Frimurarnas riter och ritualer har varit hemliga i närmare 300 år. Det har gjort att det har uppstått felaktiga uppfattningar om deras verksamhet. För ungefär 30 år sedan började man att delvis berätta om sin verksamhet.
Frimureri i mer organiserad form började på 1720-talet i England. 1735 kom det till Sverige.
1806 startade frimurarna i Karlstad. Den värmländska provinsiallogen omfattar Värmlands, Dalarnas och Örebro län samt den del av Dalsland som tillhör Karlstads stift. Provinsiallogen har cirka 1 800 medlemmar och i hela Sverige finns ungefär 15 000 frimurare. Medlem blir man på förslag av någon eller några andra bröder i logen.
Som medlem i frimurarna så får man insikt om sig själv, vem man är som människa. Man skall själv se vilka egenskaper man har som är dåliga och som man vill förbättra, alltså en personlig utveckling.
En annan anledning till medlemskap kan vara att det är en historisk förening.
Den högste styrande inom den Värmländska provinsiallogen är provinsialmästaren Bo Ryderfelt. Totalt finns det åtta provinsialloger inom det svenska frimureriet, sju i Sverige och en i Finland. När Ryderfelt blev vald skedde det på förslag lokalt, men det var ordensledningen i Stockholm som tillsatte honom.
– Verksamheten i Karlstad är uppdelad på fyra stycken loger vars ritualer är hemliga, därför att de vill bjuda medlemmarna på nya upplevelser. Som medlem vet man inte vad som kommer att hända vid varje nytt steg som man ska passera igenom, säger Bo Ryderfelt.
Caritas verksamhet
– Medlemsvården går ut på att hjälpa människor inom föreningen. Man blir aldrig bortglömd, menar Bo Ryderfelt.
Caritasverksamheten är en hjälpverksamhet dels för föreningsmedlemmar, dels för personer utanför Orden. På varje frimurarort finns en caritasgrupp som har hand om dessa frågor.
I Karlstad delar man ut ungefär 200 000 kronor per år till olika organisationer som hjälper barn och gamla.
– Pengarna skall gå till en organisation och inte till enskilda människor, säger Bengt Klingestad, ordförande i Caritasgruppen.
Bland de cirka 20 bidragstagarna i Karlstad kan nämnas barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Karlstads pastorat, EBL-skolan och Tjejjouren. Insamlingen går till på så sätt att bröderna lägger en slant till caritasverksamheten vid varje logebesök.
Frimurarna i Karlstad arrangerar också åtta stycken seniorluncher per år. Till dessa är också kvinnorna inbjudna och caféträffar som ingår i caritasverksamheten.
– Frimurarna är ingen kvinnoförening. Det finns andra föreningar för kvinnorna, menar Bo Ryderfelt.
Hela Frimurarorden är en ideell organisation som utöver sin logeverksamhet också har en omfattande utdelning av forskningsanslag, över 30 miljoner kronor per år.
Text: Olle Stagnér
Foto: Henrik Sjöberg
ASP BLADET 