Den omätbara kunskapen

När undertecknad skriver denna månads debattartikel för ASP Bladet, lyssnar han på italienske jazz-artisten Nicola Conte. Trummornas rytmer, trumpetens smäktande men ändå glädjefyllda tilltal. Kan jag beskriva detta, så att du som läsare kan smaka på tonerna, låta dem bli en del av dina erfarenheter?

Svaret kan nog inte vara annat än ett nej på den frågan. Du behöver uppleva det jag upplever för att kunna närma dig mina erfarenheter i förhållande till musiken. Kan denna insikt vara värdefull för hur man förhåller sig till anställda i exempelvis en kommunal förvaltning? Eller för de anställda; sina klienter, brukare?

Jag tror det. Och ändå är det så att moderniteten, det moderna samhällets framväxt, konsekvent har uppvärderat teoretisk kunskap på bekostnad av mänskliga erfarenheterna. Ibland innebär detta stor olycka, för de som liksom inte får plats när system i sin teoretiska konstruktion inte lyckas ta in människornas lycka, kunskap och sorger i sin beräkning. Alla dessa alltförmänskliga historier blir till ett stort grått töcken, som riskerar betraktas som värdelösa, i den mån de inte går att inordna i en systematisk förståelse för hur saker och ting fungerar.

Den ungerske filosofen Michel Polyani formulerade på 1960-talet en idé, att det finns ett kunskapsfält inom oss som svårligen kommer till uttryck. Det undanflyr det mätbara. Den är tyst, i ett arbetslag kan den finnas inbakad i korridorerna som en förståelse för vad som fungerar och inte fungerar.

Polyani kallade detta för ”tacit knowledge”; tyst kunskap. Ett exempel på detta skulle kunna vara följande scenario: När en anställd tillfrågas varför denne lyckas så bra i sitt arbete med en eller flera klienter, brukare, kanske denne inte kan förklara hur. Långsamt har en sorts hantverksskicklighet utvecklats som inte förmår att till fullo infångas i en teoretisk utbildning. Och när personen som besitter denna kunskap visar dig hur denne gör, kan kanske du inte ta in det.

Nationalencyklopedin konstaterar att tyst kunskap kan handla om så kallade ”självklarheter”, som vi möjligtvis inte kan eller tänker är värda att förklara: ”Polanyi ville med begreppet visa att även rationalistisk och positivistisk kunskapsteori måste förlita sig på mänskliga och sociala processer som man inte till fullo har förstått eller kritiskt prövat.”

Det låter kanske tillkrånglat, men dessa ”mänskliga processer” kan vara så enkelt (eller svårt!) som hur man håller ett barn i sin famn, för att på bästa sätt få barnet att somna efter maten. På vilket sätt håller man, för att förmedla kärlek, när spädbarnet känner av din nervositet, din styltiga vilja att hålla ”korrekt”, istället för den kärvänliga fysiska kontakt som kommer av en van och vänlig hand. Denna vana som innebär att man ”vet”, men inte kan uttala, hur man håller barnet, låter dess kropp vila intill sin egen kropp.

”Vad kan vi lära oss av detta? Kanske att all kunskap inte kan kodas, göras fattbar, annat än i ett hantverk, i ett görande.”

Görandets intellekt
Den är lite likt en musiker som känner sitt instrument utan och innan, även om denne saknar begrepp för tabulatur, takter och tonartsbyte. Vad kan vi lära oss av dessa exempel? Kanske att all kunskap inte kan kodas, göras fattbar, annat än i ett hantverk, i ett görande. En del talar i detta sammanhang om handens kunskap. Görandets kunskap.

Gerda Antti skriver för SvD kultur, i ett anslutande tanketråd, att vi har förlorat tilltro till andra kunskaper än den intellektuella. Hon använder också exemplet med musik:

”För att hjärnan ska lära sig spela piano krävs det många timmars och dagars träning av handen. Det är alltså handen, ögat och örat som lär hjärnan spela piano. Och det gäller i allt. ”

Handens kunskap, kan återigen handla om hur vi bär det lilla barnet för att denna ska kunna vila, något praktiskt, som teoretisk kunskap kan syfta till att förstå men aldrig infånga, helt och fullt.

Antti använder begreppet övervåningsutbildning, för de högre utbildningar i de system vi har byggt upp, vilket premierar en teoretisk förståelse för tillvaron. Där befästs perspektiv som nedprioriterar handens intelligens. De som i sin tur äger dessa utbildningar kommer sedan att ingå i en typ av maktordning, där det lätt blir så att man utifrån egenintresset bekräftar den hierarki som befäster teoretisk kunskap som viktigare än annan kunskap.

Därmed belönas statistikerns arbete mer än den som gör de tunga lyften i långvården, eller den som sträcker ut en hand till den hemlöse. Som möter människan. Politikerns uppdrag anses viktigare än gatsoparens. Det handlar inte bara om pengar, utan även om förmedling av det som kallas för socialt kapital, acceptans och erkännande av andra människor.

Detta innebär inte att teoretisk kunskap saknar betydelse, tvärtom. Men en sorts ödmjukhet, och samhällelig uppvärdering av den hantverksmässiga och tysta kunskapen vore på sin plats.

Tilltro för insikt
Det kommer alltid att finnas något inom oss som flyr mätbarheten, i undersökningar, uppstyckade arbetsmoment, eller i misstro inför varandras goda vilja. För att en såpass svårligen kommunicerad del av vårt kunnande ska viljas göras tillgänglig, som vår tysta kunskap, krävs också tilltro. Den som är rädd för sitt levebröd, för varsel och uppsägning, behåller antagligen sin kunskap för sig själv – ser den som ett medel och hävstång i konkurrens med andra i slimmade organisationer.

Kanske kan detta också vara viktigt att begrunda när vi försöker att förstå, begripa, tränga in i den kunskap som ofta ej uttrycks genom ord.

Text: Robert Halvarsson
Foto: Per Rhönnstad

Om Robert Halvarsson

Ordförande för kooperativet Mediagruppen Karlstad, redaktör för tidskriften ASP Bladet och verksamhetsutvecklare för Miljöpartiet Värmland. Kontakt: robert.halvarsson@mediagruppen-karlstad.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s