Psykisk ohälsa bland unga hbt-personer

Regeringen gav i dec -08 Ungdomsstyrelsen i uppdrag att göra en fördjupad analys av unga hbt-personers hälsotillstånd. Till detta anslogs 440 000 kronor. Rapporten blev klar i feb -10 och är ett samarbete mellan bland andra Statens Folkhälsoinstitut, RFSL Ungdom, och Sveriges Förenade HBTQ-studenter.

Osynliggörande, diskriminering, mobbing och våld; dessa är de fyra största orsakerna till psykisk ohälsa bland unga hbt-personer. 19 procent av 16–25-åringar i denna grupp har utsatts för våld av anhöriga. Det är dubbelt så mycket som de som inte tillhör denna grupp ungdomar. Så många som 25 procent av de unga, 16–29-åringar, hbt-kvinnorna säger att de försökt begå självmord. Motsvarande siffra för övriga unga kvinnor är 8 procent.

Andreas Jonsson, som föreläser om psykisk ohälsa bland unga hbt-personer uppger:
”Under den senaste tiden har dock fler fall av självmord på grund av psykisk ohälsa i samband med mobbing av sexuell läggning blivit uppmärksammade i media. Att komma ut som bi/gay eller transsexuell är för många en både tuff och svår process. Att dessutom bli mobbad, kanske till och med hotad på grund av sin sexuella läggning påverkar givetvis.”

En stor andel av hbt-ungdomarna uppger att de har lågt förtroende för myndigheter som polis, skola, sjukvård, socialtjänst och arbetsförmedling.  Den främsta orsaken är att de känner sig diskriminerade av myndigheterna.
– Samtidigt är det centralt att påpeka att de allra flesta mår bra. Att ha en sexuell läggning eller könsidentitet som avviker från heteronormen är inte en riskfaktor i sig. Det är omgivningens brist på acceptans och otryggheten i samhället som leder till ohälsa. Detta säger Per Nilsson, som är Ungdomsstyrelsens generaldirektör, för Riksorganisationen för kvinnojourer (ROKS).

Ungdomsstyrelsen kräver i rapporten att informationskampanjer sätts i gång i skolorna, att kompetensen bland myndigheter höjs och att det skapas fler mötesplatser för ungdomarna.
Jag frågar Andreas Jonsson hur han arbetar med dessa frågor. Han berättar om vikten för dessa människor av bland annat tillhörighet, självkänsla och trygghet:
”Sedan i mars 2012 föreläser jag runt om i Sverige om mobbning, självkänsla och attityd genom projektet ’Superman’. Det jag pratar om är vikten att våga vara sig själv fullt ut, oavsett sexuell läggning, religiös tillhörighet eller sociala beteenden. Jag utgår från mig själv och har delat in min story i tre olika delar.

Tillhörighet. Jag är uppvuxen som pastorsson och är bokstavligt talat uppfostrad i kyrkan. Som barn och tonåring stormtrivdes jag i kyrkan och hade svårt att se något annat sätt att leva mitt liv. Kyrkan var den plats jag hängde i all min fritid och jag gjorde allt för att känna en tillhörighet med de andra ungdomarna i kyrkan. Samtidigt som jag trivdes i min roll som pingstvän och frikyrklig brottades jag med tankar om vem jag var, hur det kunde vara så att jag tände på killar och hur jag, som trodde på Jesus inte skulle vara accepterad om jag berättade vem jag egentligen var.

Självkänsla. Under hela min uppväxt blev jag utsatt för både fysisk och psykisk mobbing. Jag blev slagen och förnedrad över hur jag såg ut, vad jag hade på mig och hur jag betedde mig. Min självkänsla var stundtals så låg att jag såg självmord som ett alternativ för att få slut på allt. Mitt i allt detta var jag den mest osäkra av alla. Jag visste inte vem jag var eller om jag ens kunde vara den som jag innerst inne ville vara.

Trygghet. Under alla år av mobbing, förvirring och stunder av förtvivlan lärde jag mig tillslut att hitta tryggheten. Tryggheten i att vara älskad för den jag är. Tryggheten i att tillslut våga berätta om den resa jag gjort, vem jag är och hur jag klarat mig genom elden.

Jag arbetar dagligen med syftet att få fler våga prata. Mitt mål, min dröm och min förväntan är att ge ett ljus i tunneln för den tjej, kille, man eller kvinna som befinner sig där just nu. Jag har under mina föreläsningar, debatter och genom mina texter fått enormt mycket gensvar. Människor från hela Sverige hör av sig till mig och de flesta uttrycker sig med en tacksamhet att ’äntligen vågar någon prata om dessa ämnen’. ”

Utöver stödet som bland annat positiva förebilder ger, på en övergripande nivå – arbetar man även med frågan lokalt.

Gymnasieskolorna i Karlstad-Hammarö har tillsammans med Elevhälsan arbetat fram en Likabehandlingsplan. Denna utformas för varje läsår, hänsyn tas till hur senaste läsåret har varit. I denna står att all diskriminering, hot, våld och kränkningar av både lärare och elever inte tolereras. Ansvaret är främst hos rektorn, men även lärare, mentorer och elever har ett ansvar att anmäla om de ser eller hör något. Efter en anmälan gör rektorn en utredning.

Detta arbete har gjort att Elevhälsan vid Karlstad-Hammarös gymnasieskolor blivit hbt-certifierat av RFSL Värmland och 2 maj i år kommer Elevhälsan genomföra ett seminarium tillsammans med RFSL Värmland.

Text: Liselotte Frejdig
Foto: Per Rhönnstad

Källor:
Samtal med Andreas Jonsson
Hemsidor:
Uppsala Universitet
Karlstads kommun
Regeringskansliet
ROKS, Kvinnojourerna i Sverige
RFSL Ungdom

Fakta:
HBT står för Homo- och Bisexuella, samt Transpersoner. RFSL står för Riksförbundet För Sexuellt Likaberättigade. Begreppet heteronorm används för att beskriva den samhälleliga antagande att alla är heterosexuella, och att annan sexuell läggning eller identiteter är ”onormala”.

Om aspbladet

Tidningen ASP Bladet, utgiven av Kooperativet Mediagruppen Karlstad med fokus på sociala frågor i solstaden. Chefredaktör är Robert Halvarsson. Frågor? Maila: kontakt@mediagruppen-karlstad.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s