Minskat våld till följd av smartare drickande

Utav cirka de 9 miljoner människor som lever i Sverige så dricker 4- 500 000 tusen personer på tok för mycket, man kan säga att dessa har en alkoholkonsumtion som är skadlig.

Ny statistik säger att vi har börjat dricka på ett annat sätt mot hur vi gjort tidigare. Idag konsumerar vi mer av de lite mindre alkoholprocenthaltiga dryckerna. Exempelvis kan det handla om alkoläsk och öl istället för starksprit. Myndigheterna menar att det kommer mycket gott ur att vi gjort det här valet, statistiken visar också att vi ändrat våra dryckesvanor.

Det ser man bland annat genom att mindre antal människor dör på olika sätt. Risken att bli dödad på ett sätt som är alkoholrelaterat är klart störst i Stockholm, samtidigt är Stockholm den region där det dödliga våldet har minskat mest. Dagens Nyheter har i en artikel visat på detta samband, att det har skett förändringar i samhället på grund av ändrade dryckesvanor. Sedan finns det givetvis fler faktorer än ändrade alkoholförändringar som påverkar det minskade våldet.

Krogar och klubbar

Det bor många människor i Stockholm och de har ett stort utbud av krogar och klubbar. Många klubbar är öppna ända fram till fem på morgonen. Utöver det går också många vidare till både svartklubbar och efterfester. Med andra ord så finns det ett stort nöjesutbud i Stockholm. Självklart är även drogutbudet stort i en sådan miljö. För det är inte många som kan festa fram till nio, tio på morgonen utan att ta droger. Då är en lina av något slag underlättande, så att man lättare kan vara kung på dansgolvet ända fram till morgonkvisten.

DN sammanfattar det hela på följande sätt: ”Under de åtta-tio år som har gått sedan EU-inträdet har den totala alkoholkonsumtionen i Sverige ökat. Samtidigt har konsumtionsmönstret ändrats. Vi dricker mindre intensivt och ungdomar tenderar att vara mer måna om att hålla stilen. Allt detta dämpar risken för att bråk ska leda till döden.”

Dagens nyheter menar att trenden gäller över hela Sverige, men städer som Göteborg och Stockholm märks det väldigt tydligt.

Färre mord

En annan orsak till varför Stockholms mordfrekvens faller snabbare än andra regioner kan vara att stockholmarna ofta får snabbare hjälp till sjukvård. Även att avstånden inte är så långa. Förutsättningarna att få akut vård efter exempelvis en knivattack är störst i den största staden. Den faktorn är viktigast för att minska dödligt våld i nöjeslivet och på andra offentliga platser.

Kommer de här positiva tendenserna fortsätta?

Man kan tänka sig att de andra regionerna kommer i kapp, det vill säga att mordfrekvenserna även minskar där. Det har även skrivits och uppmärksammats att den kriminella världen i Malmö har blivit mer våldsam. Det är till och med så att dödligt våld är vanligare i Malmö än Stockholm. I Malmös fall sker det dödliga våldet ofta inom ramen för kriminella konflikter.

– Bortser man från gängen är det inte ett våldsamt län, säger Sven Granath som är en brottsforskare.

Internationellt är den svenska mordfrekvensen mycket låg. Norges är något lägre och Tysklands ungefär densamma. Finland har mer än dubbelt så mycket mord som i Sverige. USA:s mordfrekvens är ungefär fem gånger så hög som Sveriges.

Men det är ingenting mot hur det ser ut i delar av Latinamerika. Tittar man på de våldsammaste länderna där så ser man att det är cirka 30-50 gånger värre än i Sverige. I Mexiko så är det så mycket annat än alkoholen som spelar roll, tex. att knarkkartellerna ligger i krig mot myndigheter, polis eller soldater. De ligger alltid i krig mot någon. Därför befinner sig dödssiffran i Mexiko på över 12 000 personer per år.

 Text: Christer Adrian

Källa: Dagens nyheter

Vänners attityder formar vår syn på droger

Nya tider innebär nya droger, och förändrade attityder. Alla tider har sin syn på saken. Men i en föränderlig värld är det sällan lockelsen av förbjudna frukter som får människor att trilla dit på droger, utan kompistryck och viljan att tillhöra gänget.

Under de senaste femtio åren har rusmedelsbruket stigit markant bland ungdomar över hela världen. En del påstår att detta beror på att kontrollen från familj, kyrka och grannskap har minskat. Att dagens ungdom dessutom lagt familjebildningen på andra sidan trettiostrecket ger dem mer pengar att spendera, vilket lämnar större utrymme för nöjen, fester och resor med mera. Lägger man till en bland ungdomar mer tillåtande attityd till stimulantia så känns det ökade bruket logiskt.

Det är med lagstiftning vi avgör om ett preparat ska betraktas som narkotika. När rusmedel uppfinns och introduceras är det varje enskilt land som bestämmer om det ska narkotikaklassas eller inte. Alla som varit ute och rest vet till exempel skillnaderna mellan Sverige och Holland.

Ett rusmedels lagliga status har stor betydelse om det ska få stor utbredning (som alkohol) eller mycket begränsad spridning (som heroin). Under perioden 1938-1943 sågs till exempel amfetamin som en medicin bland andra, och det hade mycket stor spridning. Många ville öka sin uthållighet, andra gå ner i vikt. Det brukades kort sagt i många olika syften, och av ovanligt många. När det sen föll under narkotikalagstiftningen slutade de flesta att ta det. När lagstiftarna placerade amfetaminet på andra sidan stängslet förändrades alltså normen.

Normer är en bild av tidsandan  Normer formas i takt med samhället i stort. Det glada 20-talet kännetecknades av sin höga rusmedelskonsumtion och ett uppsving för nöjeslivet. 30-talet hade sina frisksportare och kroppsbyggare, påverkade av de totalitära staternas romantiserade propaganda om skapandet av den perfekta människan. 40-talet präglades av krigsårens omfattande samhällskontroll och ransonering. 50-talet hade ett normaltillstånd, medan 60-talet är välkänt för sin flower power-era och drogoptimism. På 70-talet körde knarkromantiken in i väggen och sundheten återvände. 80-talet var skötsamt, men på 90-talet gjorde drogerna comeback; ravemusik (och ecstasy) slog igenom stort. Under 2000-talets första decennium sjönk droganvändningen, för att sen åter öka, mycket beroende på att Internet på ett pragmatiskt sätt nyttjas av drogsäljare, både för att det är svårkontrollerat och för att lagstiftningen släpar efter.

Som alltid när det gäller tidsanda och modeströmningar av olika slag, är det bara delar av befolkningen som följer förändringarna fullt ut. På gruppnivå är skillnaderna stora i normsystemet visavi droger. Jämför ett religiöst samfund med ungdomar som lever i storstädernas marginaliserade områden och du finner en milsvid skillnad i vad som går för acceptabelt eller ej. Men de flesta påverkas ändå i viss mån genom att narkotikans tillgång minskar eller ökar. Hur kan dessa svängningar förklaras? En enkel förklaring är att varje extrem skapar utrymme för en motrörelse. Nya ungdomsgrupper vill profilera sig i förhållande till föregående generation.

Vänkretsen påverkar individens val  Vad är det som gör att vissa droger får mer fäste än andra? Privatpersonens nätverk har en stor betydelse. Ibland ligger endast ett par individer bakom att många i en stad fastnar för en viss drog. Enligt forskningen följer narkotikaspridningen ett cykliskt mönster, där en viss drog introduceras på en ort, för att sen spridas vidare till allt fler. Först upplevs drogen positivt, innan skadeverkningen börjar synas. De försiktiga hoppar av. Men kvar blir en restgrupp som håller fast vid drogen. På så vis föds en drogmarknad.

I ungdomsvärldens alla initiationsriter mot vuxendom och mognad dyker förr eller senare droger upp på agendan, oftast i form av alkohol och cigaretter. Men inte alltid. Kompisars attityder och riskmedvetenhet (eller – i värsta fall – riskbenägenhet) spelar här en betydande roll för individens vägval.

Föreställ er en fest där någon dyker upp och lägger en crackpipa på bordet, och säger att det är fritt fram att dra ett bloss. Hur tror ni folk skulle reagera? Hos vissa blir man förmodligen utslängd och får sitt namn och telefonnummer döskallemärkt i sällskapets telefonlistor. Men tar samma person med pipan på en fest med erfarna drogbrukare blir reaktionen sannolikt en annan.

Sammanhang spelar roll. Umgås man i en gruppgemenskap som tagit till sig gällande samhällsnormer mot extremare berusningsmedel, vaccineras man ofta mot vissa frestelser. Men samma mönster kan också inverteras – vändas ut och in. Om kamraterna har en liberal syn på droger kan de också skjuta upp allehanda drömsyner i armvecket på dig, och placera en apa på din rygg – som ständigt ropar på nya, gulare bananer. Din omgivning påverkar både dina åsikter och din förmåga att sätta gränser. Att anamma gruppens ideal gör att man upplever acceptans, och acceptans är lika med att känna sig bekräftad, vilket alla önskar.

Framtiden – en internetdriven kemikalietsunami  Hur kommer tillgången på narkotika att se ut i framtiden? Denna fråga skickades ut till trettio experter, och deras allmänna bedömning var att tillgången kommer att öka. Sannolikt fortsätter utvecklingen med nya preparat, som liknar de etablerade drogerna. Internet kommer att spela en stor roll, och här kommer kontrollmyndigheterna befinna sig på efterkälken. Vilket de redan gör.

Något som är skrämmande är att en del prognoser pekar på att vi redan om femton år kan ha mellan trehundra tusen och en miljon missbrukande personer i landet. Alldeles oavsett konstateras att missbruket ökat kraftig det senaste halvseklet, och det som kommer att krävas för att hålla tillbaka den förväntade ökningen är mer resurser till vård och åtgärdsprogram mot droganvändning.

Nya mediciner mot alkohol

Jag har tidigare skrivit om medicin mot heroin och vaccin mot kokain, och nu kommer ännu en nyhet: medicin mot alkohol.

De flesta vuxna svenskar använder alkohol mer eller mindre regelbundet. För de flesta innebär det en källa till glädje, avspänning och fest. Sen finns det andra där alkoholen istället medför kroppsliga, psykiska och sociala skador.

Idag finns det statistik på att drygt trehundra tusen personer i Sverige har problem med alkoholen. Av dessa är drygt sjuttio tusen kända av samhället, medan färre än tjugo tusen får någon hjälp av de alternativa behandlingsmetoderna. Behandlingsresurserna är mycket begränsade.

Tyvärr så fungerar dagens läkemedel mot alkoholism endast för en minoritet av patienterna. Det som finns är antabus, som man löser upp i ett glas vatten. Men den används inte speciellt ofta, vilket nog är bra, för den sliter mycket på njurarna. Och tar man ett återfall med antabus i kroppen så blir man inte bara lite sjuk, du kan nära på dö på kuppen.

Två nyare preparat, med lovande effekter, är akamprosat (campral) och naltrexon. På den svenska marknaden finns idag endast akamprosat tillgängligt, medan naltrexon bara finns att köpa i USA och några enstaka EU-länder. I Sverige leds en utvärdering av preparatens effekter av Mats Berglund, professor och överläkare vid Alkohol och narkotikakliniken vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö.

Hur fungerar då dessa nya medel? Akamprosat har i flera studier visat sig förlänga den helnyktra perioden. Ämnet tycks påverka suget efter alkohol, och med det minskar återfallsrisken. I en studie var femtio procent fler avhållsamma i akamprosatgruppen, jämfört med placebogruppen. Den bakomliggande mekanismen är i sina detaljer fortfarande oklar. Naltrexon, verkar genom att blockera nervcellernas opiatreceptorer och antas på så sätt kunna minska alkoholens belöningseffekt.

Stimuleringen av lustcentra i vissa områden av det limbiska systemet anses vara viktiga för alkoholens effekter och för uppkomst av alkoholberoende. Kroppens egna opiater, till exempel endorfiner, förstärker denna effekt.

Införandet av dessa två nya läkemedel  som påverkar själva beroendemekanismerna, anses av flera experter som ett stort genombrott i missbruksbehandlingen. Man betonar dock att de inte är några mirakelmediciner. För att kunna få ett bra resultat måste de kombineras med psykosociala insatser. Tyvärr räcker det alltså inte med att bara ta ett piller, och vips, så är allt bra … Istället krävs ett evigt jobb, med stora förändringar av ditt liv. Det är tufft, men det går. Lycka till.

Text: Krille A.