Förkortningsskolan

Förkortningar inom rättsväsendet

I förra numret skrev vi om juridiska förkortningar. Här är den andra delen som handlar om förkortningar inom rättsväsendet.

Domstolarna – rättsväsendets hjärta

Stommen i det svenska rättsväsendet utgörs av domstolarna. De är inte politiskt styrda, utan är i ordets rätta mening oberoende även från myndigheterna. De bygger på respekt för individen och dennes behov av rättstrygghet och rättssäkerhet. Alla har rätten till en fri och rättvis rättegång och ingen ska dömas ohörd.

I Sverige finns tre huvudsakliga nivåer i vårt domstolsväsende: tingsrätten (TR), hovrätten (hovR) samt Högsta domstolen (HD). Men det finns även förvaltningsdomstolar, det vill säga förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen, samt specialdomstolarna som avgör tvister inom olika specialområden, till exempel Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen

Hyres- och arrendenämnderna avgör tvister mellan t ex hyresgäster och hyresvärd respektive arrendatorer och jordägare. Rättshjälpsmyndigheten tar hand om ärenden enligt rättshjälpslagen som inte avgörs i någon domstol.

Rättsväsendets övriga myndigheter

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) tar fram fakta och sprider kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. De kan betraktas som en kunskapsorienterad myndighet. BRÅ skapar bland annat den officiella kriminalstatistiken, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete.

Brottsoffermyndigheten; ett brottsoffer kan ha rätt till brottskadeersättning av statliga medel, om den som begått brott saknar förmåga att betala skadestånd, om gärningsmannen är okänd, och om det inte finns någon försäkring som täcker skadorna. Denna ersättningen är framförallt tänkt att kompensera för eventuella skador och kränkning. Denna myndighet beslutar om sådana ersättningar, har ansvar för Brottsofferfonden och utgör centrum för kunskap i brottsofferfrågor.

Ekobrottsmyndigheten (EBM) är specialister på brottsbekämpning inom det ekonomiska området. EBM:s uppgift är bland annat att upptäcka, förhindra, utreda och lagföra ekonomisk brottslighet. Verksamheten riktas både mot den grova brottsligheten och den så kallade vardagsbrottsligheten. EBM är den drivande och samverkande myndighetskraften i kampen mot ekonomisk brottslighet.

Kriminalvården omfattar frivård, häkte och fängelse. Frivården ansvarar för straff som icke är frihetsberövande, som skyddstillsyn. Den kontrollerar också personer med intensivövervakning och utför utredningar i brottmål.

Polisen känner säkert alla till. De förebygger bland annat brott, övervakar den allmänna ordningen och säkerheten, bedriver spaning och gör brottsutredningar.

Rättsmedicinalverket (RMV) är en central förvaltningsmyndighet för rättsmedicinen, rättskemi och rättsgenetik samt rättspsykiatrin. De har cirka 350 anställda.

Åklagarmyndigheten består av 43 åklagarkammare, Riksåklagarens kansli samt fyra nationella utvecklingscentrum. Åklagarnas uppgift är att leda förundersökningen av ett brott, att besluta om åtal ska väckas samt att föra talan i domstolen. De utgör försvarets naturliga motpol.

Justitiekanslern (JK) är en myndighet under regeringen. Myndighetens huvuduppgifter är: att ha tillsyn över myndigheter och domstolar för regeringens räkning, att företräda statens intressen i tvister i domstol, att reglera skadeståndsanspråk mot staten, att vara åklagare i tryck- och yttrandefrihetsmål, och att vara regeringens juridiska rådgivare.

Riksdagens ombudsmän (JO), JO är förkortning för Justitieombudsman och det är riksdagen som väljer JO. De som väljs är oftast höga domare. JO ska kontrollera att domstolarna och de statliga och kommunala myndigheterna följer våra lagar.

Riksåklagaren (RÅ) är landets högsta åklagare och enda allmänna åklagare i HD. RÅ är också chef för Åklagarmyndigheten samt även högsta åklagare för EBM:s åklagare.

Text: Karl-Peter Johansson 
 

Källor:
http://www.aklagare.se , http://www.jo.se , http://www.jk.se samt http://www.domstol.se.