När omhändertagandet sker godtyckligt

Det finns en inbyggd maktrelation mellan den person som kan bli föremål för LOB och polisen. Därför är gott bemötande och hög rättssäkerhet oerhört viktigt.

”En polares kollega blev gripen när han var ute o rökte. Han ‘såg påtänd ut’, trots att han förklarade att han var diabetiker och att det var därför han såg lite blek ut, och fördes till station för pissprov som såklart var negativt.”

Orden är från ett brev skickat till Jesper Nilsson. En man som mobilfilmade hur två civila poliser ur hans synvinkel begick ett rättsligt övergrepp på två plankare i Hornstulls tunnelbana, Stockholm. Poliserna såg hur han filmade och konfronterade honom med vad han gjorde. Enligt Nilsson gick det tillväga på så sätt att han hotades att ta bort filmen om han inte ville infinna sig på stationen för kroppsbesiktning.

Vänsterknarkare

Nilsson tog bort filmen inför poliserna, men lyckades att rädda materialet genom sina datakunskaper, och en rättsprocess blev följden där poliserna slutligen friades från misstanken att de skulle ha agerat fel. Som svar från åklagaren varför man i ingripandet påstod sig misstänka drogpåverkan svarade den ena polismannen: ”Det är ju inte ovanligt med narkotikamissbruk inom vänsterleden”, apropå att Nilsson har vänsterpolitiska åsikter.

”Det låter som skämt alltsammans, som levde vi i en sällsamt frostslagen bananrepublik där poliser ser det som sin uppgift att trakassera ungdomar och andra alternativgrupper, men det är just där vi är.” Ordens här tillhör istället Isobel Hadley-Kamptz, liberal ledarskribent för kvällstidningen Expressen. Hon står politiskt långt ifrån Nilsson, men de reagerar båda mot det rådande rättsläget. En oro finns från kritiker att lagutrymmet i narkotikalagstiftningen och LOB (Lagen om omhändertagande av berusade) kan tolkas godtyckligt.

En humanare lag

När LOB trädde i kraft 1977 var det i samband med en avkriminalisering av fylleriet. Innan kunde personer som uppträdde berusade på allmän plats straffas med böter och övervakning. Lagstiftaren hade som avsikt att skapa en situation som var mer human än det som fanns innan. Justitiedepartementet skriver för Regeringskansliet att: ”Sådana personer (som var berusade av alkohol, min anm.) skulle inte längre straffas utan istället omhändertas på ett mera humant sätt och ges vård och omsorg.” Visionen var god, dock ställer LOB höga krav på polisen och verkar vara en långt ifrån enkel uppgift att fullfölja.

Det offentliga samhället är också medvetet om problemen och riskerna. I teorin ska det vara svårt att få en person att omhändertas enligt LOB.” En person ska för att vara ur stånd att ta hand om sig i princip vara medvetslös eller på gränsen till medvetslös.”, skriver Lina Hjorth för veckotidningen Arbetaren. I praktiken menar dock kritikerna att LOB har blivit ett sätt att straffa småkriminalitet. Då själva omhändertagandet också används som ett straff i sig av enskilda poliser.

1988 infördes bötesstraff vid själva brukandet av narkotiska preparat. Men om missbrukaren sökte vård kunde ansvarsfrihet utdömas. 1993 skärpes samma lag och fängelsestraff upp till tre år infördes i straffskalan. Om skälig misstanke vid brott är fastställt har polisen rätt att använda tvångsåtgärder. I praktiken innebär detta att personen får genomgå inre kroppsbesiktning vid polisstation, i klartext exempelvis i form av urinprov.

Att stävja buset

Hur hårt man far fram och med vem kan också handla om attityder inom poliskåren. I doktorsavhandlingen ”Patrullerande polisers yrkeskultur” från 2004 fördjupar sig Rolf Granér i polisetik och frågor gällande hur polisen ser på sig själva i förhållande till lagen. Han kom då fram till att poliser ofta rör sig mellan två ytterligheter. Den ena anses vara paragrafryttare och har allmänt låg ställning inom poliskåren, den andra tar sig friheten att tolka lagen enligt eget tycke och smak – för att stävja ”buset” och upprätthålla god ordning.

Bland poliser i den andra kategorin är det bara de skötsamma svenssonmedborgarna som förtjänar ett gott bemötande. De andra, som missbrukare, hemlösa, prostituerade och invandrargäng: ser man ner på. Kvinnliga poliser, äldre manliga, landsortspoliser och renodlade närpoliser ansågs vara mer inriktade mot att arbeta brottsförebyggande, än yngre storstadspoliser. Att LOB överutnyttjas i ett sammanhang där vissa poliser anser att lagen riskerar att bli ett hinder i deras arbete, är kanske inte så konstigt när allt kommer kring.

– Att människor körs till fyllecell i stället för att transporteras hem hör till de oreflekterade lobarna, man tar sig helt enkelt inte tid att fundera på om det finns bättre lösningar, uppgav Rolf Svensson för veckotidningen Arbetaren i en artikel 2009.

 Text: Robert Halvarsson

Illustration: Maria Lundby Bohlin