Johannes Pinter och den nordiska skräcken

567Johannes Pinter har jobbat med film sedan 1983, som regissör och manusförfattare. Han har bland annat arbetat med Tuva Novotny och Ralph Carlsson i filmen Sleepwalker. Nu ger sig Johannes Pinter ut i den litterära världen, med sin debutbok ”Vackra kyrkor jag besökt”. Vi på ASP Bladet fick oss en pratstund med Johannes med utgångspunkt i hans bok.

Johannes har varit aktiv filmskapare under ett flertal år. han har utmärkt sig genom att skapa inom en genre som har låg status i Sverige, men internationellt är populär. Nämligen skräck. Hans inspiration utgår bland annat från fornnordiska myter.

– Jag har alltid gillat sagor och historier om olika väsen, som troll och vättar och skogsrån och sådant. Läste mycket sådant när jag växte upp. Sen är jag väldigt förtjust i filmer som använder sig av övernaturliga myter som en central del i historierna och där dess väsen används som en antagonist i historien, som ”Ghostbusters”, ”Hansel and Gretel, Witch hunters”, ”Van Helsing” och den norska ”Trolljägaren”.

Vad är det i de nordiska sagorna som är tidlösa för dig?
– De är så fantastiskt spännande, alla dessa sagor och myter, inte minst då vi haft alla dessa varelser inpå husknuten. Förr trodde man verkligen på att de fanns, idag tror jag mer att det handlar om att vi har det nedärvt i generna, den där känslan våra förfäder kände när de berättade historier om väsen vid brasan. Den där tiden när man inte hade en dvd-spelare och den senaste skräckfilmen inköpt på ICA. Sen har människan alltid varit fascinerad av saker hon inte riktigt förstår – om man inte riktigt förstår det så kan man heller inte kontrollera det. Övernaturliga väsen är en sådan sak.

Johannes senaste verk är en ganska mörk historia. Han tar med sig erfarenheterna som filmare. Idén har funnits i nästan fem års tid, och fanns ett tag som ett filmmanus – ett ”work in progress”.

– Men ganska snabbt förstod jag att det skulle bli en himla dyr film full med specialeffekter. Och då lät jag den ligga. Något år senare började jag skriva skönlitterärt, och då kom jag på den här idén, att den skulle funka himla bra som bok, därför att alla saker är gratis som annars skulle ha kostat miljontals kronor i effektbudget om jag gjort den som film.

Skräck i Sverige
Trots att skräck är en av de äldsta och mest populära genrerna i världen så hör man inte så mycket om skräck som produceras i Sverige, Sverige hyllas för det mesta för sitt drama och Bergmans verk, och även om skräck är populärt bland folket, så är skräck ett ord man vänder blicken bort från inom den svenska kulturen. Hur är det då att skriva skräck i ett land som Sverige?

– Lite tröstlöst är det, för att man vet att det inte finns en stor publik för skräcklitteratur i Sverige. Det är Stephen King och John Ajvide Lindqvist, sedan tar det stopp hos bokköparnas intresse. Men det finns ett stort community i Sverige, många författare som skriver skräck och som kommer ut med böcker. Och det skrivs mycket skräcknoveller som kommer ut i novellsamlingar. Intresset börjar bli större för skräcklitteratur. Vi får väl hoppas att min bok kan bygga upp allmänhetens intresse ännu lite mer.

Finns det något från du tog med dig som filmregissör och manusförfattare in i processen när du skrev ”vackra kyrkor jag besökt?
– Ja, det fanns det. Jag tänker väldigt visuellt, och skriver mina scener som om det var scener på film, med tydligt beskrivna händelseförlopp som många som läst dem har tyckt är rätt häftiga. Och sedan arbetar jag mycket med berättarstrukturer och detaljplanering av historien innan jag börjar skriva. Det kanske inte är speciellt för just film, men jag har med mig det från mitt arbete med filmmanusskrivande.

Många författare hoppas att kunna förmedla något med sitt verk, att kunna ha en påverkan på sina läsare och deras vardag, men även kunna få ut nått eget med sitt verk. Vad hoppas Johannes Pinter då att läsarna ska kunna få ut av boken?
– Jag vill att folk ska känna det som att de åkt en häftig berg och dalbanefärd, med jättehäftiga actionpartier varvat med lite lugnare passager där de ändå känner att det finns en spänning som lurar runt hörnet. För mig själv har det först och främst handlat om det häftiga i att ha skrivit en roman och komma ut med den. Det har varit den största resan med det hela.

Finns det en framtid med fler böcker av Johannes Pinter?
– Absolut! Jag har faktiskt skrivit två romaner till efter Kyrkorna, båda skräck, och jobbar med en tredje. Jag har med ”Vackra kyrkor jag besökt” upptäckt att jag har ett litterärt språk, ett uttryck, och det har definitivt gett mersmak. Så jag kommer att fortsätta skriva, även om ingen vill läsa. Och om det skulle falla sig så att någon vill göra film på mina romaner eller någon av alla de noveller som jag skrivit, så skulle det ju vara kul att vara med på ett hörn som manusskribent också.

Text: Simo Paulakoski
Foto: Martin Runeborg

 

Om aspbladet

Tidningen ASP Bladet, utgiven av Kooperativet Mediagruppen Karlstad med fokus på sociala frågor i solstaden. Chefredaktör är Robert Halvarsson. Frågor? Maila: kontakt@mediagruppen-karlstad.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s