Låt dagen fånga dig

234Att njuta av varje stund, var stund har guld i mund. Inte slarva bort livet på ingenting. Vara i nuet med de människor som berör dig. Verkligen se och lyssna inte bara höra och glo. Vara närvarande i nuet. Blir det inte lite stress i detta? Någon känsla av skam så fort man slarvar bort tiden på dåliga serier på tv, eller att pilla naveln, hänga på Facebook, spela Candy crush. Eller vad du nu gör som kan vara ett sånt där tidsfördriv.

Det hörs ju på namnet t i d s f ö r d r i v. Att låta tiden driva i väg, att inte göra något viktigt. Men kanske vi ibland behöver ägna oss åt tidsfördriv, åt nonsens och ingenting viktigt, för att kunna uppleva lyckan i nuet sedan. För att kunna låta våra sinnen få liv. Verkligen kunna se, lyssna, känna och smaka.

Att fånga dagen kanske är det största tidsfördriv du kan syssla med, att försöka stänga in ögonblicket. Låt istället ögonblicket fånga dig. Se dig omkring, tillåt dig se det du ser, känna det du känner, göra det du gör när du gör det. Utan en massa dåligt samvete. Stanna upp och känn efter, vad är viktigt för dig? Vad vill du göra? Vad behöver du? Alla gillar inte och gå i skogen och lukta på mossa. Eller kan det finnas folk som inte gillar att lukta på mossa; ja, det finns folk till allt, så även sådana finns det nog. Nåväl, att istället närvara i ögonblicket.. då och då.. skulle det kunna vara något?

Jag kan få så där som om det börjar koka i huvudet på mig, plötsligt blir allt för mycket, alla papper i byrålådan, sådana där viktiga papper som ska fyllas i och skickas in, betalas, läsas, skrivas under. Det finns så mycket musik, hela Spotify är som en total sprängfylld musikflod som aldrig sinar, och böckerna i bokhyllan är säkert över tusen och dignar över mig och skriker: läs mig! Statusarna på Facebook plingar och mejlen plingar och så ska jag, lilla jag, sortera ut vad som är viktigt och vad som ska slängas, vad som är värt att ödsla tid på och vad som går i soporna på en gång.

Då vill jag vandra längst en pilgrimsled, jag vill vandra mina kängor och mina fötter trasiga, sitta på kvällarna och plåstra om skoskav i stearinljusets sken i ett kloster. Promenera med lätt packning och solsken i blick, eller det behöver för all del inte vara solsken i blicken. Jag vill leva i nuet på riktigt, vara ute i naturen av naturlig orsak och inte för att det är nyttigt att ta en promenad runt Herrhagen, nu utan hund dessutom. Att få känna frihet och leva på riktigt. Där kanske jag vandrar i full närvaro utan att för den sakens skull fånga ögonblicket. För att citera Emil Jensen ”Fånga inte dagen, dagen dör i fångenskap.”

Text: Johanna Englund
Foto: Per Rhönnstad

Om aspbladet

Tidningen ASP Bladet, utgiven av Kooperativet Mediagruppen Karlstad med fokus på sociala frågor i solstaden. Chefredaktör är Robert Halvarsson. Frågor? Maila: kontakt@mediagruppen-karlstad.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s