Storebror hotas av lillebror

I en debattartikel på Dagens Samhälles hemsida 15 februari, skriver Lars Pettersson, generalsekreterare i riksföreningen för vård utan vinstsyfte; Famna, kring hur företag utan vinstsyfte kan utveckla välfärden.

Hans tes är att ”lillebror”, idéburna verksamheter och företag – som föräldrakooperativ, stiftelser, sociala arbetskooperativ och non-profitföretag bör få större chans att genomföra välfärdstjänster. Större företag genom arbetsgivarorganisationen Almega, vänder sig dock emot att kommuner och landsting styr upphandlingar mot icke-vinstdrivande, sociala företag. Almegas näringspolitiske chef går så långt som att säga att kommuners gynnande av småskaliga företag med social profil ligger i strid med EU-rätten.

Denna kritik riktas delvis näringslivspolitiskt, med udden mot socialdemokraterna, som tydligare vill öppna upp för möjligheter för kommuner att rikta sina upphandlingar mot ideella aktörer. Almega representerar på sätt och vis näringslivets ”storebror”, och de stora aktiebolagens möjlighet att fortsätta arbeta inom välfärdsområdet.

I sammanhanget har även fackföreningarna gett sig in i matchen om hur välfärden ska organiseras. Landsorganisationen (LO) har drivit frågan om begränsad vinst i välfärdssektorn, juni 2012 konstaterade man att man hoppas att riskkapitalbolagens roll ska minskas i välfärden, och att sociala företag ska öka. Bland annat vill man instifta en ny bolagsform, kallas samhällsbolag, med fokus på allmännytta och begränsat vinstuttag som vägledande principer.
– Den nya huvudprincipen med ”samhällsbolag” samt krav på högre bemanning är krav som kan få effekt och bidra till att riskkapitalister lämnar välfärdens område, säger fem förbundsordföranden i ett gemensamt uttalande kopplat till LO:s förslag.
I dagsläget innehar sociala företag och föreningar en mindre del av välfärdsmarknaden. Mest beror detta, enligt Lars Pettersson från Famna, på att regelverket till stor del gynnar stora vinstorienterade företag.

”Om Almega fortsatt bortser från att idéburna organisationer. Vinstdrivande företag och offentliga förvaltningar verkar med olika ägaruppdrag – och dessutom påverkas av spelregler och ekonomiska villkor – gör de sig till hinder för civilsamhällets stora potential att utveckla välfärden. Det vore beklagligt”, skriver Lars Pettersson i sin debattartikel.

Detta ska ses i ljuset av en bredare diskussion, som inte bara handlar om antalet aktörer i välfärden, utan även huruvida man anser att det finns ett egenvärde i företag och föreningar med social profil, och att dessa skulle erbjuda lokalsamhället ett mervärde som multinationella koncerner inte kan erbjuda.

Marknadslösningar i välfärden
Politik som förts på området för att öppna upp för företagande inom välfärdsområdet, har enligt den nuvarande samt tidigare regeringar haft som syfte att öka en samhällelig mångfald. Till sin hjälp har lagstiftarna bland annat infört LOV (Lagen om valfrihet), vilket har som syfte att öka mångfalden inom välfärdsnäringarna, till stor del anser lagstiftarna att utföringskvalité ökas av konkurrensneutrala förhållanden och marknadsliknande lösningar.

Med facit i hand har man i välfärden sett en stark ökning av företag, dock är de flesta vinstdrivande företag, även om en mindre del täcks av non-profit-organisationer, stiftelser och liknande lösningar. Ett scenario har blivit verklighet; storebror har idag dominans över den marknadsmässiga skolgården.

De flesta inser också instinktivt att det är skillnad mellan en riskkapitalägd vinstdrivande vårdkoncern och en idéburen lokal och social verksamhet. Svårigheterna att konkurrera på liknande villkor i dagsläget är det flera som poängterar. Delvis utifrån perspektivet att det på stora bolag har tillgång till konsulter och upphandlingsexperter, som skräddarsyr deras upphandlingsanbud. Föräldrakooperativet kanske har en medlem som är hygglig på svenska språket, skillnaden dem emellan kan inte vara större.

Alla stora riksdagspartier är idag mer eller mindre ense om att det behövs företag utan vinstsyfte för att utveckla den gemensamma välfärden. Dock är man oense vilken roll vinster ska spela i välfärden, och huruvida man vill att det sociala företagandet ska växa på bekostnad av den roll som stora koncerner har fått inom exempelvis skolväsendet och sjukvården. Detta kan förväntas bli en av de stora valfrågorna inför valet riksdagsvalet 2014. Vinster i välfärden delar i dagsläget det svenska politiska landskapet itu.

Text: Liselotte Frejdig och Robert Halvarsson
Illustration: Martin Bäckström-Ledin

Om aspbladet

Tidningen ASP Bladet, utgiven av Kooperativet Mediagruppen Karlstad med fokus på sociala frågor i solstaden. Chefredaktör är Robert Halvarsson. Frågor? Maila: kontakt@mediagruppen-karlstad.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s