Bränt barn skyr inte elden

Många personer drabbas av våld, misshandel, våld i arbetet, våldtäkter, övergrepp och prostitution som förkommer både hos kvinnor och hos män, trauman som leder till problem även i vuxenlivet.

I kommunens KLURA-projekt hålls en föreläsningsserie för personalen med namn ”våld i nära relationer”. En av dem som föreläser är Ann Wilkens som är leg psykoterapeut och som har en egen mottagning i Stockholm. Nyligen föreläste hon i Karlstad om trauma, posttraumatisk stressyndrom och främst om sexuella övergrepp mot barn.

Inför föreläsningen skedde ett hastigt lokalbyte. För de flesta så tänker folk ”det löser sig” men för en del kan en sådan förändring omkullkasta allt. Kontrollbehovet är starkt, mindre händelser kan få personen helt ur balans och känna panikkänslor av att tappa kontrollen.

Kunskapen om sexuella övergrepp mot barn fanns redan i början och mitten av 1900-talet. I Wien fick många vuxna kvinnor hysteridiagnos, av vilka många utnyttjats som unga. Synen ändrades sedan till att kvinnornas berättelser var ”fantasier” som baserades på ”en vilja att ha sex med förälder av motsatt kön”.

I en amerikansk lärobok från 70-talet står det att sexuella övergrepp mot barn förekommer i ett fall på miljonen, nu vet man att det ligger på mellan 25 och 30 procent. Få fall går till domstol då bevis sällan finns, det blir ord mot ord.

Trauma

Det finns olika typer utav trauman, sådana som händer vid ett tillfälle till exempel våldtäkt, en tsunami, rån eller att en nära anhörig går bort eller återupprepande trauman som våld i en relation, fångenskap, tortyr, allvarlig försummelse, våld och sexuella övergrepp. Hur mycket en person klarar påfrestningar varierar mycket: också ”små” trauman kan få allvarliga konsekvenser.

Kvinnor får oftast starkare trauman efter en händelse än män, förmodligen därför att kvinnor ofta är mer inriktade på relationer, men detta finns det ingen säker statistik på. Offer kan gå i skräck fortfarande tio år efter att gärningsmannen har dött. Man lever kvar i kroppen på en psykisk nivå av att ”han kanske kommer tillbaka” och tillåter sig inte att tro på övergreppen.

Ett trauma ökar risken för fler trauman eftersom man lär sig lita på fel personer, detta kan leva kvar upp i vuxen ålder. Det blir som en betingning som gör att man dras till fel personer i stället för att skygga från dem. Bränt barn skyr inte elden. Man kan uppfatta att trygga personer är ”tråkiga”, de behöver spänningen, hotet, för att sedan kunna pusta ut när faran är över. Man måste lära om. Det kan vara svårt att tro på en behandlare eller terapeut som är ”god” och tänka att ”hon är bara ute efter mina pengar”, det är en rest från barndomen att känna så eftersom man är van att personer bara är ute efter något för egen vinnings skull. De känner ofta att de har sjuka tankar eller är sjuka, något som är förståeligt efter hemska erfarenheter.

Hur hjärnan reagerar?

Många har svårt att uttrycka verbalt vad som hände vid övergrepp. Detta beror förmodligen delvis på att i en sådan situation ställer hjärnan in sig på ”kamp eller flykt” och den verbala delen av hjärnan prioriteras inte. Människor har dock högre benägenhet än djur att samla erfarenheter på hög i hjärnan.

Många som man vet säkert har varit sexuellt utnyttjade som barn minns inte detta som vuxna. De som stöttats av sin mor efter övergreppen minns mer. De som inte minns var yngre vid övergreppen och hade i högre utsträckning utsatts av närstående. De som utsatts får ofta ett mycket utmanande beteende och känner sig inte trygga, inte ens i sin egen kropp, då den ju använts av någon annan. Ibland känner man inte ens att huvudet och resten av kroppen är delar av en och samma kropp.

Följder av sexuella övergrepp

Det finns ingen specifik diagnos för sexuella övergrepp, men personer diagnosticeras ofta med PTSD, depressioner, ångest, ätstörningar, borderline eller dissociationer. Övrigt är självskador, självdestruktivitet, missbruk, problem i relationer och sexuell problematik. Andra är låg självkänsla, identitetsförvirring, skuld och skam. Man har en känsla av att vara annorlunda. För att kunna acceptera sin bakgrund måste varje kvinna eller man omdefinera hela sin barndom, sin familj och sig själv.

Text: Maria Lundby Bohlin

Om aspbladet

Tidningen ASP Bladet, utgiven av Kooperativet Mediagruppen Karlstad med fokus på sociala frågor i solstaden. Chefredaktör är Robert Halvarsson. Frågor? Maila: kontakt@mediagruppen-karlstad.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s