Ambulanser och bakkvällar

Där jag är uppväxt går alla till Glenns bilverkstad om bilen behöver fixas. Nya vinterdäck må vara billigare i Karlstad, men det är guld värt att ha en i grannskapet, som kommer när traktorn fryser när grusvägarna behöver plogas. Pappa plogar själv, det finns inga plogbilar som plogar vår väg.

Det finns fördelar med att betala lite mer, för att handla lokalt eller odla relationer med de som bor nära.

När jag åker från jobbet i stan undrar jag var alla jobbar? Och var bor alla? Bilköerna ringlar sig kilometerlånga. Vad händer om någon ambulans behöver fram, och till vilken sjukvård, undrar jag? Hur många barn har alla dessa, och var finns alla dagisplatser? Har Karlstad 100 000-anhängarna något svar på det? Förstås, det blir mer pengar i kommunens ficka – om alla får jobb som kommer.

En lösning på ”problemet” skulle kunna vara att importera folk utifrån. Då skulle ju Karlstad Airport räddas, de skulle få fulla plan, åtminstone åt ena hållet.

Men för att alla ska få jobb måste de ju kunna språket. Varför inte göra en syster till syster-aktion och ha bakkvällar med invandrarkvinnor? Annars är det mysigt att grilla utanför lägenheten. Men det är viktigt med grönytor att vistas på även för stadsbor. Barn ska veta var mjölken och äggen kommer ifrån, så jag är glad att djurparken på Mariebergsskogen får vara kvar. Djuren är trots allt det bästa med Mariebergsskogen tycker då jag! Det och att kunna bada på somrarna.

Där jag bor, på Våxnäs, är det grönt kring Himlabacken och motionsspåren i skogen. Det är med viss nervositet jag fick höra att man ska bygga ett antal nya hus kring mitt område.

Kommer det att flytta in en massa drägg som kommer förstöra husfriden, och var ska alla tillkommande bilar stå? Kommer jag ha sol på min balkong även i fortsättningen? Eller kommer det tvärtom bli fler butiker, och ett bättre, tryggare Våxnäs centrum med ett kvarvarande bibliotek?

Jag är uppväxt på bygden, med hundar, katt, kaniner, höns och ponny. Jag brukar säga att jag nog är av de tio procenten i Sverige som haft det bäst. Trots mobbing i skolan genom alla år. Det finns en stor fördel med bygden; man blir sedd! Nu har jag bott i Karlstad i mer än tio år och jag vet inte namnet på en enda i min trappuppgång. Det är hej och inte mer än så. Men, naturligtvis skulle jag kunna prova att knacka på och fråga om jag skulle kunna få låna en kopp kaffe?

Text: Maria Lundby Bohlin

Om aspbladet

Tidningen ASP Bladet, utgiven av Kooperativet Mediagruppen Karlstad med fokus på sociala frågor i solstaden. Chefredaktör är Robert Halvarsson. Frågor? Maila: kontakt@mediagruppen-karlstad.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s