Tema Familjen: Att välja bort barn

Inga barnLitteratur, tv, tidningar och radio matar oss med berättelser om moderskap, ofrivillig barnlöshet, livspussel och kärnfamiljsmys. Vi tvångsmatas med dessa normer vare sig vi vill eller ej.

Den senaste tiden har jag dock läst allt fler artiklar i media om kvinnor som väljer att inte skaffa barn. Jag har läst dem med stort intresse då de lika gärna skulle kunna handla om mig själv. Jag tycker att det är en viktig sak att lyfta upp – för alla vill liksom inte ha barn. Jag förstår om man vill ha familj och gemenskap, att se släktträdet förgrena sig vidare, men jag har aldrig haft den längtan.

Det finns flera anledningar till att jag inte vill ha barn, bortsett från uppenbar avsaknad av biologisk klocka. Jag har aldrig varit överförtjust i barn, tycker mest de är jobbiga. Till saken hör också att jag under hela mitt vuxna liv levt med psykisk ohälsa med periodvis stark medicinering som följd – jag vet inte ens om jag skulle kunna fullfölja en graviditet rent medicinskt.

Jag är en person som gillar att kunna leva som jag gör idag och kunna sätta mig själv och mina egna behov i främsta rummet. Ett barn skulle helt enkelt ta för mycket plats och jag värnar om min egoism och att kunna fortsätta göra val i livet enbart utifrån mig själv.

Jag försöker att inte bry mig så mycket om människors motstånd och negativitet kring mitt beslut att inte skaffa barn (negativiteten är alltid något passiv aggressiv och yttrar sig mest i subtila uttryck) och det är faktiskt bara kvinnor som ifrågasätter mig. Jag har aldrig mött en man som undrar hur jag kan välja bort barn. Kvinnor som undrar varför jag inte vill ha barn brukar avsluta sitt resonemang med: “vänta bara, din biologiska klocka kommer nog börja ticka snart ska du se”, men det kommer inte hända. Jag tycker det är lite arrogant att andra ska spå hur ens kropp ska reagera i framtiden och förutsätta att den där biologiska klockan faktiskt kommer att slå för alla kvinnor, sooner or later. Så är det inte.

Några gånger har jag stött på kvinnor som inte kan få barn som besviket tittar på mig och säger: “Jag kan inte förstå hur man inte skulle vilja ha barn om man nu kan bli gravid. Det känns orättvist.” Det gör mig lite ledsen. Dels för att deras bitterhet och sorg inför det som gått förlorat är väldigt ledsamt. Dels för att de lägger både skuldkänslor och ett dåligt samvete på mig för att jag tagit ett beslut som jag trivs med. Jag tänker ju inte skaffa barn för att det ska kännas rättvist eller bra för någon annan liksom. Hur dumt skulle inte det vara?

Min förhoppning är att vi kan se bortom normer och förväntningar. Låt de som vill skaffa barn göra det och låt de som inte vill låta bli. Låt oss också sluta döma människor för deras val i den här frågan genom att sluta komma med kommentarer och tissla och tassla.

Det handlar om att tillåta oss som vill att välja en annan väg i livet än den förväntade och att låta oss bestämma själva. Det handlar om våra liv och det handlar om våra kroppar.

Text: Kajsa Jansson
Illustration: Martin Bäckström-Ledin

Om aspbladet

Tidningen ASP Bladet, utgiven av Kooperativet Mediagruppen Karlstad med fokus på sociala frågor i solstaden. Chefredaktör är Robert Halvarsson. Frågor? Maila: kontakt@mediagruppen-karlstad.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s