En fet fråga – vad ska vi äta?

MatLivsmedelsverket ökar kraven för nyckelhålsmärkning. Det ska inte bara vara fettsnålt utan även innehålla mindre salt och socker. Samtidigt rasar en lokal debatt om fettets vara eller icke vara, med flera partier inblandade.

Nyckelhålsmärkningen har haft som ambition att premiera fettsnål mat, nyttigare fetter och mer fibrer. Efter höstens nya näringsrekommendationer vill Livsmedelsverket strama till nyckelhålsmärkningen ytterligare för tillverkarna. Märkningen skall vara ett sätt för konsumenterna att lätt hitta rätt i djungeln av produkter i mataffären, där nyckelhålet skall stå för ett nyttigare alternativ.

Livsmedelsverket har påverkats av fettforskningen som är aktuell i dag, skriver DN. Myndigheten lyfter fram att de lägger vikt vid vilken sorts fett som används och inte att produkten är fettsnål i sig, när märkningen sker.

– Det finns en missuppfattning om att nyckelhålet står för fettsnålt, men det stämmer inte. Sedan tidigare har till exempel raps- och olivoljor som innehåller 100 procent fett fått Nyckelhålsmärkas, eftersom de innehåller nyttiga fetter, kommenterar dietisten Anette Jansson utredningen på Livsmedelsverkets webb.

Något som verket också lägger stor vikt på, är att få svenskarna att minska på saltet. Vi får i oss alldeles för mycket salt i dag, bland annat via färdigrätter. Vi får i oss dubbla mängden salt enligt Livsmedelsverket, gentemot vad som är rekommenderat, flera av produkterna kommer få minska sin saltmängd med 20% för att få nyckelhålsmärkas.

Andra produkter som kommer att få märkas är bland annat fullkornsris, osaltade nötter och laktosfri mjölk.

Hett om fett i Karlstad
Även lokalt, har dessa frågor skapat förnyade frågeställningar, kring vad som är sund mat. I Karlstads kommun styr en kostpolicy allt som serveras i kommunalt anknutna verksamheter.

Tidigare fanns det en möjlighet att välja mellan feta och magra smörgåsalternativ men nu är det endast lättprodukter som serveras och det vill bland annat Socialdemokraterna ändra på. De vill föra tillbaka fetare produkterna till skolan.

Förespråkar ni en LCHF-diet frågar VF:s reporter Frida Eriksson till Ingela Wretling, (S):

– Nej, vi tar inte ställning för en enskild diet, men vi vill öka valfriheten. Debatten just nu är ganska svår, det finns många tolkningar om vad som är bra kost. Vi ansvarar för vuxna som måste få göra egna val.

Partiet menar att det finns en utbredd undernäring bland äldre och vill därför föra in mer fett och även en lågkolhydratkost inom äldrevården. Andra partirepresentanter har också tyckt till i frågan.

Per-Inge Lidén (MP) tycker att man kan äta Bregott och att ”lite fett kan inte vara fel”, medan Niklas Wikström (FP) tycker att vi skall följa Livsmedelsverkets rekommendationer, till VF säger han att striden om smöret är lite av en trendfråga, och ser Livsmedelsverket som en trovärdig utgångspunkt.

Thomas Olsson (C) påpekar en annan viktig skillnad mellan margarin och smör. Det handlar om framställningen, margarin framställs enligt honom i en kemisk process där bensin används för att tvätta olja ur raps. Detta sker oavsett om margarinet är ekologiskt eller ej, säger han till VF.

Det sista ordet lär inte vara sagt, varken nationellt eller lokalt. Fet mat kontra fettsnåla alternativ lär fortsätta att engagera och dela människor även i framtiden.

Text: Johanna Englund
Foto: Kid Overgaard

Om aspbladet

Tidningen ASP Bladet, utgiven av Kooperativet Mediagruppen Karlstad med fokus på sociala frågor i solstaden. Chefredaktör är Robert Halvarsson. Frågor? Maila: kontakt@mediagruppen-karlstad.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s