Läsandets många ansikten

3456789098765”Vi stänger nu”. Bibliotekarien knackar mig på axeln och jag rycker till, ursäktar mig och samlar ihop mina redan lånade böcker. Väskan är tung på vägen hem och tankarna kvar i boken jag just stängde.

Vad är det som gör skönlitterära skildringar så speciella och tidvis absorberande? Och vad händer egentligen inom oss när vi läser?

Jag har ända sedan tidiga tonår varit en frekvent gäst på bibliotek och hos bokhandlare. Jag älskar att läsa romaner, deckare och sagor, så väl nya som äldre verk, på svenska eller på engelska. Läsningen har för mig varit ett sätt att resa i tid och rum, men även ett sätt att utvecklas som människa.

Wilhelm Mobergs utvandrarserie minns jag som en stor läsupplevelse. Plötsligt befann jag mig mitt i 1800-talets fattigsverige. Jag blev vän med Oskar, Kristina, deras familj och vänner. Jag följde med på deras resa över Atlanten och lät mig beröras av deras livsöden i Amerika. Jag minns att jag kände tacksamhet över att ha vuxit upp i det rika Sverige, men kunde samtidigt känna historiens andetag mot min kind.

Vem som är berättarjaget tycker jag är en intressant aspekt. Vi tillåts komma honom eller henne mycket nära och lära känna huvudpersonens perspektiv på världen. Du får sätta dig in i hur en annan person tänker, känner och agerar, samt försöka förstå detta. Jag tror att det kan bidra till att vidareutveckla vår empatiska förmåga.

För mig har böcker också varit ett sätt att glömma världen utanför, ta semester från mitt eget liv när saker känns svåra. Samtidigt tror jag att läsandet skapar möjligheter för oss att möta sidor av oss själva som vi inte känner så väl. Vi förhåller hos alltid på ett eller annat sätt till det vi läser, boken ger en viss genklang hos oss, beroende på vart vi befinner oss just då rent psykologiskt. Därför tror jag även att läsande kan bidra till bättre självkänsla och är alltså enligt min mening inte enbart en verklighetsflykt, utan en möjlighet att möta sin verklighet på ett annat sätt.

Sagor och myter innehåller ofta stora doser metaforer och symboler, vilket gör att de tydligare än annan litteratur går att läsa i flera skikt. Vad handlar egentligen Hans och Greta om? Vad vill myten om Ikaros lära oss? Jag har förstått att vår högra hjärnhalva är bra på att hantera just symboler och inre bilder, samt understöda vår kreativitet. Kanske kan sagor göra att det blir bättre balans mellan vår logiska och detaljinriktade vänstra hjärnhalva och den mer kreativa och helhetstänkande högra hjärnhalva. Kan det vara så att läsandet av sagor och myter gör oss mer kreativa?

Det har också visat sig att läsande bidrar till att utveckla vår språkliga förmåga. Det blir lättare att lära sig meningsbyggnad och utveckla sin vokabulär om du läser mycket, vilket också gör det lättare att själv skriva.

När jag var tonåring var mina föräldrar oroliga över att jag tillbringade mer tid med näsan i en bok, än ute i ”den riktiga världen” tillsammans med jämnåriga. Men vi är olika, och kanske var jag inte så världsfrånvänd som det vid första anblicken verkade.

Text: Therese Nilsson
Foto: Stefan Ek

Om aspbladet

Tidningen ASP Bladet, utgiven av Kooperativet Mediagruppen Karlstad med fokus på sociala frågor i solstaden. Chefredaktör är Robert Halvarsson. Frågor? Maila: kontakt@mediagruppen-karlstad.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s