Kategoriarkiv: -FOKUS

I Fokus: Kvinnojouren Karlstad

777I årets första I fokus har ASP Bladet besökt Kvinnojouren. Den har funnits sedan 1982 och hjälper kvinnor och barn som i en nära relation är utsatta för våld. ASP Bladet träffade Elisabeth Björk, vice ordförande i Kvinnojouren, som berättade om deras verksamhet.

Kvinnojouren i Karlstad har verkat för kvinnors rättigheter, i över trettio års tid. De har varit en hjälp i den utsatthet som våld i nära relationer kan innebära.
Elisabeth Björk, vice ordförande, har varit aktiv i Kvinnojouren sedan 2010 och stöttar bland annat upp ordföranden och hjälper till med en del av hennes uppgifter. Hon jobbar ideellt och har ett vanligt jobb vid sidan av.

Kvinnojoursrörelsen började på 1970-talet i England och kom hit till Sverige på början av 1980-talet. Här i Karlstad var det från starten ett flertal politiska partier i samarbete med olika föreningar som startade Kvinnojouren. Efter ett par år blev det en helt egen förening, vilket den också är idag.

Kvinnor som är utsatta för våld kan med hjälp av jouren få möjlighet att bo i skyddat boende. Detta boende är beläget på en hemlig adress. Det finns två typer av boenden, en större lägenhet och en mindre där man kan ha med sig husdjur. Det är vanligt att även djuren utsätts för våld eller att man hotar att skada djuret, för att komma åt kvinnan. En del av kvinnorna kommer via, eller i samråd med Socialtjänsten.

Det varierar hur stort trycket är på det skyddade boendena. Ibland står det tomt, men under vissa perioder är det fullbelagt.
– Det är i det akuta läget som det är tänkt att man ska vistas i boendet. ”Nu är jag i livsfara och behöver jag någonstans att bo, tills jag hittar ett eget boende”, förklarar Elisabeth Björk.

Den största delen av Kvinnojourens verksamhet inriktar sig på stödsamtal. Dessa samtal äger rum i Kvinnojourens lokaler. Det finns tre anställda och en person på tjejjouren som möter kvinnorna. Oftast ringer kvinnorna jouren och bokar en tid för ett samtal.

Våld mot kvinnor har inga gränser vad gäller klass eller socialgrupp. Det ser ut på samma sätt, menar Elisabeth.

– Efter den långa erfarenhet vi har, kan vi säga att ingen speciell grupp är mer vanligt förekommande, våldet finns i alla samhällsgrupper. Det finns överallt och följer liknande mönster oavsett om man är rik eller fattig, säger Elisabeth Björk.

Hon säger att de flesta politiska partierna är positivt inställda till Kvinnojourens verksamhet. Jouren vill att man ska få ett mer långsiktigt stöd till verksamheten. Något som partierna är med på.

– Vi anordnade en paneldebatt i valrörelsen 2014 om kvinnofridsfrågor, där alla närvarande partier ”sa ja” till ett långsiktigt stöd och en säkrare ekonomisk framtid, eftersom vi är beroende av stöd. I samhället överlag tror jag att det finns en positiv inställning till Kvinnojouren, säger hon.

Kvinnojourens största utmaning är idag att få till en hållbar ekonomisk situation. Som det ser ut nu finansieras verksamheten av bidrag från kommunen och sökta projektpengar.

– Nu har regeringen tillsatt hundra miljoner kronor om året till kvinnojourerna, därifrån kan vi söka pengar, men ännu vet vi inte vad vi får, säger Elisabeth Björk.

Elisabeth menar att samhället idag inte är mer våldsamt än tidigare. Däremot säger hon att vi har annan syn på vad våld är, jämfört med femton, tjugo år sedan. I dag har vi större kunskap att våldet finns i vårt samhälle.

– Kvinnojoursrörelsen har generellt jobbat med att synliggöra våld som sker mellan hemmets fyra väggar. Det finns större kunskap om detta idag, men vi har långt kvar att gå, menar hon.

Text och foto:
Henrik Sjöberg

Ditt yrke

Vad är det bästa med ditt jobb?

1Kristina Olsson,
florist, Solrosens Blommor
– Jag tycker att kunderna är det bästa med jobbet, samt kreativiteten man får av blommorna.

Den som vill bli florist kan läsa en floristutbildning på gymnasiet, eller gå en kommunal vuxenutbildning med den inriktningen. Vissa arbetsplatser är också öppna för att ta in lärlingar, för att ge en mer handfast väg in i yrket.

 


 

2Linda Modin Klemner,
fotograf, Klemner Studio
– Jag älskar mitt jobb och håller på med flera olika projekt som fotografering, sminkning och arrangering av olika tillställningar.

Det kräver mycket att driva en egen fotoagentur. Du behöver kunna lite av varje, eftersom du jobbar både som projektledare, fotograf, makeupartist, arrangör, ekonom och personalchef. Man kan utbilda sig till fotograf, men de övriga bitarna får inte glömmas bort. Att driva egen verksamhet är en utmaning.

 


 

3Ulrika Lidström,
frisör, Companiet Hårsalong
– Allt med mitt jobb är bra, både kunderna och arbetskamraterna. Det är trevligt att få göra människor nöjda, glada och fina i håret.

Om du önskar att bli frisör, tipsar Ulrika dig att söka en gymnasial utbildning i området, eller vända dig till en av de många privata skolor man kan gå på. Går man i en privat skola får man själv bekosta sin utbildning. Förr fordrade den gymnasiala utbildningen höga grundskolebetyg, men nu har antagningskraven sänkts något.

I fokus: Första spadtaget

432ASP Bladet var med när det första spadtaget togs för det nya gruppboendet i Stockfallet. Per-Inge Lidén, ordförande i arbetsmarknads- och socialförvaltningen, och Skanskas ansvarige Daniel Lindén höll i spadarna när bygget officiellt startades.

I slutet av december kommer två byggnader och ett förrådshus stå klara för inflyttning. Boendeområdet är omgivet av skog, och tanken är att den natursköna omgivningen ska bidra till en lugn och rofylld miljö. Intill byggs ett nytt område med radhus och villor som blir boendets närmaste grannar. Tanken är att brukarna ska bo integrerat med resten av samhället; i närhet med annan bebyggelse.

Själva spadtagen utfördes av Per-Inge Lidén och byggentreprenören Daniel Lindén. Beslutsamt tog de tag i spadarna och satte dem i marken. Trots novemberkylan var stämningen god bland de samlade.

Nya lokaler gjorda för socialpsykiatrin
Per-Inge talade till de församlade och förklarade att detta boende blir det första i Karlstad som är enkom byggt för ändamålet. Tidigare har kommunen använt befintliga lokaler, så det är extra speciellt att förvaltningen nu får ett nytt och fräscht boende.
– Jag tycker det är roligt att vi för första gången bygger nya lokaler, som är gjorda för socialpsykiatrin. Vi har alltid fått ärva och tagit hand om andras lokaler förut, säger han.

Boendet som tillhör arbetsmarknads- och socialförvaltningens Vuxenavdelning kommer att ge plats åt 16 personer uppdelat på två avdelningar. Alla boende på Stockfallets gruppboende kommer få egna lägenheter, och kan även ta del av gemensamma utrymmen. Målgruppen som prioriteras är personer med en psykisk funktionsnedsättning. Elva personer kommer att jobba i varje hus och bemanningen kommer att vara dygnet runt.
– Vi har ännu inte bestämt vilka som ska bo här men det kan bli personer som bor på externa HVB-hem som Gylleby i Sunne där vi nu köper platser, säger Johan Asp, ansvarig chef för Stockfallsboendet.

Svävande hus
Husen kommer att ligga i ett sluttande skogsparti norr om Stockfallet.
– Jag har fått mig beskrivet att husen kommer sväva här borta i skogen. Husen kommer att stå på stolpar och man kan se in under byggnaderna, säger Per-Inge Lidén.

Byggnaderna byggs i trä på en betongplatta. Grundtanken var att bygga i trä för att harmonisera med skogen och det finns även ett miljötänk. Kommunen vill ha en miljöprofil i sina byggprojekt.
– Det är hårda miljökrav, det är viktigt, och det är så vi vill bygga, säger Lidén.

Det är byggföretaget Skanska som står för byggandet. Det som sker nu är en uppröjning av platsen så att bygget kan starta ordentligt.
– Det är ett fantastiskt projekt att få vara med i, bland annat för att det är en miljöbyggnad och det gör oss extra stolta att vara delaktiga i det här projektet, säger Daniel Lindén.

Närvarande vid det första spadtaget var också Vuxenavdelningens avdelningschef Marita Halvarsson. Hon tycker att det känns väldigt roligt att få vara med om det här ögonblicket.
– Planeringsarbetet har varit väldigt bra, och vi har haft en bra dialog med teknik- och fastighetskontoret. Det har varit många samverkansmöten som har varit mycket givande och tagande.

Text och foto:
Henrik Sjöberg

Miljöstrategiska avdelningen

IMG_2168Månadens I fokus har besökt Miljöstrategiska avdelningen inom Miljöförvaltningen och träffat miljöstrategen P-O Haster. Han berättar för ASP Bladet om deras verksamhet.

Uppdraget som Miljöstrategiska avdelningen har är att miljömålen som kommunen har satt upp följs. Det gäller att analysera målen och kontrollera att det går i rätt riktning.

– Kommer vi att uppfylla målen eller inte som våra politiker har bestämt. Vi ska också avrapportera till politiken hur det går, säger Haster.

I uppdraget ligger också att vara operativ, att ta initiativ som till exempelvis leder till att klimatmålen nås. Sedan gäller det att kommunicera informationen till medborgarna. Målet med verksamheten är också att stimulera ett hållbart resande, och det innefattar alltifrån miljöfordon till beteendefrågor.

En viktig målgrupp är de politiker som behöver enhetens kunskap för att kunna fatta miljöriktiga beslut. Deras miljö och klimatstrategi ska förverkliga miljömålen. Dessa rör klimat, trafik, nybyggnationer och naturvård. Sedan finns det även interna direktiv som rör hur kommunen själv hanterar miljöfrågorna. Kommunen är en stor arbetsplats med många människor och mycket lokaler. Det finns mycket i kommunen som berörs av miljöstrategiska frågor.

Kommunmedborgarna ställer också frågor till kommunen angående miljö och trafik.
– Trafikfrågan är väldigt intressant och många är intresserade av trafik och transporter. Det kan också handla om frågor kring våra cykelvägar och olika lösningar vid gatukorsningar. Generellt tycker karlstadsborna att vi har en bra cykelstad, menar P-O Haster.

Haster och hans medarbetare har nyligen flyttat in i det nya Samhällsbyggnadshuset i Inre Hamn. Den nya arbetsmiljön har påverkat sättet att arbeta. Tidigare, i de gamla lokalerna hade de anställda egna tjänsterum, men nu arbetar de i ett öppet kontorslandskap.

Det finns fasta arbetsstationer men inga egna, utan man väljer plats efter vad man arbetar med. Om det finns behov av lugn ro finns det tysta zoner där man ska kunna jobba ostört.

– Det öppna kontorslandskapet inbjuder till samverkan och möten, och det känns spännande och kul, tycker P-O.

P-O Haster menar att enhetens arbete är viktigt. Det pratas mycket om att vi ska ha ett hållbart samhälle och utveckling. Karlstad ska också vara en hållbar kommun, en stad som lever i harmoni och samklang med naturens resurser. För att nå dit är miljöarbetet av central vikt.

Eftersom Miljöstrategiska avdelningen arbetar mycket med trafik och resande och hur det påverkar miljön, ligger
fokus på hur man ska anpassa kommunen till hållbart resande.

Begreppet hållbart resande står för ett resande som inte bidrar till klimatförändringen. Det kan handla om att satsa på drivmedel som är förnybara.

– Bort med bränslen som bensin och diesel och in med etanol, biogas och elfordon. Det är ett hållbart resande, anser Haster.

Hållbart resande innefattar också cykel, gående och kollektivtrafik. Tanken är att dessa tre ska få ett större utrymme i infrastrukturen. Det gäller att få ner biltrafiken i tätorten och ge större plats åt de andra trafikanterna.

De största utmaningar för kommunen som, P-O Haster ser det, är klimatfrågan och översvämningsproblematiken. Karlstad ligger i ett delta och är känsligt för höga flöden i Klarälven.

– Det är en jättestor utmaning att klimatanpassa kommunen, menar Haster.

Text och foto:
Henrik Sjöberg

I fokus: Aktivitetscenter

243234234234Det har snart gått ett år sedan Spegeln blev Aktivitetscenter. ASP Bladet har besökt verksamheten och träffat aktivitetssamordnaren Stefan Holmkvist.

ASP Bladets utsände reporter besökte Aktivitetscenter en varm sensommardag. Längst uppe i det röda tegelhuset vid Busstationen är Aktivitetscenter beläget.

I lokalerna susar luftkonditioneringsapparaterna och Stefan Holmkvist berättar att de är nödvändiga eftersom det annars skulle bli för varmt.

Holmkvist började jobba 2009 som aktivitetssamordnare på Spegeln, som verksamheten kallades då. Han har också varit med i IPS-projektet, efter projekttidens slut gick Stefan tillbaka till sin tjänst på Spegeln. Då förändrades verksamheten, tidigare hade alla målgrupper varit på plats samtidigt.

Samarbetar med Killstad
– Innehållet i verksamheten gjordes om och vi riktar oss nu mot specifika målgrupper. Den största målgruppen är sysselsättningsgruppen, dessutom har vi en motivationsgrupp och en grupp riktad mot ungdomar. Sedan har vi en dag i veckan sysselsättning på Killstad gård, förklarar Stefan.

En annan stor förändring var ombyggnationen av lokalerna. Under två månaders tid gjordes hela våningsplanet om grundligt. Med hjälp från övrig personal från enheten iordningställdes Aktivitetscenter till ljusa och fräscha rum. Det är en stor skillnad från hur det var innan. Stefan berättar att personer som besökt Spegeln tidigare knappt känner igen sig nu.

De nyrenoverade lokalerna har blivit ett stort lyft för personalen och deltagarna.
– Man blir glad när man kommer in i lokalerna. Det finns inga gamla och slitna saker kvar längre, säger Stefan Holmkvist.

Fokus på det sociala
Stefan berättar vidare att de flesta bitar fallit på plats efter invigningen och att de jobbar in det nya arbetssättet. Det som är nytt är att man nu tänker aktivitet i första hand.

– Väldigt mycket har tidigare handlat om den sociala delen. Man kanske kommer hit och dricker kaffe och läser tidningen. Detta gör vi fortfarande, men idag har vi också fokus på aktiviteterna.

Deltagarna kommer till Aktivitetscenter för att de vill delta i en aktivitet. Den sociala aspekten tillgodoses vid fikapauser och andra sammankomster.

De personer som kommer till Aktivitetscenter är från 18 år och uppåt och har någon form av psykisk funktionsnedsättning. Det finns ett flertal aktiviteter att syssla med. Basaktiviteterna är snickeri, textil, data, hälsa och friskvård. När det gäller snickeriverkstaden har den blivit större än tidigare och har nu nya och fräscha maskiner.

Köbildning
Den största utmaningen för Aktivitetscenter är att fånga upp unga personer. En annan utmaning är att hitta fler sysselsättningsplatser. För tillfället är sysselsättningsgruppen full och det är lång kö med personer som vill in i verksamheten.

Avslutningsvis säger Stefan att de har jätteroligt på arbetsplatsen. Det är en bra atmosfär bland personalen och deltagarna upplever att det är bra stämning och högt i tak.

– Det är lätt att komma till jobbet,
konstaterar han.

Film på Ìnvigningen av Aktivitetscenter

Text och foto:
Henrik Sjöberg

I fokus: Brottsofferjouren

111

I Fokus har träffat Monica Ekström, som är Brottsofferjourens ordförande i Värmland. ASP Bladets reporter träffade henne för att prata med dem om vad deras verksamhet och vad den går ut på.

Brottsofferjourens uppdrag är att stötta brottsoffer, vittnen och anhöriga. Det finns många svåra och ovana situationer som man ställs inför i en rättegångssituation.

– Vi är professionella medmänniskor, förklarar Monica Ekström.

Det är just det som det handlar om. Att vara en medmänniska och ge stöd och kraft åt en person som är i ett utsatt läge.

Brottsofferjouren är en ideell organisation som i Sverige har funnits sedan 1984, sedan början av 1990-talet har de även existerat i Värmland. Enligt lag måste det vid varje tingsrätt finnas ett vittnesstöd, Brottsofferjouren tillgodoser detta behov.

I Sverige finns det lokala brottsofferjourer på ett nittiotal platser. I Värmland finns det tre, Brottsofferjouren Värmland företräder i dag tio värmländska kommuner. Dessa är: Karlstad, Forshaga, Grums, Hammarö, Kil, Säffle, Sunne, Hagfors, Munkfors och Torsby.

Det är kommunerna som till största delen finansierar Brottsofferjourens verksamhet. När det gäller vittnesstödet får jouren dessutom bidrag från Brottsoffersmyndigheten, eftersom stödet är lagstadgat.

För att bli brottsoffer- eller vittnesstödjare behöver man gå en 30-timmars utbildning. I den ingår också handledd praktik. Vittnesstödet finns alltid på plats när det är domstolsförhandlingar vid tingsrätten. De personer som stödjer gör det på ett medmänskligt sätt.

– Vi pratar inte om det särskilda rättegångsmålet, utan berättar om hur det går till i en domstolsförhandling, säger Monica Ekström.

Det kan även vara så att ett vittne hör av sig till Brottsofferjouren och säger att en person ska upp i rätten om två veckor. Då kan man få möjlighet att besöka rätten innan rättegången och få sig förklarat hur en förhandling går till.

Det är positivt att vara väl förberedd innan domstolsförhandlingen.

– Det kan vara skrämmande när man kommer in i Tingsrätten, som ju har sin stora stentrappa. Man kan känna sig ganska liten, berättar Monica Ekström.

Det vanligaste ärendena där de ger stöd, handlar om misshandel, i vilka fall huvuddelen av brottsoffren utgörs av kvinnor. Våldet sker oftast inomhus och i nära relationer. Men det finns även män som drabbas. Brottsofferjouren hjälper alla som behöver stöd och hjälp, oavsett om det finns en polisanmälan eller inte.

– Sedan finns det en del personer ringer hit själva innan de har polisanmält, då försöker vi att hjälpa och stötta dem, så att de kan polisanmäla, säger Ekström.

De flesta personer som får kontakt med Brottsofferjouren kommer via polisen. Polisen är skyldig att meddela brottsoffret att det finns en brottsofferstödjande verksamhet. Polisen skickar listor till Brottsofferjouren där det står vilka personer som vill ha brottsofferstöd. Listorna innehåller kontaktinformation och vilken typ av brott det rör sig om. Sedan ringer Brottsofferjouren upp personen i fråga och tar reda på hur situationen ser ut.

Omfattningen av stödet varierar, för en del människor räcker det med ett samtal, medan andra behöver tio till femton olika insatser. Monika Ekström tror att utmaningarna kommer att bli större i framtiden. Hon ser också att det finns områden, exempelvis kring hedersrelaterat våld, som Brottsofferjouren behöver utveckla i framtiden.

– Det händer hela tiden nya saker i samhället. Det gäller att anpassa oss till den tid vi lever i, avslutar Monica Ekström.

Text och foto: Henrik Sjöberg

I fokus: Åsa Forsberg och Mikael Laakso, Energi och klimatrådgivare på Rådrummet

234234234I fokus har träffat Åsa Forsberg och Mikael Laakso som jobbar med energi- och klimatfrågor. De berättar för ASP Bladet om hur de ger goda råd till privatpersoner, företag och organisationer.

Energi och klimatrådgivningen i Karlstads och Hammarö kommun finns i Rådrummets verksamhet. Här kan man få hjälp om frågor kring energi och klimatanpassningen. Åsa Forsberg och Mikael Laakso arbetar med dessa viktiga och angelägna frågor. De jobbar både med privatpersoner och företag.

Allt sedan Rådrummet installerades för cirka femton år sedan har det funnits någon form av rådgivning kring energifrågor. På initiativ av Energimyndigheten ska alla kommuner ha en rådgivning med fokus på frågor rörande energirelaterade spörsmål. Energi och klimatrådgivningen finansieras delvis av Energimyndigheten.

– Genom att man bytte namn från Energirådgivningen till Energi och klimatrådgivningen, fick vi jobba mer med transporter. Det var inte bestämt förut att vi fick informera om vilka bränslen det finns till bilar. Förr var det fokus mest på uppvärmning, säger Mikael.

Det finns mycket en privatperson kan göra när det gäller att minska förbrukningen av el.

– Det betyder mycket vilka beteenden man har hemma. Om belysningen lämnas på dras mer el. Tillbehör till datorer som står på stand by kan dra mycket. Man ser inte att det går så mycket el, det syns först på elräkningen, förklarar Åsa.

Det går att mäta elen med hjälp av små elmätare som finns att låna på biblioteket. Med dessa mätare kan man ta reda på vad som drar mest eller minst i hushållet.

Privatpersoner kan ta kontakt med rådgivarna direkt, annars kan man boka en tid som passar båda parter.

– De som behöver hjälp får bestämma själva om de vill komma hit och prata. En del har ritningar med sig på sitt hus då vi sitter och pratar om ventilation, uppvärmning och isoleringsfrågor, berättar Åsa.

Reser mycket
När Karlstad och Hammaröföretag får hjälp, åker Åsa och Mikael ut till arbetsplatserna. Där går de runt i lokalerna och ger råd om hur företagen kan bli mer energieffektiva och klimatsmarta.

Oftast sker det en uppföljning med företagen, vilket inte sker med privatpersoner. I det senare fallet gör privatpersonen sin åtgärd och återkommer inte, medan företagen har en mer regelbunden kontakt med Energi och klimatrådgivningen.

– Med företag kan det vara viktigare att följa upp, för att de inte har tid med de här frågorna. Företagen får man jobba mer med, säger Laakso.

När det gäller framtiden menar Mikael att deras funktion kommer att finnas kvar. Men han tror att Energi och klimatrådgivningens fokus kommer att ligga mer på företag istället för privatpersoner.

– De flesta privatpersoner har gjort väldigt mycket åtgärder de senaste femton åren. Man har till exempel konverterat bort villaoljan. Nästa steg är att företag sätter igång mer, för att det finns massor att göra där, säger han.

Även inom transportområdet händer det mycket med elbilar, metanoldrivna fordon och biogasdrift. Dessa frågor kommer att bli större arbetsområden. Det handlar om vilka bränslen som ska gälla.

Åsa är positiv när det gäller framtiden.

– Jag är positivt lagd och tycker det ser hoppfullt ut, med tanke på alternativen när det gäller bilbränslen. Gällande elbilar, kommer det bli viktigt att diskutera infrastruktur. Att det finns ladd-stationer, annars kommer det inte att utvecklas, säger Åsa.

Hon poängterar att det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv när man arbetar med frågor som dessa. Om det exempelvis ska finnas ladd-stationer för elbilar, att de planeras i samband med nybyggda hus och bostäder. Detta medför att det blir enklare att visa att elbilen är ett vettigt alternativ till bensin eller dieseldrivna fordon.

Text: Henrik Sjöberg
Foto: Per Rhönnstad