I fackförbundet Visions tidning om socialarbete, Social Qrage, behandlar de enorma åsiktsskillnaderna i hur schizofreni betraktas. Psykologen Lennart Lundin ser det som en hjärnsjukdom, något som Alain Topor inte håller med om.
Den schweiziske psykiatrikern Paul Eugene Bleuler införde 1911 beteckningen schizofreni (1911) för vad som tidigare kallats dementia praecox . SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) sammanställer på regeringens uppdrag en bok om läkemedelsbehandling vid schizofreni. I den beskrivs schizofreni som en kronisk och invalidiserande hjärnsjukdom.
Många forskare har ansett sig ha kunskap om tillståndet men fortfarande är schizofreni en svårbedömd diagnos. Två psykologer som har olika åsikter om schizofreni är Psykologerna Lennart Lundin och Alain Topor.
Lennart Lundin menar att schizofreni är en kronisk hjärnsjukdom och att det bekräftas av en mängd fysiska förändringar hos patienten. Han påpekar att forskare har konstaterat hur schizofreni påverkar i stort sett alla kroppens system från energiförsörjning till hjärnstammens process av information.
Alain Topor anser att det saknas godtagbara bevis som talar för att schizofreni är en sjukdom.
– Idag finns övertygande vetenskapliga bevis för att psykofarmaka kan bidra till att göra vissa symptom kroniska, säger han.
Topor menar att läkemedel bara dämpar symtomen och inget annat. Han ställer sig även frågande till om det överhuvudtaget finns något som heter schizofreni. Han föredrar begreppet ”allvarlig psykisk problematik”.
Inte helt oense
Enligt Lennart Lundin är psykofarmaka den mest primära i behandlingen av schizofreni, eftersom han hävdar att de patienter som tar medicin regelbundet lever längre än de som inte gör det. Han avfärdar dock inte betydelsen av det sociala nätverket utan menar att det också är en viktig detalj.
Alain Topor menar att sociala relationer är av stor betydelse och att de medicinska aspekterna har en mer underordnad roll. Oavsett deras olika åsikter är de dock eniga om att ingen annan än brukaren/patienten kan avgöra när han eller hon är på återhämtningsvägen. Topor och Lundin är också av den åsikten att de sociala relationerna spelar roll för läkningsprocessen.
Text: Gunilla Björkegren
Läs mer:
ASP BLADET 