Förstörda liv av sexuella övergrepp

Sexuella övergrepp är förmodligen något av det värsta en person kan drabbas utav. Än värre är det när barn blir drabbade.

Sexuella övergrepp är när en person tvingas till sexuella handlingar mot sin vilja för att tillfredställa förövarens egna sexuella behov. Detta kan vara beröring, blickar, ord eller att man tvingas att titta på sexuella bilder eller handlingar. Är man under 15 år, så anses det vara övergrepp om en äldre tonåring eller vuxen gör några sexuella handlingar oavsett om man är med på det eller inte. Inte heller barn får ta på andra barn mot dennes vilja. Det räknas som ett övergrepp oavsett om det är offline, på chatt eller i webbkamera.

Definitionen av våldtäkt står med i Brottsbalken 6 kapitlet § 1. Våldtäkt mot barn brukar bedömas som grov våldtäkt. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och Barnkonventionen säger att alla har rätt att bestämma över sin egen kropp och sin sexualitet.

Olika typer av sexuella övergrepp

Övergrepp kan vara att någon tar på ens kropp med händer, mun eller med könet på ett sådant sätt att man upplever obehag eller blir rädd. Det kan vara blickar, sättet att tala, tvång till samlag eller stimulering. Att offret är berusat skall inte anses vara en förmildrande omständighet. Övergrepp är också när någon agerar mot någon som inte kan ge sitt uttryckliga medgivande, kan skydda sig, sover, är drogpåverkad, är sjuk eller har någon annan funktionsnedsättning.

Övergrepp är även om någon utnyttjar personer i beroendeställning eller som känner sig tvingad att ställa upp på sex. Man får inte heller fotografera eller filma någon i ett sexuellt sammanhang, med eller utan kläder. Det är också ett övergrepp att tvinga barn att titta på porrfilm eller i porrtidningar, eller att titta på när barn duschar eller byter om. Man får inte heller köpa eller byta till sig sex med pengar, alkohol, presenter eller tjänster.

Aldrig barnets fel!

Att flirta betyder inte ja till sex, man måste inte ställa upp på sex även om man sagt det tidigare. Man måste inte ställa upp på alla typer av sex. Att vara full, vara i ett förhållande, att sova med någon eller att följa med någon hem betyder inte ja till sex. Att inte skrika, slåss eller klara av att säga nej betyder inte ja till sex. Det är alltid de vuxna som har ansvaret när barn utsätts, det är aldrig barnets fel eller ansvar!

Vem blir offer?

Vem som helst kan råka ut för sexuella övergrepp, men vissa löper större risk än andra: flickor utsätts i dubbelt så hög grad som pojkar och övergrepp är vanligare före puberteten (8-12 års ålder) än efter. Flickor utsätts oftare för förövare inom familjen, medan pojkar oftare utsätts för våld vid övergreppen. Övergrepp mot spädbarn är ovanligt men förekommer. Alkohol- eller drogmissbruk inom familjen ökar risken för övergrepp, risken ökar också om ett annat syskon utsatts.

Förövarna väljer barn noggrant. De tar barn som är närmast tillgängliga av dem som de tror de kan hota och manipulera att hålla tyst. Ofta är det barn som de redan har makt över.

Man vet inte tillräckligt kring förövare, då många inte åker fast, men förövaren är oftast en person som känner barnet väl. De flesta övergreppen begås av män, tio procent begås av kvinnor, något som kanske är fler än vad man kan tro. Några favoriserar flickor eller pojkar, medan andra är intresserade av båda könen. En del förövare är helt inriktade på barn, medan andra även har förhållande med andra vuxna.  En tredjedel av sexuella övergrepp begås av andra barn eller ungdomar.

Konsekvenser av övergrepp

Barn som utsatts eller utsätts för övergrepp blir ofta inneslutna och deprimerade. De kan få koncentrationssvårigheter och tappar intresset för sådant de tidigare tyckt om. Ofta får de mardrömmar. Några blir väldigt sexuellt utagerande, talar om sex, är sexuellt utmanande i sitt beteende och utsätter sig själv för risksituationer där sex är inblandat. En del blir aggressiva och många känner skuld och skam. En del utvecklar PTSD, posttraumatiskt stressyndrom. Det är vanligt att utsatta har en rädsla för att själva göra andra illa men de flesta får inte något sådant beteende.

Hjälp

Det är svårt att berätta om övergrepp man utsatts för till andra. Man känner ofta skuld och skam, är rädd för att inte bli trodd och är rädd för att man ska bli straffad av förövaren om man berättar. Ofta kan förövaren säga något i stil med: ”om du berättar hamnar jag i fängelse och då är det ditt fel att familjen splittras”. Man kan också vara rädd att återuppleva övergreppen om man berättar. Terapi kan hjälpa efter övergrepp. Både barnet och familjen kan behöva kristerapi. Om man inte får hjälp ökar risken för att minnen kommer tillbaka och plågar en, man kan också få ångest, depression eller självskadebeteende, men många visar ingenting utåt. Om förövaren är en nära person blir bearbetningen svårare, i synnerhet om våld ingick. De som far mest illa av övergreppen är de som aldrig kan eller vågar berätta om dem. Det viktigaste är att barnet får stöd av en nära person.

Källor: Wikipedia och Rädda Barnen http://tinyurl.com/6uh7c66

Text & illustration: Maria Lundby Bohlin

Om aspbladet

Tidningen ASP Bladet, utgiven av Kooperativet Mediagruppen Karlstad med fokus på sociala frågor i solstaden. Chefredaktör är Robert Halvarsson. Frågor? Maila: kontakt@mediagruppen-karlstad.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s