Neurosedyn – ont barn har många namn

”En av de största medicinska tragedierna i modern tid.”

Talidomid, i Sverige känt under namnet Neurosedyn, är ett läkemedel från företaget Grünenthal i Tyskland. Från 1957 spreds medicinen receptfritt och det gjordes reklam för att vara ett milt ofarligt piller mot sömnsvårigheter, ångest och illamående på morgonen: även för gravida. Men det fanns en farlig baksida. Kvinnor som tar så lite som en enda kapsel Neurosedyn under graviditet dag 20-35 riskerar att få svårt missbildade barn, där armar och/eller ben blir svårt deformerade eller saknas helt. Så tidigt i graviditeten vet inte ens alla kvinnor om att de är gravida – de skulle lika gärna kunna ha avstått att ta tabletten.

Det tog ett tag före medicinen drogs in, mycket därför att Neurosedyn lanserats under olika namn i olika länder, t ex Talidomid (det internationella namnet), Neurosedyn, Contagene, Taval, Talimol, Kevadon, Nibrol, Sedimide, Quietoplex, Contergan, Softenon med flera. Cirka 40 olika namn har funnits då Neurosedyn fanns i omkring 50 länder, dock ej i USA. Det är okänt hur många barn som har blivit drabbade, men en uppskattning ligger mellan 10 000 till 20 000 personer i världen. I vårt land fick 186 barn missbildningar, av vilka 66 barn dog inom de två första veckorna. I Sverige gjordes Neurosedyn av AB Astra och 1 januari 1962 drog Astra in preparatet och det sista barnet här skadades 1963. 

Nya användningsområden idag

Neurosedyn har på senare tid återupptagits i Europa med stort intresse, då den visar god effekt på svårläkta sår, bland annat i munnen och i mag/tarmkanalen. Den används också för personer som har lepra (spetälska), mot bieffekterna av spetälskemedicinen, av en slump upptäckte man i Israel år 1965 att kroniskt sjuka kunde gå tillbaka till ett vanligt liv, och mot multipel myelom, en typ av cancer i benmärgen. Neurosedyn används också mot vissa AIDS-relaterade sjukdomar och mot svår acne. Neurosedyn är antiinflammatorisk och stärker immunförsvaret.

Vid användning av Neurosedyn skall man gå på p-piller om man är i fertil ålder, på grund av den stora risken för fostermissbildningar. Och graviditetstest skall göras innan, under och efter behandlingen med Neurosedyn. Medicinen skall användas för personer över 65 år med benmärgscancer tillsammans med andra mediciner. Medicinen är idag inte godkänd i Sverige, men den finns tillgänglig för klinisk prövning och för licensförskrivning. För en vuxen person ligger en normaldos på 200 mg/dag, vilket i november 2004 (senast kända prisexemplar) kostade 13 560 kr/månad.

Idag har produktionen startat upp igen i flera länder i världen, men det är kontroversiellt, speciellt då tester genomförs i utvecklingsländerna. Björn Håkansson i Föreningen för de neurosedynskadade säger att det aldrig är bra att ett läkemedel som Neurosedyn kommer ut på marknaden på nytt, men att det är svårt att sätta sig emot när medicinen gör nytta för patienter med myelom och säkerhetsåtgärderna verkar väl genomtänkta. 

Misstas för att vara abortpiller

Neurosedyn tillverkas nu i Brasilien. I utvecklingsländer sprids mediciner för vinden till dem som har råd att köpa, tabletterna är ofta utan förpackning, eller så kan personer ha svårt att förstå språket på bipacksedeln. Neurosedyntabletterna består av en kapsel med en bild av en överkryssad gravid kvinna, något som gjort att pillret misstagits för att vara aborttabletter – med ödesdigra konsekvenser. Nyligen har det upptäckts fem barn som är Neurosedynskadade, men mörkertalet misstänks vara stort. Kontrollen i Brasilien är dålig och tabletterna hamnar lätt i fel händer.

Brasilien är förmodligen det enda landet i världen där det fortfarande föds barn med Neurosedynskador. I landet finns det 550 erkända Neurosedynskadade, men ytterligare 200 har inte fått någon ersättning. De skadade kan ses som tre vågor. Den första vågen kom med lanseringen 1957-1961, den andre kom 1965-1970, då medicinens goda effekt på lepra upptäcktes och den sista är nu. Den senaste vågen av skadade har bäst chans att få ekonomiskt stöd från staten. Den första vågens skadade har inte fått någon hjälp alls. Man kan behöva jobba 10-15 år för att få rätt till ersättningen. Och fortfarande äter många fertila kvinnor Neurosedyn, utan att veta vad de får i sig.

Det goda katastrofen ändå fört med sig, är att läkemedel och biverkningar numera testas hårdare före de släpps ut på marknaden.

Text & illustration: Maria Lundby Bohlin

Om aspbladet

Tidningen ASP Bladet, utgiven av Kooperativet Mediagruppen Karlstad med fokus på sociala frågor i solstaden. Chefredaktör är Robert Halvarsson. Frågor? Maila: kontakt@mediagruppen-karlstad.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s