Värdet i det som inte går att mäta

Evidens. En faktor som spelar allt större roll när samhället väljer vilka metoder som ska användas vid insatser på både landstings- och kommunal nivå. Ambitionen är god. Men det finns en skuggsida i denna fastslagna kurs: övertron på det mätbara.

Att lyssna på vetenskapliga rön och satsa krutet på det som har mest evidens handlar om att bejaka de metoder som kan visa på god effekt och undvika det som har liten eller ingen effekt. Ingen kan väl rimligtvis tycka att det finns något fel i detta? Inte heller jag, men jag ser vissa risker med ett fyrkantigt förhållningssätt till detta.

En enögd fokus på det som går att mäta kan förminska de mänskliga insatser som i någon mening alltid befinner sig bortom metod. För hur mäter vi det goda mötet? Det kan man förstås försöka göra, men någonstans blottar detta ett hål i den sociala ingenjörskonstens tapet.

I Dagens Nyheter skriver Göran Rosenberg träffande om evidensens allt större vikt vid resursfördelning innebär att vi kanske håller på att få se en ny utopi växa fram: ”Evidensbaseringen av livet självt.” ”Finns det insatser vars effekter inte så lätt går att generalisera och därmed inte heller evidensbaseras, är steget inte långt till uppfattningen att det rör sig om insatser av ett sämre slag”, skriver Rosenberg. Flera metoder är också de som fallit från strålglans, bland annat de långsammare psykologiska skolorna som inte utgår från kognitiva förklaringsmodeller.

Utopins kritiker

En man som hade åsikter om utopier var den vetenskapliga metodens fader Karl Popper (1902-1994). Han var anhängare av social ingenjörskonst och lade fram texten i boken ”Det öppna samhället och dess fiender” fram en text som syftade till att samhällsutveckling bör ske stegvis och efter hand utvärderas och eventuellt rättas till. Om det nu är så att en väldigt snäv tolkning av evidens håller på att ta över helt, och att det i sådana fall skulle vara utopiskt, hade antagligen Popper protesterat högljutt.

För det finns andra faktorer, som ibland skaver med bokstavstrogen tolkning av evidens, och det kan bland annat gå under termer som beprövad erfarenhet. Yrkeskårer som allteftersom har lärt sig vad som fungerar och vad som inte gör det, det kan handla om ”kunskapen som sitter i väggarna.”  Den är inte alltid beforskad, men fungerar trots detta ibland rätt så bra.

Att tala om beprövad kunskap och i samma andetag nämna Jurgen Reeders debattbok ”Det tystade samtalet” är inte helt fel.  Reeder representerar en yrkeskår psykologer av den gamla stammen, som länge har arbetat utifrån den psykodynamiska psykoterapin. De tillhör något av förlorarna då Socialstyrelsen och landstingen har fastställt vilka metoder som är effektiva i behandling av psykisk ohälsa.

Vikten av etisk kompass

”Evidens utan etik är livsfarlig”, skriver barnläkaren Lars H. Gustafsson i ett blogginlägg – jag är benägen att hålla med. Sociologen Zygmunt Baumann är bra att hålla i handen i detta sammanhang, då han konstaterar att det moderna samhällets massövergrepp inte sker på grund av kaos eller brott från allmän ordning – utan på grund av ordningens och förnuftstrons extrema tillämpning.

Det samhälle som både bejakar evidens men förmår att inse dess begränsningar och förhåller sig till det utifrån en etisk kompass – lär undvika några de risker jag målar upp.

Och vem vet: även om det vore ”dumt, orealistiskt och otänkbart” – tänk om vi skulle få evidens som visar att det är bra för lugnet i klassrummet att sätta skräck i de små liven genom att prygla stökiga ADHD-ungar. Frågan som följer i sådana fall, behöver vi då komma med evidens som visar på att det i långa loppet är ineffektivt eller räcker det att konstatera att det är grymt och omänskligt?

 Text: Robert Halvarsson

 

Om Robert Halvarsson

Ordförande för kooperativet Mediagruppen Karlstad, redaktör för tidskriften ASP Bladet och verksamhetsutvecklare för Miljöpartiet Värmland. Kontakt: robert.halvarsson@mediagruppen-karlstad.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s