissa heroinister som önskar sluta droga är att metadonprogrammet inte ens är tillgängligt i deras lokala landsting.

Att det brister i utbyggnaden att LAB får också till effekt att det på vissa orter finns en kompetens- och kunskapsbrist kring metadonets effekter och verkan, och en ovan brukare kan lätt överdosera medicinen. Varifrån det illegala metadonet kommer har ännu inte kunnat fastställas. De mest sannolika ursprungskällorna är ökad smuggling, svårövervakad internethandel, och läckage från metadonprogrammet.

Kontroverser kring metadonbehandling
Metadonbehandling är en bevisat framgångsrik metod mot heroinberoende och har inneburit minskat missbruk, minskad kriminalitet och att antalet drogöverdoser sjunkit. Den har också underlättat möjligheten för social rehabilitering, där före detta missbrukare kunnat hitta tillbaka till arbetslivet – och inte minst till ökad självkänsla och självrespekt. Men det betyder inte att behandlingen är okontroversiell. Den klassiska kritiken mot metadonet är att samhället ersätter en drog med en annan, som dessutom bekostats av skattemedel.

Metadonet intas en gång per dygn. Det finns två olika varianter: man kan ta sin dos dels i form av tabletter, dels genom vätska utblandad med saft. Det bryts huvudsakligen ner i levern och portioneras, bit för bit, ut i kroppen. Verkningstiden ligger på 24-36 timmar, vilket innebär att ruseffekten uteblir.  Detta till skillnad mot heroin, som går direkt ut i kroppen, och har en intensiv verkningstid på cirka fyra till sex timmar.

Sverige – pionjärnation
Sveriges metadonprogram startade redan 1966 (på Ulleråker i Uppsala), men då under epitetet ”forskningsprojekt”, eftersom behandlingen finansierades med forskningsmedel. Först 1983 tog riksdagen beslut om att göra metadonbehandling för opiatmissbrukare till en etablerad vårdform. Verksamheten hade dock ett tak som innebar att max 200 personer fick delta i behandlingen samtidigt. Taket höjdes efter hand, och togs bort helt år 2005. I år beräknas cirka 1700 personer få metadonbehandling mot opiatmissbruk, och räknar man även in dem som får medicinen som smärtlindring är antalet 3800.

Text: Christer Jansson Foto: Per Rhönnstad

Om aspbladet

Tidningen ASP Bladet, utgiven av Kooperativet Mediagruppen Karlstad med fokus på sociala frågor i solstaden. Chefredaktör är Robert Halvarsson. Frågor? Maila: kontakt@mediagruppen-karlstad.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s