”Jag gjorde det som alla borde ha gjort”

Över en natt blev Patrik Hultgård Halvardsson, 23 år känd som hjälte. Detta efter att ha berättat i en statusuppdatering på Facebook att han hjälpt en kvinna i  en utsatt situation. Han känner dock att han inte passar in i den rollen. Han vill hellre att alla ska kunna hjälpa varandra utan att det ska kännas onaturligt.

En onsdag kväll i januari hade Patrik och en vän varit på bio och tänkte köpa med mat hem från McDonald’s, längst inne i ett hörn av restaurangen observerade han en kvinna som inte såg ut att må särskilt bra.  Han bedömde att hon var i behov av att komma i kontakt med polisen.

– Precis som alla andra observerade jag henne på avstånd en stund, jag såg hur ångestladdad och skärrad  hon var. Jag hörde hur hon pratade med någon i telefon och bad om hjälp men fick inget direkt gehör.

Den enda som reagerade
Alla de andra gästerna fortsatte att observera kvinnan på avstånd men det gjorde inte Patrik, han gick i stället fram till kvinnan och frågade om hon behövde hjälp, något som han tycker är en självklarhet.

Patrik jobbar till vardags som undersköterska på Centralsjukhuset i Karlstad, självklart var det en bra inkörsport i denna situation. Han visste därför hur man skulle kunna hjälpa kvinnan.
Han tycker att detta är något som vem som helst borde kunna göra, och framförallt borde det komma naturligt.

– Det är så typiskt svenskt att man inte ska gå fram och lägga sig i, man ska bara sköta sitt och gå vidare. Det är ingen som skjuter dig eller tar livet av dig bara för att du går fram och säger hej till någon som mår dåligt, vill personen vara i fred så säger den det, säger Patrik.

Dagen efter så gjorde han en uppdatering på Facebook, där han berättade om händelsen. Han blev genast hyllad som en hjälte och ett dygn senare hade över 36 000 personer gillat statusuppdateringen.

Borde vara naturligt
– Bara för man hjälper till så blir man helgonifierad och någon slags hjälte, det var absolut inte min tanke, jag tycker att den är en självklarhet att man bryr sig om sina medmänniskor, säger Patrik som tycker att uppståndelsen är jobbig.

– Det hade varit skillnad om jag hade gjort hjärt- och lungräddning på en 20 åring som hade hela livet framför sig, nu har jag bara gjort något jag ser som en självklarhet som jag tycker att  alla människor borde göra. Jag vill inte hyllas som en hjälte för detta, berättar han.

Patrik tycker att sådana små saker som att säga hej till någon som ser lite ensam ut, eller hålla upp dörren till någon på väg in i affären är viktiga gester. Dessa saker kan betyda hur mycket som helst för just de berörda personerna, och borde vara något som sker helt naturligt i vårt samhälle och borde sitta i ryggmärgen.

Patrik kände lättnad när det löste sig och kvinnan fick den hjälp hon behövde.

– Jag är ingen speciell person. Jag är som vem som helst egentligen, men jag önskar att den här händelsen gör så att folk får upp ögonen och blir med givmilda. Det är enkelt att sitta hemma, kolla på tv och skänka en slant till t.ex. Rädda barnen per telefon. Det borde då inte vara så svårt att ställa upp för sina medmänniskor heller, avslutar Patrik.

Text: Joanna Halvardsson
Foto: Privat
Illustration: Maria Lundby Bohlin