Asperger tas bort i ny manual

IMG_5596I den nya upplagan av Diagnostic and Statistical manual of Mental Disorders (DSM-5) försvinner diagnosen Asperger syndrom och några förändringar görs i kriterierna för ADHD. Sorgeundantaget vid depression tas också bort, rapporterar Psykologiförbundet i sin tidning.

Det är den amerikanska psykologföreningen, American psychological association (APA) som ger ut DSM-5. I Sverige används rent formellt ett annat system (kallat ICD), men i praktiken kommer förändringar i DSM leda till ändringar även i hur svenska läkare ställer diagnoser, skriver Psykologtidningen.

Asperger syndrom kommer istället att hittas inom diagnosen autismspektrumtillstånd, detta eftersom forskare funnit att det är svårt att tydligt skilja dessa tillstånd från varandra.
Man har då istället sagt att svårighetsgraden av de besvär som individen upplever ska beaktas mer.

– Aspergers syndrom är kanske mer identitetsskapande än någon annan diagnos och försvinner den från manualen så förlorar man upplevelsen av den identiteten, säger psykologen Rickard Ahlberg i Psykologtidningen.
Attention, en förening för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, skriver på sin hemsida att de som tidigare fått diagnosen Asperger syndrom kommer att få behålla den. Därför kommer de en tid att använda benämningen Asperger parallellt med den nya beteckningen Autismspektrumtillstånd.

När det gäller ADHD så höjs åldern för när symtomen ska ha debuterat, från sju år till tolv år. Farhågor fanns att det skulle göra att fler personer fick diagnosen. Studier har dock endast visat på en marginell ökning.

– Vuxna med ADHD har svårt att minnas symtom före sju års ålder, därför är det en positiv förändring. Det fanns heller inget vetenskapligt stöd för en sjuårsgräns. I DSM-5 kommer det dessutom att särskilt uttryckas krav på fler än en informant, vilket de flesta kliniker redan nu kräver, säger Rickard Ahlberg i Psykologtidningen.

Enligt DSM-5 ska även personer som befinner sig i en sorgeprocess kunna diagnostiseras med det som kallas för egentlig depression. Detta för att kunna ta hand om de personer vars sorg faktiskt övergår i en depression. Vissa oroar sig för att det här ska leda till att normal sorg medicineras.

– Det är förvisso en sund farhåga, men i dag finns god evidens för psykologisk behandling vid depression. Nu kanske fler kliniker får upp ögonen för att en vanlig sorgereaktion kan övergå till en ”ovanlig”, det vill säga till en depression, säger Rickard Ahlberg.

Text: Therese Nilsson
Foto: Stefan Ek

Om aspbladet

Tidningen ASP Bladet, utgiven av Kooperativet Mediagruppen Karlstad med fokus på sociala frågor i solstaden. Chefredaktör är Robert Halvarsson. Frågor? Maila: kontakt@mediagruppen-karlstad.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s