Alla inlägg av Karl-Peter Johansson

Förkortningsskolan

Förkortningsparlör

Under detta år har vi en artikelserie som heter Förkortningsskolan. Här förklarar vi vanligen förekommande förkortningar. I detta nummer presenteras en lista som vi har valt att kalla förkortningsparlör.

Läkarförkortningar

Pal = Patientansvarig läkare.

Öl = Överläkare, vilken är en specialistläkare med medicinskt ledningsansvar.

Ul = Underläkare, som är en anställningsform vilken är möjlig från och med nionde terminen på läkarprogrammet. När man tagit läkarexamen kan man söka anställning som AT-läkare.

AT-läkare = en person som genomför så kallad allmäntjänstgöring (AT). Denna tjänstgöring är en tidsbegränsad anställning under handledning för den som fullgjort läkarutbildning på läkarprogrammet. Allmäntjänstgöringen omfattar minst 18 månader och läkaren kallas denna tid AT-läkare. Oftast varar denna tjänstgöring 21 månader, som tidigare var den obligatoriska tjänstgöringstiden. Fullgjord allmäntjänstgöring eller utländsk legitimation är en förutsättning för svensk läkarlegitimation.

Av allmäntjänstgöringen skall nio månader fördelas mellan invärtesmedicinska och opererande specialiteter med en minimitid av tre månader inom respektive grupp. AT-läkaren skall vidare tjänstgöra minst tre månader inom psykiatri och sex månader inom allmänmedicin. Tjänstgöringen avslutas med ett skriftligt kunskapsprov och ett praktiskt prov tillsammans med en patient och en examinator. Efter fullgjord tjänstgöring och godkänt AT-prov kan Socialstyrelsen utfärda läkarlegitimation.

ST-läkare = en person som genomför så kallad specialisttjänstgöring (ST). Denna tjänstgöring är en av Socialstyrelsen reglerad utbildning som legitimerade läkare kan genomgå för att bli specialiserade inom ett visst medicinskt område.

En specialisttjänstgöring omfattar vanligen för läkaryrket fem års heltidsarbete, under vilka ST-läkaren arbetar inom såväl sitt huvudområde som angränsande områden. Arbetet inom angränsande områden kallas sidoutbildning.

Efter fullgjord specialisttjänstgöring kallas läkaren specialistläkare och kan ansöka om specialistbevis som utfärdas av Socialstyrelsen. Efter internationellt mönster har det blivit allt vanligare med en frivillig specialistexamen för läkarna som är ett kunskapsprov som utförs mot slutet av specialisttjänstgöringen.

Sköterskeförkortningar

Mas = Medicinskt ansvarig sjuksköterska.

Ssk = Sjuksköterska.

Usk = Undersköterska.

Sjukhusförkortningar

CSK = Centralsjukhuset i Karlstad.

MAS = Malmö Allmänna Sjukhus.

SÖS = Södersjukhuset i Stockholm.

UAS = Uppsala Akademiska Sjukhus.

Text: Karl-Peter Johansson

 

Källa: Flertalet av uppgifterna i denna artikel är hämtat från svenska Wikipedia.

Har du förkortningar som du vill få förklarade? Hör gärna av dig till oss!


Räntans gård

Ett par mil söder om Kristinehamn ligger Räntans gård. Den ingår i konceptet Grön arena och man har avtal med Kristinehamns kommun om att ta emot deltagare enligt SoL och LSS. Vi har besökt gården för att få veta mer.

En familjegård

Gården drivs av Göran och Linnéa Kihlström samt dottern Elin. Göran är bonde på heltid och Linnéa arbetar även halvtid som diakon, men det är Elin som sköter kontakten med Kristinehamns kommun. Hon är socionom och har arbetat tidigare inom kommunpsykiatrin i Jönköping.

Gårdens historia

Elin tillhör den femte generationen på gården. Elins morfar fick möjlighet att på 60- och 70-talet köpa loss mark så att gården blev i den storlek man kan se idag. Han byggde också ut ladugården så att man fram till 1985 hade 28 mjölkkor. Generationsskiftet ägde rum 1981. Med tiden har boskapsdjuren varierat. Efter korna hade man köttdjur, sedan kravgrisar och efter det inga djur, utan var istället inriktad på skogsnäring. Gårdens areal omfattar ca 750 hektar, mestadels skog, och en del av denna yta arrenderas ut som åkermark. Idag har ladugården byggts om på nytt, den här gången till lokaler som används i Grön arena verksamheten med matplats, kök, toalett och ombytesrum samt snickeri.

Grön arena

Vid en middag på vårkanten 2008 kom man att diskutera gårdens framtid. Känslan av att vara vid ett vägskäl hade infunnit sig hos Elin och hennes föräldrar. Hur skulle gårdsverksamheten se ut för att kunna överleva? Så förde en av dem Grön arena på tal, vilket man nappade på.

Sedan tre år är Räntans gård en verksamhet inom konceptet Grön arena som administreras av Hushållningssällskapet. I Kristinehamnstrakten finns tre stycken sådana gårdar som har skrivit avtal med kommunen.

I en broschyr från Grön arena kan man läsa:

”Lantbrukare och gårdsbrukare inom Grön arena erbjuder olika tjänster inom social omsorg, skola och hälsa/rekreation, där kontakt med natur och djur, kan förändra livet för många. Målet är att erbjuda ett nytt landsbygdskoncept som ett intressant komplement till verksamheter inom kommuner, näringsliv och organisationer. […] Gårdar som är medlemmar i Grön arena får stöd i form av rådgivning, kompetensutveckling och möjlighet att delta i nätverksträffar, seminarier och studieresor, i syfte att utveckla sin idé och verksamhet på landsbygden.”

Grön arena bygger på en idé hämtad från Norge där det kallas In paa tunet (In på gården) och är ett projekt finansierat av EU och Region Värmland fram till 2011.

Avtal med kommunen

Efter upphandling tecknade Räntans gård i november 2010 ett ettårigt avtal med Kristinehamns kommun om en kompletterande verksamhet för insatser enligt SoL och LSS. Insatserna syftar till att ge en meningsfull sysselsättning för deltagarna genom att följa bondens vardag. Man har också en överenskommelse med kommunen om att ta emot elever från gymnasieskolans individuella program. För detta ändamål är Elin Kihlström visstidsanställd på heltid fram till årsskiftet.

Sysslorna på gården

De sysslor deltagarna kan ägna sig åt är mångahanda. Det är djurhållning i stallet, vedhantering, underhåll på gården, gräsklippning, trädgårdsarbete, snickeri mm. Man kan även hjälpa till med lunchen.

De djur man har är kor, får, hästar, kaniner, katter och hunden Ester. Många av djuren har köpts in för deltagarnas skull. Själva ekonomin ligger däremot i skogsnäringen.

I genomsnitt tar man emot 5 deltagare per dag, men taket ligger på 7 stycken. För att få komma till gården som deltagare krävs beslut från en handläggare på kommunen. Innan beslutet tas gör man ett studiebesök tillsammans. Beslut om insats kan grunda sig antingen på SoL eller LSS. Sammantaget består deltagarna av dels elever och dels personer med insatsbeslut, men man känner sig ändå som en enda stor familj.

Visionen

På Räntans gård vill man för varje enskild deltagare vara ett steg på vägen till en positiv förändring. Man tror att kontakten med djur och natur kan vara både stimulerande och läkande för deltagarna.

Förhoppningen är nu att få en förlängning av avtalet med Kristinehamns kommun och att vara en förebild och en inspirationskälla, så att fler gårdar tar efter konceptet, och att fler människor kan få ta del av hjälpen i det goda som en Grön arenagård kan ge.

– Vi kan verkligen rekommendera det här sättet att arbeta på. För mig handlar det om en livsstil som passar mig utmärkt. Jag har lyckats kombinera min utbildning till socionom med mina intressen, och det kan knappast bli bättre, säger Elin Kihlström.

Text: Karl-Peter Johansson

Foto: Per Rhönnstad

LSS & LASS

Under detta år har vi en artikelserie som heter Förkortningsskolan. Här förklarar vi vanligen förekommande förkortningar. Dessutom ger vi en faktabelysning till begreppet som förkortningen betyder.

LSS

Denna förkortning står för Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lagen uppdateras regelbundet och den senaste ändringen trädde ikraft 1 januari 2011.

I 1 § LSS kan vi läsa: ”Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer

  1. Med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
  2. Med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
  3. Med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.”

För att kunna få en insats enligt LSS måste man tillhöra någon av de tre ovanstående personkretsarna.

Vilka är insatserna för särskilt stöd och särskild service?

Det finner vi i 9 § LSS: ”Insatserna för särskilt stöd och service är

  1. Rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder,
  2. Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken,
  3. Ledsagarservice,
  4. Biträde av kontaktperson,
  5. Avlösarservice i hemmet,
  6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet,
  7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov,
  8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet,
  9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna,
  10. Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig.”

LASS

Förkortningen har stått för Lagen om assistansersättning, men har från 1 januari 2011 ersatts av kapitel 51 i socialförsäkringsbalken.

För den som vill läsa mer om LSS, kan vi rekommendera boken ”LSS 2011” av Bengt Olof Bergstrand. Den finns att låna på Stadsbiblioteket i Karlstad.

Text: Karl-Peter Johansson

Integrerad psykiatri

Claus Vigsø, divisionschef för psykiatrin i Värmland, har stora förhoppningar till att metoden integrerad psykiatri kan bidra till en mycket bättre och koordinerad service till patienten.

En ny arbetsmetod håller på att genomföras i Värmland. Den kallas ”integrerad psykiatri” och bygger på vård- och stödsamordning som arbetssätt.

Bakgrund

Metoden har sitt ursprung i USA och England, som sedan utvecklats i Sverige bland annat på mottagningar i Lysekil och Malmö. Arbetssättets ursprungliga benämning är case management, vilket på svenska blir ”vård- och stödsamordning”.

I november 2006 fick psykologiämnet vid Karlstads universitet i uppdrag från regeringen, efter förslag från den dåvarande Nationella psykiatrisamordningen, att genomföra implementeringsinsatser i landsting och kommuner för att storskaligt pröva den nya arbetsmetoden.

Uppdraget omfattade 16 miljoner kronor och genomfördes i 5 landsting och 14 kommuner och omslöt riktlinjer för projektets målgrupp, verksamhetsinnehåll, projektorganisation, ekonomi och återrapportering till Socialstyrelsen under tiden 2007 – 2011.

Nu har man i Värmland beslutat sig för att genomföra Integrerad Psykiatri som arbetsmetod.

Metodens kärna

Arbetssättet inom Integrerad Psykiatri heter Vård- och stödsamordning, vars kärna utgörs av Resursgruppen. Gruppens nav består av: Brukaren + Samordnaren + Läkaren.

Så här kan det gå till:

Brukaren gör en karta över sitt sociala nätverk. Därefter anges vilka personer som har en bra och viktig funktion för brukaren, så fyller man på navet med 3-5 personer utifrån nätverkskartan och skapar därmed en resursgrupp på 6-8 personer. Gruppen består alltså av både professionella och privatpersoner.

Den utvidgade gruppen ställer upp utan ersättning och man bokar in möten i almanackorna kanske ett halvt eller till och med ett helt år i förväg. I genomsnitt träffas en resursgrupp fyra gånger per år. I början kan det bli 1 gång/månad -> 1 gång varannan månad -> var tredje månad -> 1 gång per år. Ett typiskt möte kan vara en timme och upp till 1,5 timmar, vilket ställer krav på samordnaren att vara en god mötesordförande.

Tillsammans med samordnaren fungerar brukaren som ordförande vid mötena. Det innebär exempelvis att psykiatern får ta på sig en lite annorlunda roll, men har naturligtvis kvar sin ställning med receptblocket. Samordnaren ”kan” dock mer om brukaren. Det är därför viktigt med utbildning av läkarna i den nya rollen och även med teamutbildning.

Resursgruppen kan tillfälligt anlita olika experter. Det kan vara från följande: socialtjänsten, försäkringskassan, frivårdsmyndighet, missbruksvården, skolan, barn- och ungdomspsykiatrin, kommunens boendestöd, arbetsförmedlingen, med flera.

Inför ett resursgruppsmöte, exempelvis, skickas en kallelse ut med en dagordning. På mötet går samordnaren igenom läget, läkaren berättar kanske om ny medicinering. Man tar till exempel upp vissa uppgifter som att brukaren ska gå på bio med en närstående. Det kanske finns någon från arbetsförmedlingen som har ett förslag som ska diskuteras, och så vidare.

Vad resursgruppsarbete kan betyda:

Representanter från försäkringskassan, arbetsförmedlingen och liknande får bättre information och blir mer engagerade. Brukaren är inte längre bara ett ”ärende” utan också en människa. De närstående kan bli mycket tacksamma; ”vi blir sedda, vi får hjälp och vi får äntligen hjälpa till”.

I resursgruppen så fokuserar man på funktionshinder direkt, först därefter kommer diagnoserna och då i form av externa experter. Experter (till exempel en neuropsykolog) kommer till den ort där resursgruppen verkar för att göra en utredning och deltar sporadiskt vid resursgruppens möten.

Divisionschefen kommenterar den nya metoden

Claus Vigsø, divisionschef för psykiatrin i Värmland, säger följande om den nya arbetsmetoden:

– Jag har stora förhoppningar till att metoden integrerad psykiatri kan bidra till en mycket bättre och koordinerad service till patienten. Jag har mycket goda erfarenheter med den danska versionen av integrerad psykiatri och menar att vi bör kasta oss ut i uppgiften på en gång. Min erfarenhet är att metoden bidrar till mycket bättre, koordinerad vård och stöd, och att patienten uppnår bättre och bättre kontroll över sin egen tillvaro och kan leva ett självständigt liv med mindre och mindre stöd. Vi reducerar den tid man använder på icke patientnära insatser, det vill säga att slöseri med tid minskar, och patienten får snabbare och mera korrekt hjälp. Insatserna utgår alltid efter patientens behov, och vi ska alltid sträva efter att erbjuda precis den hjälp som behövs, så att patienten fortsatt kan besluta hur den vill leva sitt eget liv.

Gå gärna in på torstennorlander.dinstudio.se varifrån stor del av artikelns innehåll är hämtad.

 Text: Karl-Peter Johansson

Förkortningsskolan: SSRI & ECT

Under detta år har vi en artikelserie som heter Förkortningsskolan. Här förklarar vi vanligen förekommande förkortningar. Dessutom ger vi en faktabelysning till begreppet som förkortningen betyder.

SSRI

Förkortningen står för selective serotonin reuptake inhibitor (selektiva serotoninåterupptagshämmare).

SSRI-preparat tillhör gruppen antidepressiva läkemedel som upptäcktes på 1950-talet. Första SSRI-läkemedlet var zimeldin och utvecklades av svenska Astra. Det drogs dock tillbaka 1983, eftersom det kunde framkalla Guillain-Barrés syndrom. Ett syndrom som kännetecknas av fortskridande förlamning.

Världens mest använda preparat inom SSRI-gruppen är fluoxetin (ex. Fontex) och är framarbetad av läkemedelsföretaget Eli Lilly i USA.

Ytterligare fem läkemedel används för närvarande kliniskt i de flesta länder; fluvoxamin, paroxetin, citalopram (ex. Cipramil), sertralin (ex. Zoloft) och escitalopram.

ECT

Denna förkortning betyder electro-convulsive therapy (elektrokonvulsiv terapi). I dagligt tal säger man oftast ”elbehandling”.

Metoden upptäcktes 1938 av italienarna Ugo Cerletti och Lucio Bini. De kom fram till att man kunde använda elektrisk ström för att framkalla epileptiska anfall. Dessa anfall är fortfarande det mest centrala i en elbehandling, fast idag används betydligt mindre ström.

Det råder delade meningar rörande bieffekterna vid ECT och de handlar om behandlingens påverkan på minnet. Ändå anses elbehandling vara den mest effektiva vid djup depression.

Fotnot: I ASP bladet nummer 3 2009 kan du läsa mer om ECT.

Text: Karl-Peter Johansson

Förkortningsskolan: LVM & LVU

Under detta år har vi en artikelserie som heter Förkortningsskolan. Här förklarar vi vanligen förekommande förkortningar. Dessutom ger vi en faktabelysning till begreppet som förkortningen betyder.

LVM

Förkortningen står för Lagen om vård av missbrukare i vissa fall. Den stiftades 1988 och med tiden har en del ändringar i lagen gjorts, senast 2005. Lagen är en komplettering till socialtjänstlagen, för att möjliggöra tvångsvård när vård inte kan ges på frivillig basis.

I 4 § LVM står följande:

Tvångsvård skall beslutas om,
1.    någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk,
2.    vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen (2001:453) eller på något annat sätt, och
3.    han eller hon till följd av missbruket
a)    utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara,
b)    löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller
c)    kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.

Om någon för kortare tid ges vård med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård hindrar detta inte ett beslut om tvångsvård enligt denna lag. Lag (2005:467).

I 3 § LVM kan vi läsa:  Tvångsvården skall syfta till att genom behövliga insatser motivera missbrukaren så att han eller hon kan antas vara i stånd att frivilligt medverka till fortsatt behandling och ta emot stöd för att komma ifrån sitt missbruk. Lag (2005:467).

Enligt LVM är tiden då tvångsvård ges maximerad till sex månader. Vården skall inledas på sjukhus, om förutsättningarna är uppfyllda och det är lämpligt i övrigt, för att sedan fortsätta vid ett så kallat LVM-hem. Det finns två typer av LVM-hem; dels ”vanliga” och dels sådana som är anpassade för särskilt noggrann tillsyn.

I 30 § LVM står:  Socialnämnden skall aktivt verka för att den enskilde efter vårdtiden får bostad och arbete eller utbildning samt se till att han eller hon får personligt stöd eller behandling för att varaktigt komma ifrån sitt missbruk. Lag (2005:467).

LVU

Denna förkortning betyder Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Lagen stiftades 1990 och den senaste ändringen i denna lag gjordes 2006. Även denna lag är ett komplement till socialtjänstlagen.

Vård enligt LVU kan i stort ske utifrån två aspekter. Det är dels miljöfall och dels beteendefall.

Med miljöfall menas när miljön kring den unge brister.

I 2 § LVU kan vi läsa:  Vård skall beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Lag (2003:406).

När det gäller beteendefall, så syftar det på när den unges eget beteende utgör en skadlig risk för honom eller henne. I första stycket 3 § LVU står följande:

Vård skall också beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende.

Insatser enligt socialtjänstlagen bygger på frivillighet och samtycke. Vård enligt LVU kan ske om detta samtycke saknas. Detta gäller ifall vårdnadshavarna inte ger sitt samtycke och har den unge fyllt 15 år ska samtycke även saknas från honom eller henne. Vård enligt LVU kan även ges den som fyllt 18 men inte 20 år om samtycke saknas från den personen.

I övrigt reglerar LVU hur olika former av beslut får ske för att vård enligt lagen ska kunna ges. LVU innehåller också bestämmelser om vårdens genomförande och hur LVU-ärenden ska handläggas.

Text: Karl-Peter Johansson

LPT & LRV

Under detta år har vi en artikelserie som heter Förkortningsskolan. Här förklarar vi vanligen förekommande förkortningar. Dessutom ger vi en faktabelysning till begreppet som förkortningen betyder.

 

LPT Denna förkortning står för Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård, som stiftades 1991 och reglerar hur man med tvång får ge psykiatrisk vård.

För att ge tvångsvård enligt LPT krävs att tre förutsättningar är uppfyllda. För det första att patienten lider av en allvarlig psykisk störning. Med det avses i första hand ett tillstånd av psykotisk karaktär, innefattande symtom som störd verklighetsuppfattning, vanföreställningar, hallucinationer och förvirring. Hit räknas även allvarliga depressioner med självmordstankar, alkoholpsykoser samt klara och särskilt allvarliga demenstillstånd. Den andra förutsättningen är att det ska finnas ett oundgängligt behov av vård. Konkret innebär detta att det ska finnas risk för att patientens liv är i fara eller i varje fall att patientens hälsa allvarligt riskerar att försämras. Därtill ska bedömningen vara att detta inte kan avhjälpas på något annat sätt än genom psykiatrisk slutenvård. Den tredje förutsättningen är att patienten själv motsätter sig en sådan form av vård.

Genom ett så kallat vårdintyg, som utfärdas av en läkare efter en särskild läkarundersökning, intygas att det föreligger sannolika skäl för att de tre förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda. För att en sådan undersökning ska få genomföras krävs enligt lagen skälig anledning. Ett vårdintyg får inte vara äldre än fyra dagar.

Vilken som är behörig att fatta själva beslutet om tvångsvård, styrs av det beräknade vårdbehovet. Om vårdtiden anses bli under fyra veckor, så kan en chefsöverläkare med kompetens inom psykiatri fatta beslutet. Det krävs alltså en självständig bedömning av två olika läkare. Befaras däremot den nödvändiga vårdtiden överstiga fyra veckor, måste frågan domstolsprövas.

I övrigt, reglerar LPT rättssäkerheten, tvångsvårdens innehåll, möjlighet till permissioner och möjligheten till en stödperson som bistår patienten i dennes personliga angelägenheter.

LRV Förkortningen står för Lagen om Rättspsykiatrisk Vård, och stiftades också den 1991. Lagen reglerar hur rättspsykiatrisk vård får ges och vilka förutsättningar som gäller.

Enligt brottsbalken gäller i huvudsak att den som har begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning inte ska dömas till fängelse. Endast om det finns synnerliga skäl kan påföljden bli fängelse.

I brottsbalkens 31:a kapitel och paragraf 3 kan man läsa: ”Lider den som har begått ett brott, för vilken påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter, av en allvarlig psykisk störning, får rätten överlämna honom till rättspsykiatrisk vård, om det med hänsyn till hans psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård, som är förenad med frihetsberövande och annat tvång.”

Finns det risk för att den som har begått brottet återfaller i brottslighet, som är av allvarligt slag, får rätten besluta att vården ska vara förenad med särskild utskrivningsprövning. I annat fall sker vården utan särskild utskrivningsprövning. Har rätten förordnat särskild utskrivningsprövning, ska permissioner och utskrivning först prövas av en förvaltningsrätt. Finns inget förordnande, så är det chefsöverläkaren ensam som fattar sådana beslut.

En förutsättning för att rätten ska kunna överlämna en person till rättspsykiatrisk vård, är att det finns tillräckligt medicinskt underlag, vilket inhämtas genom så kallad liten och stor sinnesundersökning.

Text: Karl-Peter Johansson Foto: Per Rhönnstad