Alla inlägg av Karl-Peter Johansson

Förkortningsskolan: SSRI & ECT

Under detta år har vi en artikelserie som heter Förkortningsskolan. Här förklarar vi vanligen förekommande förkortningar. Dessutom ger vi en faktabelysning till begreppet som förkortningen betyder.

SSRI

Förkortningen står för selective serotonin reuptake inhibitor (selektiva serotoninåterupptagshämmare).

SSRI-preparat tillhör gruppen antidepressiva läkemedel som upptäcktes på 1950-talet. Första SSRI-läkemedlet var zimeldin och utvecklades av svenska Astra. Det drogs dock tillbaka 1983, eftersom det kunde framkalla Guillain-Barrés syndrom. Ett syndrom som kännetecknas av fortskridande förlamning.

Världens mest använda preparat inom SSRI-gruppen är fluoxetin (ex. Fontex) och är framarbetad av läkemedelsföretaget Eli Lilly i USA.

Ytterligare fem läkemedel används för närvarande kliniskt i de flesta länder; fluvoxamin, paroxetin, citalopram (ex. Cipramil), sertralin (ex. Zoloft) och escitalopram.

ECT

Denna förkortning betyder electro-convulsive therapy (elektrokonvulsiv terapi). I dagligt tal säger man oftast ”elbehandling”.

Metoden upptäcktes 1938 av italienarna Ugo Cerletti och Lucio Bini. De kom fram till att man kunde använda elektrisk ström för att framkalla epileptiska anfall. Dessa anfall är fortfarande det mest centrala i en elbehandling, fast idag används betydligt mindre ström.

Det råder delade meningar rörande bieffekterna vid ECT och de handlar om behandlingens påverkan på minnet. Ändå anses elbehandling vara den mest effektiva vid djup depression.

Fotnot: I ASP bladet nummer 3 2009 kan du läsa mer om ECT.

Text: Karl-Peter Johansson

Förkortningsskolan: LVM & LVU

Under detta år har vi en artikelserie som heter Förkortningsskolan. Här förklarar vi vanligen förekommande förkortningar. Dessutom ger vi en faktabelysning till begreppet som förkortningen betyder.

LVM

Förkortningen står för Lagen om vård av missbrukare i vissa fall. Den stiftades 1988 och med tiden har en del ändringar i lagen gjorts, senast 2005. Lagen är en komplettering till socialtjänstlagen, för att möjliggöra tvångsvård när vård inte kan ges på frivillig basis.

I 4 § LVM står följande:

Tvångsvård skall beslutas om,
1.    någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk,
2.    vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen (2001:453) eller på något annat sätt, och
3.    han eller hon till följd av missbruket
a)    utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara,
b)    löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller
c)    kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.

Om någon för kortare tid ges vård med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård hindrar detta inte ett beslut om tvångsvård enligt denna lag. Lag (2005:467).

I 3 § LVM kan vi läsa:  Tvångsvården skall syfta till att genom behövliga insatser motivera missbrukaren så att han eller hon kan antas vara i stånd att frivilligt medverka till fortsatt behandling och ta emot stöd för att komma ifrån sitt missbruk. Lag (2005:467).

Enligt LVM är tiden då tvångsvård ges maximerad till sex månader. Vården skall inledas på sjukhus, om förutsättningarna är uppfyllda och det är lämpligt i övrigt, för att sedan fortsätta vid ett så kallat LVM-hem. Det finns två typer av LVM-hem; dels ”vanliga” och dels sådana som är anpassade för särskilt noggrann tillsyn.

I 30 § LVM står:  Socialnämnden skall aktivt verka för att den enskilde efter vårdtiden får bostad och arbete eller utbildning samt se till att han eller hon får personligt stöd eller behandling för att varaktigt komma ifrån sitt missbruk. Lag (2005:467).

LVU

Denna förkortning betyder Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Lagen stiftades 1990 och den senaste ändringen i denna lag gjordes 2006. Även denna lag är ett komplement till socialtjänstlagen.

Vård enligt LVU kan i stort ske utifrån två aspekter. Det är dels miljöfall och dels beteendefall.

Med miljöfall menas när miljön kring den unge brister.

I 2 § LVU kan vi läsa:  Vård skall beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Lag (2003:406).

När det gäller beteendefall, så syftar det på när den unges eget beteende utgör en skadlig risk för honom eller henne. I första stycket 3 § LVU står följande:

Vård skall också beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende.

Insatser enligt socialtjänstlagen bygger på frivillighet och samtycke. Vård enligt LVU kan ske om detta samtycke saknas. Detta gäller ifall vårdnadshavarna inte ger sitt samtycke och har den unge fyllt 15 år ska samtycke även saknas från honom eller henne. Vård enligt LVU kan även ges den som fyllt 18 men inte 20 år om samtycke saknas från den personen.

I övrigt reglerar LVU hur olika former av beslut får ske för att vård enligt lagen ska kunna ges. LVU innehåller också bestämmelser om vårdens genomförande och hur LVU-ärenden ska handläggas.

Text: Karl-Peter Johansson

LPT & LRV

Under detta år har vi en artikelserie som heter Förkortningsskolan. Här förklarar vi vanligen förekommande förkortningar. Dessutom ger vi en faktabelysning till begreppet som förkortningen betyder.

 

LPT Denna förkortning står för Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård, som stiftades 1991 och reglerar hur man med tvång får ge psykiatrisk vård.

För att ge tvångsvård enligt LPT krävs att tre förutsättningar är uppfyllda. För det första att patienten lider av en allvarlig psykisk störning. Med det avses i första hand ett tillstånd av psykotisk karaktär, innefattande symtom som störd verklighetsuppfattning, vanföreställningar, hallucinationer och förvirring. Hit räknas även allvarliga depressioner med självmordstankar, alkoholpsykoser samt klara och särskilt allvarliga demenstillstånd. Den andra förutsättningen är att det ska finnas ett oundgängligt behov av vård. Konkret innebär detta att det ska finnas risk för att patientens liv är i fara eller i varje fall att patientens hälsa allvarligt riskerar att försämras. Därtill ska bedömningen vara att detta inte kan avhjälpas på något annat sätt än genom psykiatrisk slutenvård. Den tredje förutsättningen är att patienten själv motsätter sig en sådan form av vård.

Genom ett så kallat vårdintyg, som utfärdas av en läkare efter en särskild läkarundersökning, intygas att det föreligger sannolika skäl för att de tre förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda. För att en sådan undersökning ska få genomföras krävs enligt lagen skälig anledning. Ett vårdintyg får inte vara äldre än fyra dagar.

Vilken som är behörig att fatta själva beslutet om tvångsvård, styrs av det beräknade vårdbehovet. Om vårdtiden anses bli under fyra veckor, så kan en chefsöverläkare med kompetens inom psykiatri fatta beslutet. Det krävs alltså en självständig bedömning av två olika läkare. Befaras däremot den nödvändiga vårdtiden överstiga fyra veckor, måste frågan domstolsprövas.

I övrigt, reglerar LPT rättssäkerheten, tvångsvårdens innehåll, möjlighet till permissioner och möjligheten till en stödperson som bistår patienten i dennes personliga angelägenheter.

LRV Förkortningen står för Lagen om Rättspsykiatrisk Vård, och stiftades också den 1991. Lagen reglerar hur rättspsykiatrisk vård får ges och vilka förutsättningar som gäller.

Enligt brottsbalken gäller i huvudsak att den som har begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning inte ska dömas till fängelse. Endast om det finns synnerliga skäl kan påföljden bli fängelse.

I brottsbalkens 31:a kapitel och paragraf 3 kan man läsa: ”Lider den som har begått ett brott, för vilken påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter, av en allvarlig psykisk störning, får rätten överlämna honom till rättspsykiatrisk vård, om det med hänsyn till hans psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård, som är förenad med frihetsberövande och annat tvång.”

Finns det risk för att den som har begått brottet återfaller i brottslighet, som är av allvarligt slag, får rätten besluta att vården ska vara förenad med särskild utskrivningsprövning. I annat fall sker vården utan särskild utskrivningsprövning. Har rätten förordnat särskild utskrivningsprövning, ska permissioner och utskrivning först prövas av en förvaltningsrätt. Finns inget förordnande, så är det chefsöverläkaren ensam som fattar sådana beslut.

En förutsättning för att rätten ska kunna överlämna en person till rättspsykiatrisk vård, är att det finns tillräckligt medicinskt underlag, vilket inhämtas genom så kallad liten och stor sinnesundersökning.

Text: Karl-Peter Johansson Foto: Per Rhönnstad

Ett Julbord av möjligheter

Fredagen den 17/12 hade Landstinget i Värmland en temadag i huset där Gemet finns. Bland utställarna fanns vi på Media & Kulturgruppen. ASP Bladet bevakade händelsen.

Det var en ansenlig skara människor som hade samlats denna kalla vinterdag för att ta del av det julbord av möjligheter som finns till buds inom landsting, kommun, universitet och kooperativ.

Dagen arrangerades av Framtidens psykiatri – en aktivitetsgrupp inom Nya perspektiv med fokus på psykisk hälsa. Deras mål är att forma en positiv, gemensam framtidsbild som sätter brukaren/patienten i fokus och inkluderar alla som arbetar inom Värmlands kommuner och landsting, likaväl som patienters/brukares närstående och andra viktiga aktörer, som bidrar till en bra vård- och återhämtningsmiljö för våra patienter/brukare.

Det här var första gången som temadagen arrangerades och denna gång fokuserade man på Karlstad med sina kranskommuner. Tanken är att temadagen ska återkomma årligen och att fokus flyttar runt i länet. Förutom de verksamheter som fanns på utställningsdelen, kunde man även ta del av korta föredrag och workshops. Föredragen var cirka 10 minuter långa och vi passade på att hålla en kort föreläsning om Media & Kulturgruppen.

Det var inte bara vi som hade intresse av att bevaka denna dag, även Sveriges Radio återfanns bland besökarna. Utrymmet var tyvärr lite trångt för denna pilotutställning, men däremot var konceptet för temadagen av ett bättre skick.

Här följer några röster från personer som var där angående vad de tyckte om temadagen:

– Man lär sig mycket av varandra och det är kul att se vad andra arbetar med inom socialpsykiatrin, tycker Meta Fredriksson Monfelt, representant för samordningsförbundet Samspelet.

– Det är roligt att få reda på vad som sker inom andra verksamheter, säger Åsa Lundmark och Anette Simonsson från dagverksamheten Ängvillan i Skoghall.

– Jag tycker det är en bra dag för att det ger möjlighet att visa att det finns väldigt många bra verksamheter, säger Göran Wijkström från boendet Nätet i Kristinehamns kommun.

Text: Karl-Peter Johansson Foto: Henrik Sjöberg