En våg av socialt entreprenörskap

Den 28 mars höll en trio av arrangörer: CERUT (Centrum för forskning om regional utveckling) FOU Välfärd Värmland och Värmlandscoop, ett seminarium om ”Samhällsentreprenörer och socialt entreprenörskap”.

 

Bengt Dahlgren, rådgivare på CERUT introducerade det hela. Han är en veteran i sammanhanget och bidrar nu med sin kunskap genom det universitetsanknutna CERUT. Han hänvisar hur folk ofta intuitivt brukar förstå vad det handlar om: att vara entreprenör. Det är ett ord och begrepp som ligger i tiden, enligt dagens föredragshållare.

 

– Jag har läst att det finns två olika sätt att se på det sociala entreprenörskapet. Den amerikanska traditionen handlar mycket om företagare med goda avsikter och som har filantropiska förtecken. Man vill göra nytta. Det finns också en europeiskt synsätt som har mer kooperativa förtecken, där man tillsammans anses kunna förändra samhället, förklarar Bengt Dahlgren.

 

Alla som samtalade under dagen verkade hålla med om att det sociala entreprenörskapet inte enbart ska handla om egennytta, utan att man genom arbetet vill verka för att bidra till samhället. Det kan handla om att rädda världen till att göra något för lokalsamhället. Men istället för att prata om det hela skapar man något.

 

­– Samhällsentreprenörer har nog alltid funnits, men begreppet ligger i tiden. Tidsandan rymmer en förskjutning från politik till marknad. I detta ligger en omprövning av välfärdsstaten och folkhemmet. Detta är heller inget som är unikt just för Sverige, berättar Bengt Dahlgren.

 

Norska perspektiv

Fil. Dr. Jan-Urban Sandal snacke norsk med de värmländska besökarna. Han är en veteran inom näringslivsforskning och arbetar med utbildning inom socialt entreprenörsskap. Han konstaterar att entreprenören som gestalt är en förändringsfaktor i samhället. I norden är vi inte särskilt vana vid att enskilda människor griper in i sociala frågor – utan förlitar oss på välfärdsstaten, menar Sandal. Genom utbildning och att förstå hur socialt entreprenörsskap fungerar kan vi låta det fungera.

 

Men det är också viktigt att förstå vad det inte är, enligt Jan-Urban Sandal: Det handlar nämligen inte om privatisering, outsourcing, konkurrensutsättning eller offentlig sektors utnyttjande av ideellt engagemang. Det är heller inte ”noen form av utnyttjelse av svakere grupper eller individers livssituasjon for egen vinnings skull.”

 

– Den sociala entreprenören arbetar inte på uppdrag av stat eller kommun, utan på uppdrag av sig själv, med syfte att förbättra för människor. Det handlar om att gå emot mainstream, säger Sandal.

 

Inte bara företagare

Entreprenörer behöver dock ej vara företagare. Utan även verka inom kulturen och andra områden. Den sociala entreprenören bör förstås som en sk ‘independent agent’ som skapar nya innovationer.  Denne omkullkastar genom sina handlingar gamla sätt att arbeta eller tänka på. Eftersom många sociala entreprenörer ofta därför kan vara tämligen kontroversiella, investerar man inte bara pengar utan även sin karaktär i sina projekt. Något som innebär att man inte bara riskerar att förlora pengar, utan även sin karaktär vid eventuellt misslyckande.

 

Blick från USA

Betsy Densmore talade även hon under seminariedagen. Hon är president för Academies for Social Entreprenourship och är verksam i Kalifornien. Hon pekar likt flera andra på behovet att se ambitionen och motivationen hos entreprenören som viktig för att denne ska kunna anses vara social.

 

USA har också tagit dessa arbetssätt till sitt hjärta, genom andra typer av organisationsmodeller för företag och föreningar som skapar produkter och tjänster än de gängse – vill man uppmuntra till skräddarsydda lösningar som passar olika typer av verksamheter. Dock noterar hon att det i dagsläget ofta saknas kapital som investeras i detta sociala fältet, även om hon också ser en positiv trend. Vanliga större aktiebolag har inneboende problem som de ej löst:

 

– Problemet med den privata sektorn i dag är att även om de stora företagen vill göra den rätta saken, kan de inte det på grund av marknaden. Den vill istället hellre se stor avkastning på kort tid, säger Betsy Densmore.

 

Men det finns människor som vill annat. Människor vill vara den förändring de själva vill se och tillåta sig att vara pretentiösa nog att försöka rädda jorden. Som exempel på detta pekar hon på B-lab, som använder marknaden som metod för att aktivt försöka skapa positiva miljöeffekter. Hon använde även flera exempel från USA, på sociala företag och organisationer som Mozilla Foundation, Fair Trade USA och många fler.

 

Och så Värmland

Även Leif Tyrén och Anna Tyrén talade, som båda är engagerade i Värmlandscoop. De pratade om de sociala företagen i Karlstad, bland annat om ASP Bladets darlings Brillianten och Le Mat Bed and Breakfast. Utifrån dem pratade Värmlandskoop om sina perspektiv på det hela, och de återberättade även själva grundsatsen och själva kärnan i vad som är den sociala ekonomin och de arbetsintegrerade företagens filosofi.

 

­– De sociala målen är överordnade vinstintresset. Ekonomin är inte det primära, även om man naturligtvis måste ha affärsmässighet i det hela. Huvudsaken är dock att man jobbar hundra procent av sin egen förmåga, berättar Anna Tyrén.

 

Text och foto: Robert Halvarsson

Om aspbladet

Tidningen ASP Bladet, utgiven av Kooperativet Mediagruppen Karlstad med fokus på sociala frågor i solstaden. Chefredaktör är Robert Halvarsson. Frågor? Maila: kontakt@mediagruppen-karlstad.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s