Tre röster om adoption

67886Frågorna kring adoption kan vara stora, men vad har personer som själva blivit adopterade för tankar kring ämnet? ASP Bladet har varit i kontakt med tre personer, som alla har berättelser som cirkulerar kring hur det är att vara adopterad.

Det är soligt då ASP Bladets reporter träffar 70-talisten Maria Shiromi som har rötter från Sri Lanka, men har levt nästan hela sitt liv i Sverige. Som äldst bland de ASP Bladet träffade, har hon stor erfarenhet av hur det kan vara att växa upp i en annan familj än sin biologiska.

– Idag så vet man ju mer om utländsk bakgrund, man pratar mer öppet om det. Så det är säkert en stor skillnad från hur det har varit, berättar Maria Shiromi.

I diskussioner kring adoption har det ibland förekommit inlägg som handlar om splittring, identitet och hemhörighet. Dessa tankar kommer inte alltid från de adopterade själva, utan vilken attityd som samhället runtikring har. Det går dock att finna ett klokt förhållningssätt till dessa frågor.

– Jag är stolt över att jag har två hemländer. Det kan upplevas tjatigt när folk frågar, men det är ju ändå av nyfikenhet och man vill lära sig och förstå. Det är det som är nyckeln, att man har frågor och ställer dom, berättar Maria.

Maria hoppas att människor kommer fortsätta vara villiga att adoptera barn, vars föräldrar av olika skäl inte kan ta hand om dem.

– Jag hoppas att människor fortfarande kan vara intresserade av att adoptera barn och unga med utländsk bakgrund, så att det inte försvinner. Tänk att den adopterade kommer ha två hemländer och var intresserad av barnets eller barnens bakgrund och rötter, säger Maria.

ASP Bladet har också träffat Roman, som är 25 år gammal. Han är 90-talist och härstammar från Polen. Han befinner sig i södra Sverige och har kontakt med adopterade från flera generationer.
– Jag har gemenskap med andra som blivit adopterade. Vi är ett gäng på sex personer som kommer från samma barnhem i Polen, som en gång om året träffas, pratar och umgås med varandra, berättar Roman.

Det är viktigt att konstatera att svenska är modersmålet för en person som blivit adopterad, men om adoptionen sker i tidig ålder kanske man inte kan ett ord från det land man härstammar ifrån. Det är heller inte ovanligt med nyfikenhet kring sina rötter. Roman tycker det är viktigt med språkfrågorna, och att samhället stödjer adopterade i deras språkbehov.

56Positivt med annan bakgrund
Den yngsta av de som blivit intervjuade är Linnéa, 23 år gammal. Hon är 90-talist och har sin bakgrund i Kina.

– Personligen tycker jag det är intressant att ha bakgrund från en annan plats, där det inte är på samma sätt som där man själv bor. Jag tycker det är bra att ha den erfarenheten, berättar Linnéa.

Idag finns det olika sätt att skaffa barn. Alla kan inte få barn, även om de skulle vilja det. Att det finns flera möjligheter idag tycker Linnéa är positivt.

– Personligen ser jag det som en fördel att det finns flera alternativ på hur man skaffar barn. Jag vet inte om jag kan skaffa barn, för jag vet inte hur min biologiska mamma var. Så adoption från ett annat land är väldigt bra, anser Linnéa.

Sedan finns det förstås hinder, det är inte vem som helst som får adoptera idag.

– Ja, det är ju det här med ålder. De som ska adoptera måste ha en viss ålder. Man får inte vara för ung och inte heller för gammal. Jag tror att jag och andra som kommit hit på det här sättet, kan göra reklam för det här. Det kanske kan göra att fler kan bli intresserade, tror Linnéa.

Adoption väcker också uppmärksamhet i media. Underhållningsprogrammet Spårlöst letar upp biologiska släktingar till adopterade och gör TV på det. Det fokuseras på frågor kring hemhörighet och rötter, åsikterna går isär om det är en bra idé.

Roman har själv blivit tillfrågad om att delta i programmet, men tycker att upplägget är problematiskt.

– Jag vill inte klanka ner på programmet, men när man vet hur det funkar bakom kameran så tänker man efter. Man kan säga att halva programmet är falskt och halva programmet är äkta.

Maria Shiromi berättar att hon har varit skonad från att bli förfrågad och har enbart tittat på programmet. Linnéa känner inte till det och är inte intresserad av att själv delta, men kan se en poäng för andra. Maria tror att det kan vara viktigt att känna tacksamhet över det som är bra i det landet man befinner sig i.

– Se det som en välsignelse att du har kommit till ett nytt land som vill dig väl, med föräldrar som längtat efter att få barn och har planerat sina liv runtomkring det. Tänk inte att du blivit övergiven, utan att någon velat ta hand om dig, oavsett vem det är, avslutar hon.

Text: Shanta Eriksson
Foto: Stefan Ek
Illustration: Martin Bäckström-Ledin

Om aspbladet

Tidningen ASP Bladet, utgiven av Kooperativet Mediagruppen Karlstad med fokus på sociala frågor i solstaden. Chefredaktör är Robert Halvarsson. Frågor? Maila: kontakt@mediagruppen-karlstad.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s