Förkortningsskolan

Förkortningskavalkad

Under detta år har vi haft en artikelserie som vi har kallat Förkortningsskolan. Här har vi förklarat olika förkortningar och begreppen som förkortningarna står för. I denna avslutande del, presenterar vi en kavalkad av förkortningar. En del är mer kända, en del mindre, men alla är värda att känna till.

Af-FI

Af: Arbetsförmedlingen

AgV: Arbetsgivarverket

AMV: Arbetsmarknadsverket

ARN: Allmänna reklamationsnämnden

CSN: Centrala studiestödsnämnden

DI: Datainspektionen

DO: Diskrimineringsombudsmannen

FI: Finansinspektionen

Handisam-LV

Handisam: Myndigheten för handikappolitisk samordning

HSAN: Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

KKV: Konkurrensverket

KO: Konsumentombudsmannen

LFN: Läkemedelsförmånsnämnden

LFV: Luftfartsverket

LV: Läkemedelsverket

MSB-PRV

MSB: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

MUST: Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten

NI: Nationella insatsstyrkan

NO: Näringsfrihetsombudsmannen

PRV: Patent- och registreringsverket

RAÄ-RR

RAÄ: Riksantikvarieämbetet

RFV: Riksförsäkringsverket

RKP: Rikskriminalpolisen

RPS: Rikspolisstyrelsen

RR: Riksrevisionen

SiS-SÖ

SiS: Statens institutionsstyrelse

SMHI: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

SoS: Socialstyrelsen

SOU: Statens offentliga utredningar

SÄPO: Säkerhetspolisen

SÖ: Skolöverstyrelsen

Text: Karl-Peter Johansson

Förkortningsskolan

Förkortningsparlör

Under detta år har vi en artikelserie som heter Förkortningsskolan. Här förklarar vi vanligen förekommande förkortningar. I detta nummer presenteras en lista som vi har valt att kalla förkortningsparlör.

Läkarförkortningar

Pal = Patientansvarig läkare.

Öl = Överläkare, vilken är en specialistläkare med medicinskt ledningsansvar.

Ul = Underläkare, som är en anställningsform vilken är möjlig från och med nionde terminen på läkarprogrammet. När man tagit läkarexamen kan man söka anställning som AT-läkare.

AT-läkare = en person som genomför så kallad allmäntjänstgöring (AT). Denna tjänstgöring är en tidsbegränsad anställning under handledning för den som fullgjort läkarutbildning på läkarprogrammet. Allmäntjänstgöringen omfattar minst 18 månader och läkaren kallas denna tid AT-läkare. Oftast varar denna tjänstgöring 21 månader, som tidigare var den obligatoriska tjänstgöringstiden. Fullgjord allmäntjänstgöring eller utländsk legitimation är en förutsättning för svensk läkarlegitimation.

Av allmäntjänstgöringen skall nio månader fördelas mellan invärtesmedicinska och opererande specialiteter med en minimitid av tre månader inom respektive grupp. AT-läkaren skall vidare tjänstgöra minst tre månader inom psykiatri och sex månader inom allmänmedicin. Tjänstgöringen avslutas med ett skriftligt kunskapsprov och ett praktiskt prov tillsammans med en patient och en examinator. Efter fullgjord tjänstgöring och godkänt AT-prov kan Socialstyrelsen utfärda läkarlegitimation.

ST-läkare = en person som genomför så kallad specialisttjänstgöring (ST). Denna tjänstgöring är en av Socialstyrelsen reglerad utbildning som legitimerade läkare kan genomgå för att bli specialiserade inom ett visst medicinskt område.

En specialisttjänstgöring omfattar vanligen för läkaryrket fem års heltidsarbete, under vilka ST-läkaren arbetar inom såväl sitt huvudområde som angränsande områden. Arbetet inom angränsande områden kallas sidoutbildning.

Efter fullgjord specialisttjänstgöring kallas läkaren specialistläkare och kan ansöka om specialistbevis som utfärdas av Socialstyrelsen. Efter internationellt mönster har det blivit allt vanligare med en frivillig specialistexamen för läkarna som är ett kunskapsprov som utförs mot slutet av specialisttjänstgöringen.

Sköterskeförkortningar

Mas = Medicinskt ansvarig sjuksköterska.

Ssk = Sjuksköterska.

Usk = Undersköterska.

Sjukhusförkortningar

CSK = Centralsjukhuset i Karlstad.

MAS = Malmö Allmänna Sjukhus.

SÖS = Södersjukhuset i Stockholm.

UAS = Uppsala Akademiska Sjukhus.

Text: Karl-Peter Johansson

 

Källa: Flertalet av uppgifterna i denna artikel är hämtat från svenska Wikipedia.

Har du förkortningar som du vill få förklarade? Hör gärna av dig till oss!

LSS & LASS

Under detta år har vi en artikelserie som heter Förkortningsskolan. Här förklarar vi vanligen förekommande förkortningar. Dessutom ger vi en faktabelysning till begreppet som förkortningen betyder.

LSS

Denna förkortning står för Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lagen uppdateras regelbundet och den senaste ändringen trädde ikraft 1 januari 2011.

I 1 § LSS kan vi läsa: ”Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer

1. Med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
2. Med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
3. Med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.”

För att kunna få en insats enligt LSS måste man tillhöra någon av de tre ovanstående personkretsarna.

Vilka är insatserna för särskilt stöd och särskild service?

Det finner vi i 9 § LSS: ”Insatserna för särskilt stöd och service är

1. Rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder,
2. Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken,
3. Ledsagarservice,
4. Biträde av kontaktperson,
5. Avlösarservice i hemmet,
6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet,
7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov,
8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet,
9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna,
10. Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig.”

LASS

Förkortningen har stått för Lagen om assistansersättning, men har från 1 januari 2011 ersatts av kapitel 51 i socialförsäkringsbalken.

För den som vill läsa mer om LSS, kan vi rekommendera boken ”LSS 2011” av Bengt Olof Bergstrand. Den finns att låna på Stadsbiblioteket i Karlstad.

Text: Karl-Peter Johansson

Förkortningsskolan: SSRI & ECT

Under detta år har vi en artikelserie som heter Förkortningsskolan. Här förklarar vi vanligen förekommande förkortningar. Dessutom ger vi en faktabelysning till begreppet som förkortningen betyder.

SSRI

Förkortningen står för selective serotonin reuptake inhibitor (selektiva serotoninåterupptagshämmare).

SSRI-preparat tillhör gruppen antidepressiva läkemedel som upptäcktes på 1950-talet. Första SSRI-läkemedlet var zimeldin och utvecklades av svenska Astra. Det drogs dock tillbaka 1983, eftersom det kunde framkalla Guillain-Barrés syndrom. Ett syndrom som kännetecknas av fortskridande förlamning.

Världens mest använda preparat inom SSRI-gruppen är fluoxetin (ex. Fontex) och är framarbetad av läkemedelsföretaget Eli Lilly i USA.

Ytterligare fem läkemedel används för närvarande kliniskt i de flesta länder; fluvoxamin, paroxetin, citalopram (ex. Cipramil), sertralin (ex. Zoloft) och escitalopram.

ECT

Denna förkortning betyder electro-convulsive therapy (elektrokonvulsiv terapi). I dagligt tal säger man oftast ”elbehandling”.

Metoden upptäcktes 1938 av italienarna Ugo Cerletti och Lucio Bini. De kom fram till att man kunde använda elektrisk ström för att framkalla epileptiska anfall. Dessa anfall är fortfarande det mest centrala i en elbehandling, fast idag används betydligt mindre ström.

Det råder delade meningar rörande bieffekterna vid ECT och de handlar om behandlingens påverkan på minnet. Ändå anses elbehandling vara den mest effektiva vid djup depression.

Fotnot: I ASP bladet nummer 3 2009 kan du läsa mer om ECT.

Text: Karl-Peter Johansson