Förkortningsskolan

SFS och andra juridiska förkortningar

Många av Förkortningsskolans artiklar under året har handlat om olika lagförkortningar. I detta nummer tittar vi närmre på just det juridiska området.

Vad är en lag?

Till vardags ser vi antagligen samtliga skrivna regler från stat eller kommun som lagar, men en lag är egentligen endast en regel som är beslutad av riksdagen. En regel som har beslutats av regeringen kallas förordning, medan en föreskrift är en regel som beslutats av en statlig myndighet eller ett kommunalt organ. Lag, förordning och föreskrift sammanfattas i ordet författning.

SFS

Förkortningen betyder Svensk författningssamling. I denna samling finns Sveriges lagar och förordningar tryckta. Den ges ut fortlöpande och varje år läggs mellan 1 000 och 2 000 nya författningar till samlingen.

Ytterligare författningssamlingar

Vissa statliga myndigheter har fått mandat av riksdag och regering att besluta om föreskrifter inom sitt verksamhetsområde. Dessa regler är samlade i egna samlingar. Exempel på sådana är: Försäkringskassans författningssamling (FKFS), Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) och Värmlands läns författningssamling (17FS).

Grundlagarna

Dessa lagar utgör den juridiska grundbulten för det svenska samhället. Till skillnad från vanlig lagstiftning, där det räcker med ett riksdagsbeslut, så krävs det två riksdagsbeslut med samma utfall och ett mellanliggande val, för att en grundlag ska kunna ändras eller stiftas.

Sverige har för närvarande fyra grundlagar:

RF – Regeringsformen; reglerar den svenska demokratin och hur riket ska styras.

SO – Successionsordningen; innehåller regler för monarkin.

TF – Tryckfrihetsförordningen; befäster rätten att fritt uttrycka sina tankar och åsikter i tryckt form (utom när annan person kan ta skada eller rikets säkerhet hotas). I TF stadgas förbud mot censur och skydd för uppgiftslämnare. Även offentlighetsprincipen regleras i denna grundlag, vilket innebär rätten för allmänheten att kontrollera det som myndigheterna gör.

YGL – Yttrandefrihetsgrundlagen; behandlar rätten att i exempelvis radio, tv, film och video, offentligt få uttrycka sina tankar och åsikter. I övrigt liknar YGL tryckfrihetsförordningen.

Rättskällor

Till dessa hör förarbeten såsom Statens Offentliga Utredningar (SOU), prejudikat innefattande vägledande domar som oftast återfinns i Nytt Juridiskt Arkiv (NJA) samt praxis som hänvisar till hur man tidigare har dömt i liknande fall.

Även en del oskrivna regler utgör rättskällor, som exempelvis god redovisningssed och allemansrätt. Sådana källor kallas sedvanerätt.

Ibland är en bestämmelse dispositiv, det vill säga när inget annat har avtalats. Därför hör även avtal till rättskällorna.

Vill du veta mer?

Då kan vi tipsa om webbplatsen: lagrummet.se

I nästa nummer

Denna gång har vi behandlat juridiska förkortningar. I nästa nummer kommer vi att ta upp förkortningar inom rättsväsendet.

Text: Karl-Peter Johansson Foto: Per Rhönnstad

Om aspbladet

Tidningen ASP Bladet, utgiven av Kooperativet Mediagruppen Karlstad med fokus på sociala frågor i solstaden. Chefredaktör är Robert Halvarsson. Frågor? Maila: kontakt@mediagruppen-karlstad.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s