Nätneutralitet eller gräddfil?

567Nätneutralitet är den princip som grundas i att all internettrafik ska behandlas på ett jämställt vis, oavsett vilken användare du är och vad du aktivt kollar på.

Vill vi ha företag som bestämmer vad vi bör kolla på, surfa in på eller lyssna på? Det vill inte jag. Men vi kan vara närmare att hamna där än vad vi tror, om företagen får hålla i rodret. Därför behövs nätneutraliteten, en princip som säger att ingenting ska särbehandlas och att ingen ska få någon välsmakande gräddfil på internet. Istället så får vi alla en fisljummen havregrynsgröt, men den smakar gott, för den är rättvis. Den smakar lika för mig, som för dig.

Vi har inte alltid haft nätneutralitet, det är en rätt ny förordning som trädde i kraft november 2015.

Men oavsett om vi inte har haft nätneutralitet förrän 2015 så har vi ändå haft en viss standard där allting har fungerat på ett likvärdigt sätt, tills nyligen då operatörerna har gått ifrån denna grundprincip.

Vem gynnas av denna påstådda neutralitet? Vi som nyttjar, eller leverantören som tjänar sina slantar på oss enkla användare? Svaret är väldigt oklart. Det verkar i nuläget inte finnas någon klar sida som har någon favör inom ämnet utan det får visa sig senare.

Nu däremot, i skrivande stund, så står vi inför en stor fråga som Telia har tvingat oss att ta ställning till. Är det okej att tillåta undantag i deras surfpott för besök till Facebook? Det strider mot förordningen som klubbades igenom november 2015, där man inte får göra skillnad på olika användningsområden eller hemsidor som besöks.

– Operatörer får inte särbehandla trafik i kommersiella syften. Det här var en nyckelskrivning från vår sida som jag är glad att vi fick med, säger dåvarande bostads och IT-minister Mehmet Kaplan.

Något som Telia och även telekomföretaget Tre verkar ha missat. Tre har tillåtit sina kunder att nyttja musikstreaming utan att det drar något på deras surfpott, något som har öppnat Pandoras ask då Telia nu tagit steget längre och tillåter fri tillgång till sociala medier.

Fri tillgång är ju något som låter lockande för användaren, däremot så rimmar det väldigt dåligt med vad nätneutraliteten står för. På gott och ont, så får inget bli särbehandlat, vare sig det rör sig om giganter som Facebook, Spotify eller liknande. Alla aktörer ska ha lika förutsättningar och få likvärdig chans att nyttjas och upplevas.

I övriga delar av världen så har vi andra exempel på nätneutralitet och hur det kan påverka. Facebook försökte lansera gratis men begränsat internet i Indien, men blev stoppat av landets telekommyndighet.

Beslutet hänvisades till nätneutraliteten och att den gynnade Facebook mer än andra konkurrenter vilket enligt nätneutraliteten, inte är okej. Förhoppningsvis kommer vi att få se ett liknande domslut falla mot Telia och Tre, så vi slipper att få mer tummande på vår älskade neutralitet, som Sverige är känt för.

Text: Per Fäldt
Illustration: Maria Lundby Bohlin

Om aspbladet

Tidningen ASP Bladet, utgiven av Kooperativet Mediagruppen Karlstad med fokus på sociala frågor i solstaden. Chefredaktör är Robert Halvarsson. Frågor? Maila: kontakt@mediagruppen-karlstad.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s