Statlig arbetsminskning på schemat?

TidenFinansdepartementet föreslår nytt system för korttidsarbete, rapporterar SvD näringsliv. Remisstid för förslaget gick ut den 31 januari.

Idén om korttidsarbete innebär en överenskommelse mellan arbetsgivaren och de anställda där både arbetstid och lön tillfälligt minskar, och skulle kunna användas av företag när efterfrågan faller kraftigt. Enligt överenskommelsen, om den blir verklighet, skulle tre parter vara centrala för att ett sådant system för korttidsarbete skulle bli verklighet. Arbetsgivare, arbetstagare och stat.

Finansdepartementet tänker sig att arbetsgivare, arbetstagare och stat skulle dela på kostnaderna kring korttidsarbete, staten skulle i denna idé kunna stå för en tredjedel – men förslaget förutsätter dock att EU-kommissionen skulle godkänna förslaget.

Sådana stöd skulle dock enbart kunna ges vid synnerligen ”djupa lågkonjunkturer”. Sådana sysselsättningsstöd skulle vara aktuella vid 1990-talskrisen samt under finanskrisen, i synnerhet under 2009.

Syftet med förslaget är att minska antalet varsel under lågkonjunkturer. Även kommunekonomin påverkas kraftigt av sysselsättningsgraden, då man hämtar skatteintäkter från kommunmedborgarna som är beroende av att de uppbär lön. Finansminister Anders Borg menar att detta system skulle utgöra ett ekonomiskt försvar vid kraftig ekonomisk nedgång:

– Det är viktigt att det finns ett tydligt ramverk som anger riktlinjer för när det statliga stödet vid korttidsarbete ska aktiveras samtidigt som det vid varje kraftig nedgång bör finnas utrymme att göra en samlad bedömning av läget i ekonomin för att därigenom säkerställa att det statliga stödet används på ett samhällsekonomiskt riktigt sätt, säger finansminister Anders Borg i en kommentar.

Socialdemokraterna har på nationell nivå uppmanat regeringen att införa ett sådant system, liknande det som redan finns i Tyskland. Detta hävdar man skulle ha lett till att den tyska industrin ska ha kunnat rädda 100,000-tals jobb. Även facklige representanten Anders Ferbe för IF Metall, Landsorganisationen (LO), pekar på att en sådan reform skulle vara samhällsnyttig.

– Det är bråttom med att regeringen vidtar olika typer av åtgärder, både för att lindra för människor som annars riskerar att bli arbetslösa, men också för att införa möjligheter att brygga över konjunkturnedgången, säger Anders Ferbe, IF Metalls ordförande till SvD.

Tillväxt en tvångströja?

Övergången från en större inhemsk arbetsmarknad i industriyrken till förmån för tjänsteyrken, och högre arbetslöshet är ett historiskt faktum i Västeuropa. Detta betraktas på EU-nivå inte som något positivt, Antonio Tajani, EU:s kommissionär för industri och företagsamhet hoppas på reindustrialisering.

Alla är dock inte ense att minskad produktion eller konsumtion, som träder i kraft vid exempelvis ekonomiska kriser som något i sig negativt, en allt större mängd miljöjournalister och en och annan ekonomijournalist anser att nationell tillväxt och stimulans riktad mot bibehållen eller ökad produktion är direkt skadlig, då detta riskerar leda till skenande klimatförändringar, överutnyttjande av naturresurser och dränerade ekosystem.

Anders Wijkman, Romklubbens ordförande och tidigare kristdemokratisk EU-parlamentariker, menar att den kris vi befinner oss i är mycket, mycket större och bredare än en finansiell kris. Han berättar i en intervjufilm av produktionsbolaget Andersö&Boman att han önskar se ett helhetsgrepp på krisernas samband och även då inkludera klimat och resursfrågor i detta. Till syvende och sist handlar också sysselsättning och lönearbete och om människors välfärd, lönen är för många medel till fullt samhällsdeltagande.

För SvD menar ekonomijournalisten Andreas Cervenka att tillväxttanken, som även Karlstads kommun delar näringslivspolitiskt, blivit till en tvångströja. Om vi skulle utgå från nuvarande önskad tillväxt, blir den exponentiell, dvs., förra årets bruttonationalprodukt plus förra årets tillväxt blir det nya normaltillståndet som det nya året måste överträffa.

”Som det ser ut nu kommer världsekonomin år 2100 att vara mellan femton och tjugo gånger större än idag. I en värld skapad i Microsoft Excel är detta inget problem. Men i verkligheten finns något som envisas med att inte växa alls: antalet jordklot”, skriver Cervenka via SvD.

Finansdepartementet utgår dock ifrån regeringens tillväxtmål och sysselsättningspolitiskt har samtliga efterkrigsregeringar betraktat låg sysselsättningsgrad i den mätbara ekonomin som något negativt. Detta har man i Sverige blocköverskridande grundläggande enhet kring, om Finansdepartementets förslag ser verkligheten kommer därmed den tyskinspirerade näringslivspolitiken med statligt stöd till näringsidkare vid fördjupad ekonomisk kris att kunna bli verklighet.

Text: Robert Halvarsson
Foto: Per Rhönnstad

Om aspbladet

Tidningen ASP Bladet, utgiven av Kooperativet Mediagruppen Karlstad med fokus på sociala frågor i solstaden. Chefredaktör är Robert Halvarsson. Frågor? Maila: kontakt@mediagruppen-karlstad.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s