I fokus: Resurscentrum

Resurscentrum, foto Henrik Sjöberg

Maria Hasslid är enhetschefen på nyöppnade Resurscentrum. Vid Viken alldeles bredvid Statsträdgården bedriver hon med sina kollegor en mötesplats för stöd och smarta lösningar som underlättar vardagen.

Resurscentrum är en verksamhet som har flera delar och där Maria Hasslid har det övergripande ansvaret. Hon har en gedigen arbetserfarenhet, bland annat som arbetsterapeut inom landstinget och har även jobbat som enhetschef sedan åtta år för Karlstads kommun.

Inom Resurscentrums väggar finns ett antal verksamheter. En av dessa är Anhörigstöd, som består av tre anhörigkonsulenter. För den som är anhörig och stöttar eller vårdar dina nära och kära och behöver stöd och samtal, finns Resurscentrum som ett bollplank.

– Det går också att vara med en anhöriggrupp. Vi anordnar även föredrag och föreläsningar som man kan komma lyssna på, säger Maria Hasslid.

En annan del av verksamheten bedrivs ett demensteam, som består av två sjuksköterskor, en arbetsterapeut och tre undersköterskor. De jobbar med att stötta personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Demensteamet arbetar också med att vidareutbilda personal i frågor rörande demens.

För att uppmuntra personer med demenssjukdom anordnas ett antal dagträffar. Dagträffarna är till för att ge brukarna inspiration och stimulans. De som kommer består till det största del av personer med någon form av demenssjukdom som bor hemma. Brukarna kan bo ensamma, med en partner eller vara beroende av hemtjänsten.

Maria Hasslid, foto Henrik Sjöberg

– Tanken är att kommit hit, ha det bra och trevligt. Man ska få stimulans, träning och träffa andra människor. Att då ha det lite kul, helt enkelt, menar Maria.

En stor del av Resurscentrums verksamhet består av ett korttidsboende. För att hamna där ska det hänt någonting som gör att man inte kan bo kvar hemma. I så fall finns det möjligheter att under en kortare tid bo på deras korttidsboende. Det finns olika anledningar som gör att man kan bli inskriven på boendet. Det kan vara så att man varit inlagd en tid och blir utskriven, men är inte i skick att bo kvar hemma. Då kan korttidsboendet vara ett alternativ till dess att livssituationen blivit bättre.

Resurscentrum har även gjort i ordning visningsmiljöer där man kan del av smarta produkter och välfärdsteknologi.

– I det ena rummet finns det fiffiga produkter som kan underlätta vardagen, förklarar hon.

Vattenflaskor, foto Henrik Sjöberg

Det har också gjorts i ordning en visningslägenhet som visar olika smarta lösningar. En av dessa är en medicindoseringsapparat som påminner brukaren när det är dags att sin medicin.

Att arbeta som chef är något som inspirerar och ger mycket tillbaka. Marias entusiasm märks när hon pratar om sitt jobb.

– Jag tycker jag har ett väldigt roligt jobb och tycker om att jobba som chef.

Hon menar att anledningen till att hon gillar chefsrollen är möjligheten att påverka. Är du chef, i Marias fall enhetschef, finns möjligheten att influera verksamheten på ett direkt sätt. Maria säger att hon vill påverka så att verksamheten gagnar medborgarna i Karlstad på bästa sätt.

– Jag har större chans att påverka i en chefsposition. Sedan gör mina medarbetare ett fantastiskt jobb och är jätteviktiga. Jag tycker om att utveckla saker och göra dem bättre och det har jag stor möjlighet till som chef, förklarar Maria.

Text och foto: Henrik Sjöberg

I fokus: Stockfallsboendet

Invigning av Stockfallet, Per-Inge Liden klipper bandet

Den 17 november var det dags för invigning av det nya gruppboendet på Stockfallet. De nybyggda husen har utsikt mot skogen men är samtidigt beläget nära ett bostadsområde.

– Alla människor hör till det här samhället som vi vill bygga tillsammans, säger Per-Inge Lidén i sitt invigningstal.

Socialpsykiatrin har genom åren alltid fått ta över gamla och befintliga byggnader eller lokaler. Men nu får man tillgång till lokaler som är helt nya, vilket är en ny situation för förvaltningen. Stockfallsboendet är det första som är helt nybyggt och enbart till för socialpsykiatrin, med avsikten att vara ett gruppboende.

Ett antal brukare har dessutom fått bidra med åsikter om hur huset skulle utformas. De har fått möjlighet att ge sina förslag om färgval och material och har även varit med på anställningsintervjuer. Inflyttningen påbörjas den 21 november.

Per-Inge Lidén, ordförande i arbetsmarknads- och socialnämnden, beskriver i sitt inledningsanförande historien om hur de psykiatriska boendena har utvecklats över tid. Han menar att vi har gått ifrån att människor placerats i samhällets utkant till att de nu har hamnat mitt i samhället.

– De hör till samhället som alla andra. Socialpsykiatri är precis som det låter, ett socialt och samhällsperspektiv. Ett mitt i samhället-tänkande, där alla människor ska få plats. En del behöver stöd i form av boende, aktiviteter och struktur. Det här huset är unikt för det berättar om en människosyn om hur vi vill ha vårt samhälle, säger Per-Inge Lidén.

Boendets form och placering
Boendet består av två hus med sammanlagt 16 lägenheter. Byggnaderna är utformade på så sätt att man alltid måste passera ett gemensamt luftigt vardagsrum för att komma in eller ut ur huset. Varje hus har två korridorer med fyra lägenheter i varje. Korridorerna går ihop i den gemensamma delen för att ingen ska känna sig förbisedd eller kunna isolera sig.

Grundtanken med placeringen av boendet är närheten till naturen men samtidigt vara nära annan bebyggelse. Omgivningen är lugn och stilla, utan brus och mycket människor i rörelse men samtidigt nära till exempel kollektivtrafik.

Johan Asp, Stockfallets enhetschef, är mycket nöjd med hur boendet har förverkligats. Han tycker att byggnaderna är jättefina och säger att han har en jättepositiv känsla nu när det är klart.

– Boendet har blivit som jag hade hoppats på och uppfyllt mina förväntningar, menar Johan Asp.

Endast psykisk funktionsnedsättning
Boendet kommer inte att prioritera någon viss form av funktionsnedsättning. Det enda som gäller är att man ska ha en långvarig psykisk funktionsnedsättning. Personer med beroendeproblematik eller missbruk kommer inte att bo på Stockfallsboendet.

Omgivningens reaktioner
Reaktioner gällande läget av boendet var intensivast i början av 2015. Det fanns en oro i de närliggande bostadsområdet huruvida det var lämpligt att placera ett boende för personer med psykisk funktionsnedsättning på Stockfallet. Det anordnades informationsmöten där grannar och de som bor i området kunde delta och få information om projektet. På dessa möten har kommunen förklarat vilka som ska bo där, samt förmedlat budskapet att man inte behöver vara orolig.

Johan berättar att efter mötena har ingen hört av sig. Det har enbart kommit två samtal från familjer som planerat att köpa tomt i närheten och som hade frågor om boendet.

– Det är ofta okunskap som gör att folk tror att det här är farliga människor, förklarar Johan Asp.

Text: Matilda Eriksson och Henrik Sjöberg
Foto: Matilda Eriksson och Henrik Sjöberg

Bostadsanpassning

I fokus har träffat Monica Johansson som jobbar med bostadsanpassning. Hon berättar för ASP Bladet om hur verksamheten ser ut och fungerar.

Monica Johansson har en bakgrund inom vården och har därefter via universitet skaffat sig en ingenjörsexamen inom energi och miljö. Nu har hon sedan 2007 jobbat med bostadsanpassning på Karlstads kommun. Monica jobbar i egenskap av byggingenjör inom Teknik- och fastighetsförvaltningen.

Det är lagen om bostadsanpassningsbidraget som ligger som grund för hur man jobbar med fysisk anpassning av bostäder. Lagen har funnits sedan 1950-talet och den senaste versionen är från 1996.

Från början var det ett statligt bidrag men är nu kommunalt knutet. Det är alltså kommunens skattepengar som finansierar bidraget.

Tanken med bostadsanpassning är att möjliggöra för personer med relevanta former av funktionsnedsättning, att självständigt kunna leva hemma.

– Det handlar om att de ska få leva ett självständigt liv i ett eget boende, säger Monica Johansson.

För att få möjlighet till en bostadsanpassning skickar man in i en ansökan, blanketter går att skriva ut från kommunens hemsida. Det går också att få det i pappersform på Kontaktcenter. Nu går det även, från och med december 2015, att ansöka med hjälp av en e-tjänst.

– I samband med ansökan vill vi ha ett intyg som styrker behovet. Vi har inte den medicinska kunskapen avgöra om exempelvis en person inte kan duscha eller ej. Det ska vara en medicinskt ansvarig som står för den bedömningen, då hänvisar vi till hemrehabiliteringen där en arbetsterapeut eller sjukgymnast skriver intyg, säger Monica Johansson.

En bostad kan anpassas på många sätt. Det vanligaste anpassningen sker genom att ta bort trösklar, så att det blir enklare att röra sig i hemmet. Mer avancerande ingrepp är till exempel att i köket installera höj- och sänkbara skåp och diskbänk. Det går också att göra större anpassningar som exempelvis hissar. Det är också vanligt att ta bort badkaret i badrummet och ersätta det med en duschkabin.

Den viktigaste utmaningen för verksamheten idag är att digitalisera sitt arbete. Målet är att undvika pappershantering och att ha all information digitalt. Tanken är också att erbjuda medborgarna fler former av e-tjänster.

– Vi har utmaningar varje dag. Det är det som är så intressant med det här jobbet. När det kommer in en ansökan, frågar man sig vad är det här, och hur ska man lösa det på bästa sätt.

Monica menar att hennes arbete spelar en stor roll i samhället. Om inte detta arbete utfördes skulle de gamla vård intuitionerna varit kvar. Tanken är att individen till största möjliga del bo hemma. Bostadsanpassning är en ekonomisk besparing i det långa loppet jämfört hur det var förr.

När det gäller framtiden tror Monica att behovet av bostadsanpassning kommer att öka. Om ett par år kommer den stora fyrtiotalistgenerationen i allt större grad behöva bostadsanpassning. Den kommande ökningen kommer att medföra mer arbete för de som jobbar med anpassning av bostäder.

Text och foto:
Henrik Sjöberg

I fokus: Vuxenavdelningen

I fokus har besökt Sara Josefsson, enhetschef på Vuxenavdelningen, som har ansvar över boendena Gökhöjden och Villagatan.

Sara Josefsson har sedan 2013 varit enhetschef på Vuxenavdelningen. Hon har också en bakgrund inom äldre- och handikappomsorgen. Sara är socionom och har jobbat på Bore, som var ett halvägsboende för personer med missbruk och beroendeproblematik.

Josefssons ansvarsområde är boendena Gökhöjden och Villagatan samt boendestöd inom missbruk. Villagatan är gamla Bore som flyttades från Karlagatan till Strandgården. Strandgården har nu bytt namn till Villagatan.

Idag finns cirka 125 klienter i båda boendena, inberäknat de som har boendestöd. I boendena finns 17 personer på Gökhöjden och två på Villagatan. Det finns fyra lägenheter på Villagatan men just nu renoveras två och man kan inte ta in fler personer.

Villagatan är ett så kallat nyktert utslussningsboende. De klienter som bor där har kommit en bit bort från missbruket, och är på väg till ett eget boende med hjälp av bostadssociala kontrakt.

– Det finns även de som ordnar egna kontrakt som de själva söker, säger Sara Josefsson.

Gökhöjden är ett kategoriboende, även det en nykter boendeform. På Gökhöjden bor personer som kan falla tillbaka i missbruk men som behöver stöttning, så att de kan komma upp på banan igen. Det finns tjugo lägenheter som är utspridda över området.

För att kunna få ett boende måste det finnas ett beslut från en socialsekreterare. Personen i fråga kontaktar socialsekreteraren, och ärendet utreds för att se om det finns en missbruksproblematik. Utifrån det beslutas det om vilket boende som är aktuellt. Det bestäms också vilka insatser som ska sättas in.

För att hålla sig nykter krävs också, förutom boendet, insatser som riktar in sig på sysselsättning.
Detta görs via enheten för sysselsättning och rehabilitering, Kompassen eller behandlingsenheten.

– Det här är olika insatser som man försöker jobba parallellt med klienten.

Målet med verksamheten är att ha ett nyktert och drogfritt boende för klienterna. Det handlar om att hjälpa dem att ha någonstans att bo.

– Boendet är en viktig del i att hålla sig nykter, understryker Sara.

Sara Josefsson menar att det är en stor utmaning att inneha en chefsposition. Man ansvarar för många människors liv, säger hon. Det gäller också att ha ansvar för hur de ekonomiska medlen ska användas, så att de kommer till klienternas gagn.

– Det är ett stort ansvar och en stor utmaning, och man får heller inte glömma att vi är till för medborgarna, tillägger hon.

Den största utmaningen för enheten är att hitta boenden för de personer som redo att gå vidare mot eget boende. Det finns inte så många lägenheter som kommunen förfogar över.

– De boendeplatser som vi har i verksamheten räcker en bit men sedan måste ju klienterna komma vidare, så att de kan stå på egna ben.

Enheten jobbar konstant med att se över vad som kan förbättras. Det här förbättringsarbetet är en viktig del i arbetet.

– Vi försöker lära oss från andra kommuner, tittar på hur de jobbar med sina målgrupper, så att vi kan bli bättre. Det kan vara att hitta utbildningsinsatser vi behöver för personalen, så att de kan få större kunskap om målgruppen, avslutar Sara Josefsson.

Text: Henrik Sjöberg
Foto: Stefan Ek