Kategoriarkiv: Vad är?

Förenta nationerna och mänskliga rättigheter

IMG_6745Att rösta är enligt FN:s (Förenta Nationerna) konventioner en mänsklig rättighet. Så också lika lön för lika arbete. FN bildades 1945 efter atombomben i Hiroshima och har idag 193 medlemsländer. Organisationens verksamhet är uppdelad i tre stora ämnesblock. Ett av dem är mänskliga rättigheter och demokrati.

Historik
Kyros den store, det antika Persiens förste kung och hans arméer erövrade staden Babylon år 539 f.Kr. Efter erövringen befriade han alla slavar och bestämde att alla människor hade rätt att välja sin egen religion och att alla raser är jämlika.

Dessa och andra förordningar dokumenterades på en cylinder av bränd lera som är känd som Kyros cylinder. Detta dokument ses som världens första om mänskliga rättigheter och har översatts till FN:s alla sex officiella språk.

Mänskliga rättigheter
De mänskliga rättigheterna i modern tid är nedskrivna i en allmän förklaring, och nio kärnkonventioner med många underkonventioner. De första konventionerna nedtecknades efter andra världskriget.

En konvention är en juridiskt bindande, internationell överenskommelse mellan stater och/eller organisationer. Medlemsländernas regeringar undertecknar de konventioner man vill uppnå. Om det krävs ändras lagstiftningen i landet för att överensstämma med konventionen.

manskligarattigheter.se kan man läsa om hur den svenska regeringen arbetar med mänskliga rättigheter.

Den allmänna förklaringen
Den 10 december 1948 författade FN en allmän förklaring om mänskliga rättigheter, och uppmanar sedan dess alla 193 medlemsländer att sprida information och förståelse om förklaringen. Denna allmänna förklaring gäller, (till skillnad från antagande av konventionerna som skiljer sig mellan medlemsländerna), för alla människor på hela jorden.

Avsikten är att alla ska få möjlighet att leva ett värdigt liv. Förklaringen innefattar regler om människors möjlighet att överleva, ha mat och husrum, om människors rätt till egna tankar och trosuppfattningar. Också skydd för familjen, frihet från tortyr och slaveri, rätt till utbildning, yttrandefrihet och att få delta i sitt lands styrelse. Enligt de mänskliga rättigheterna är alla människor födda fria och alla har lika värde.

Den allmänna förklaringen är översatt till 360 olika språk och är världens mest översatta text. 2008 då förklaringen firade 60 år skrev FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon ett nytt förord till den;

”Förklaringens 60-årsjubileum är ett tillfälle för oss alla att påminna oss om dess vision. Förklaringen är lika relevant idag som den var då den antogs och jag hoppas att du låter den få en central plats i ditt liv”.

Förordet och förklaringen går att läsa och ladda ner i sin fullhet på www.fn.se

Text: Ylva Alsterlind
Foto på jorden: NASA

VAD ÄR? Socialpsykiatri

Vi har under detta år en artikelserie som vi kallar ”Vad är?” Här förklarar vi olika saker. Denna gång ska vi reda ut begreppet ”Socialpsykiatri”.

Begreppet Socialpsykiatri
Termen socialpsykiatri innebär att se psykiatri ur ett socialt perspektiv. Socialpsykiatri kan stå för flera olika saker. Det kan betyda att man organiserar psykiatrin på ett speciellt sätt, eller att socialpsykologiska och sociologiska teorier får påverka psykiatrins olika verksamheter. Socialpsykiatri kan också ses som ett sätt att förhålla sig, eller som en teori, där man betonar sidor av psykiatrin som inte utgörs av medicinska aspekter. (Andersson Höglund & Hedman Ahlström, Socialpsykiatri, s. 10)

Med tiden har socialpsykiatri alltmer kommit att avse den kommunala psykiatrin. Det är denna aspekt som den här artikeln handlar om.

Kommunal Socialpsykiatri
När en person med psykisk funktionsnedsättning behöver sociala insatser för att klara sin dagliga livsföring är det kommunens ansvar. Kommunen ansvarar också för att olika hjälpinsatser samordnas och att olika aktörer samverkar kring brukaren. De verksamheter som har byggts upp i kommunerna som berör personer med psykiska funktionsnedsättningar är boende och boendestöd, sysselsättning, fritid, habilitering och rehabilitering. (Anfört arbete, s. 71)

Socialpsykiatri i Karlstads kommun
För cirka 1 år sedan slogs Avdelningen för Socialpsykiatri ihop med Avdelningen för Alkohol & Narkotika. Hur den nya Avdelningen för Socialpsykiatri, Alkohol och Narkotika (ASP-ANA) är organiserat, framgår av nedanstående bild:

Avdelningen har tre målgrupper/ansvarsområden:

  • Personer med psykisk funktionsnedsättning
  • Personer med psykisk ohälsa/funktionsnedsättning och missbruksproblematik
  • Personer med missbruksproblematik

Med sitt arbete vill man stödja brukaren/klienten på vägen till återhämtning. Med stöd i egen bostad, särskilda boendeformer och med sysselsättning vill man skapa förutsättningar till en förbättrad livssituation.

Brukaren/klienten ska känna gemenskap, kunna påverka och leva i ett socialt sammanhang. Avdelningen erbjuder en verksamhet som är tillgänglig, välkomnande, kraftfull och attraktiv.

Att ansöka om stöd
Ansökan om stöd i egen bostad, särskilda boendeformer eller sysselsättning görs på en särskild blankett. Blanketten kan fås av mottagningsenheten eller via kommunens hemsida.

Ansökan behandlas sedan av avdelningens team som består av enhetschef, handläggare, sjuksköterska och arbetsterapeut. Därefter träffar handläggare den sökande för att diskutera behovet av stöd innan ett beslut fattas.

När beslutet är fattat förmedlas det till sökanden via handläggare och sjuksköterska och till de som ger stöd i boendet, eller till aktivitetssamordnare som är handledare inom sysselsättning och daglig aktivitet.

Beslutet kan överklagas. Överklagan lämnas in till den som fattat beslutet, som då har möjlighet att ändra det. Görs ingen ändring, vidarebefordrar handläggaren överklagan till Länsrätten.

Text: Karl-Peter Johansson

Vad är? Bostadssocialt kontrakt

Vi har under detta år en artikelserie som vi kallar ”Vad är?” Här förklarar vi olika saker. Denna gång ska vi reda ut begreppet ”bostadssocialt kontrakt”.

Anledningen till att en person behöver söka ett bostadssocialt kontrakt ser olika ut från fall till fall. Det kan vara problem i den egna bostaden, personen är utsatt för hot och våld, ekonomiska problem, med mera.

Hur går det till?
Först kollar man själv om det är möjligt att få hyra bostad hos hyresvärdarna. Finns det ingen möjlighet till det, kan man vända sig till Socialförvaltningen. Där kommer man först till det som kallas ”Ingången” och där görs en remiss för utredning. Denna utredning leder antingen till bifall eller avslag. Ett avslag kan överklagas.

Vid bifall går ärendet vidare till någon av bostadskonsulenterna. Konsulenten går igenom hur situationen ser ut och därefter hamnar ärendet på en prioritetslista, där barnfamiljer står överst. Man anser nämligen att inga familjer med barn ska behöva hamna på ”gatan”. Nästa steg är att göra en ansökan tillsammans med en boplan till hyresvärdarna. I en boplan kan det exempelvis stå att besiktning ska göras efter 90 dagar, att klienten har boendestöd och hur boendestödet ser ut, att klienten gör drogtester regelbundet, att klienten behöver struktur i vardagen. Dessutom innehåller planen klientens ekonomiska situation. När ansökan nått hyresvärden kallas klienten till en intervju, och därefter söker man efter en lämplig lägenhet.

Det bostadssociala kontraktet
När man har funnit en lämplig lägenhet är det dags att skriva ett bostadssocialt kontrakt. Ett sådant kontrakt innebär att klienten under tre år hyr lägenheten i första hand, med en uppsägningstid på 14 dagar. Under första året lämnar kommunen hyresgaranti till hyresvärden. Efter detta år görs en besiktning av lägenheten. Då tittar man på hur betalning av hyran sett ut, om det förekommit någon störning och om   några skador har uppkommit.

Finns inget att anmärka på övergår kontraktet till ett korttidskontrakt enbart med fastighetsägaren, men utan någon hyresgaranti från Socialförvaltningen. När det har gått ytterligare 2 år och boendet fortfarande är utan anmärkning, skrivs ett nytt vanligt hyreskontrakt.

Sociala kontrakt
Ett sådant kontrakt innebär att kommunen innehar förstahandskontraktet och sedan hyr ut bostaden i andra hand. Ett socialt kontrakt kan vara förstadium till ett bostadssocialt kontrakt.

IFAs Bo och Budgetenhet handlägger
Det är denna enhet som handlägger sociala och bostadssociala kontrakt. Det är en relativt ny enhet som sorterar under avdelningen Integration, Försörjning och Arbete (IFA) och vid enheten arbetar:

  • 1 Enhetschef
  • 3 Bostadskonsulenter, varav en arbetar med integration
  • 1 Utredare
  • 2 Arbetar med förmedlingsmedel
  • 5 Boendestödjare
  • 1 Arbetar med dödsboanmälningar
  • 3 Budget och skuldrådgivare

Sammanlagt är 16 personer sysselsatta vid IFAs Bo och Budgetenhet.

Text: Karl-Peter Johansson

VAD ÄR? Kontaktperson

Vi har under detta år en artikelserie som vi kallar ”Vad är?” Här förklarar vi olika saker. Denna gång ska vi reda ut begreppet ”Kontaktperson”.

Vad står det i lagen?
I socialtjänstlagens femte kapitel och den sjunde paragrafen kan vi läsa:
Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. […]

I lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, framgår åt vilka personer lagen gäller för. I första paragrafen definierar man tre olika personkretsar, som har rätt till särskilt stöd och särskild service. Den tredje personkretsen är personer ”med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.”

I sjunde paragrafen framgår bland annat: ”Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv.”

I åttonde paragrafens första mening står: ”Insatser enligt denna lag skall ges den enskilde endast om han begär det.”

Den nionde paragrafen listar upp vilka insatser lagen omfattar. Nummer fyra i denna lista är insatsen ”biträde av kontaktperson”.

Vad är skillnaden mellan en kontaktperson och en ledsagare?
Man kan åskådliggöra skillnaden med följande bild: en ledsagare är en person som följer sin klient till kaféet där klienten träffar sin kontaktperson.

Hur går det till att ansöka om insatsen kontaktperson?
En ansökan kan vara muntlig eller skriftlig, men man ser helst att en skriftlig ansökan görs. Är personen inte aktuell hos ASP-ANA sedan tidigare, går ansökan till mottagningsteamet och tas upp på ett tisdagsmöte, sedan görs en utredning av ärendet. Är man redan aktuell hos avdelningen, kan ansökan lämnas till handläggaren.

När handläggaren gör utredningen så görs en behovsbedömning och i samtal med klienten går man igenom livssituationen. För att göra bedömningen så komplett som möjligt, gäller det för handläggaren att samla in uppgifter så att behovsbilden klarnar. Dessa uppgifter kan bestå av, efter klientens samtycke, att ta del av läkarintyg, kontakt med Psykosenheten om klienten är aktuell där, och kontakt med anhörig.

Vad är det som gör att det kan finnas behov av en kontaktperson?
Klienten kanske lever ett isolerat liv. Man har inga anhöriga och inga vänner. Det kan finnas tvång som gör det svårt att ta sig ut, eller att den sociala situationen i övrigt gör det svårt att skapa kontakter och ta del av samhällets gemenskap, och att detta leder till en psykisk ohälsa.

Vad kännetecknar en kontaktperson?
Det är en icke-professionell person med intresse för människor. Man är ingen myndighetsperson och utför ingen behandling. Att vara kontaktperson sker vid sidan om arbete och studier.

Hur ser det ut? Vad gör man ihop?
Det är upp till den enskilde klienten och kontaktpersonen att forma sin relation, men exempel på vad det kan vara man gör tillsammans är: att promenera, gå på bio, att motionera tillsammans, med mera. Det viktiga är att kunna komma ut och att tillsammans göra det som ger livet ett större innehåll och därmed en bättre livskvalité.

VAD ÄR? ”God man” samt ”Förvaltare”

god man 1 webVi har under detta år en artikelserie som vi kallar ”Vad är?” Här förklarar vi olika saker. Denna gång ska vi reda ut begreppet ”God man respektive förvaltare”.

Varför God man? Anledningen till att en person behöver en god man kan vara att personen ifråga behöver hjälp att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom och/eller sörja för sin person. Orsaken till detta kan bero på sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande.

Så här säger lagtexten (11 kapitlet, 4 §, föräldrabalken): “Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, skall rätten, om det behövs, besluta att anordna godmanskap för honom eller henne. Ett sådant beslut får inte meddelas utan samtycke av den för vilken godmanskap skall anordnas, om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas.

När rätten meddelar ett beslut enligt första stycket, skall rätten samtidigt förordna en god man att utföra uppdraget. Om en god man i något annat fall skall förordnas på grund av ett beslut enligt första stycket, skall förordnandet meddelas av överförmyndaren.”
Varför Förvaltare? Lagen säger följande om när det är aktuellt med förvaltarskap (11 kapitlet, 7 §, föräldrabalken):Om någon som befinner sig i en sådan situation som anges i 4 § är ur stånd att vårda sig eller sin egendom, får rätten besluta att anordna förvaltarskap för honom eller henne.


Förvaltarskap får dock inte anordnas, om det är tillräckligt att godmanskap anordnas eller att den enskilde på något annat, mindre ingripande sätt får hjälp. Förvaltaruppdraget skall anpassas till den enskildes behov i varje särskilt fall och får begränsas till att avse viss egendom eller angelägenhet eller egendom överstigande ett visst värde. Rätten får överlåta åt överförmyndaren att närmare bestämma uppdragets omfattning.


När rätten meddelar ett beslut enligt första stycket, skall rätten samtidigt förordna en förvaltare att utföra uppdraget. Om en förvaltare i något annat fall skall förordnas på grund av ett beslut enligt första stycket, skall förordnandet meddelas av överförmyndaren.

Vem tar initiativet till God man/Förvaltare? Initiativet till ansökan om god man eller förvaltare kan komma från biståndsbedömare, LSS-handläggare, kurator eller huvudman (den enskilde brukaren). Att en anhörig tar initiativet till ansökan förekommer och att en läkare tar initiativet är ovanligt.

Vem kan bli God man eller Förvaltare? För att bli god man eller förvaltare måste följande kriterier uppfyllas: Rättrådig Att vara rättrådig betyder att man har en god vandel (är reko) och inte gjort sig skyldig till något brott som kan ha menlig (skadlig) verkan på uppdraget. Erfaren Den tilltänkte gode mannen eller förvaltaren får inte vara för ung. Det krävs en viss livserfarenhet för att kunna handha ett uppdrag som ställföreträdare. Han/hon bör ha arbetslivserfarenhet, kunna tala och skriva på god svenska för att kunna företräda sin huvudman inför myndigheter med mera. Det finns inget krav på svenskt medborgarskap. Han/hon bör även ha viss ekonomisk kompetens då god man/förvaltare skall redovisa förvaltningen till överförmyndarnämnden. I övrigt lämplig Den tilltänkte gode mannen eller förvaltaren skall passa för det aktuella uppdraget. Det är upp till överförmyndarnämnden att matcha rätt god man/förvaltare till rätt uppdrag.
Vad är den gode mannens/förvaltarens uppgifter? De uppgifter som en god man eller förvaltare har framgår av tingsrättens beslut. Normalt omfattar uppdraget de tre delarna (som kan begränsas när vissa behovtillgodoses på annat sätt) bevaka rätt, sörja för person och förvalta egendom.
Bevaka rätt Detta är den juridiska biten. Att bevaka rätt betyder att gode mannen/förvaltaren skall se till att huvudmannen inte fråntas sina rättigheter och får den hjälp och det skydd han/hon har rätt till. Omfattningen av att bevaka huvudmannens rätt påverkas mycket av dennes egen förmåga, behov och önskemål.
Sörja för person Kallas även för personlig omvårdnad. Detta innebär inte att gode mannen eller förvaltaren själv ska sköta om eller vårda sin huvudman. I praktiken innebär sörja för person att hålla ett ”vakande öga” över hur sjukvården, socialtjänsten eller motsvarande utför sina uppdrag avseende huvudmannen. Gode mannen/förvaltaren ska slå larm om något inte står rätt till.
Förvalta egendom Uppgiften innebär förvaltning av all egendom eller viss angiven egendom tillhörande huvudmannen.
I praktiken innebär det att sköta huvudmannens ekonomi, ta hand om pension och bidrag, betala räkningar, lämna fickpengar, förvalta kapital, värdehandlingar, fastigheter med mera och se till att huvudmannens egendom är tillfredsställande försäkrad.
Den gode mannen/förvaltaren skall varje år lämna en årsräkning över hur denne har förvaltat huvudmannens egendom.
Vad är Överförmyndarnämndens roll? Deras roll är att utöva tillsyn över alla gode män och förvaltare. Det är också överförmyndarens ansvar om det skulle vara aktuellt med byte utav god man/förvaltare.
Vad är tingsrättens roll? Ett beslut från tingsrätten krävs första gången ett godmanskap eller förvaltarskap anordnas, eller vid ett överklagande.
Hur är tillgången på gode män och förvaltare? Det råder stor brist på personer som vill åta sig uppdraget att vara god man eller förvaltare. Troligen beror detta på att uppdraget är frivilligt och att det sker på den lediga tiden.
Många anser sig inte ha den tid som behövs. En lösning skulle vara att anställa gode män och förvaltare med månadslön, men för det krävs en ändring på lagen.

Vad är skillnaden mellan en god man och en förvaltare? För att ett godmanskap ska förordnas av rätten krävs huvudmannens samtycke. Ingen får god man mot sin vilja.
Däremot kan ett förvaltarskap förordnas utan att huvudmannen samtycker. Att ha förvaltare innebär därmed ett större ingrepp i en persons integritet.

Har man en god man eller förvaltare livet ut? Nej, inte nödvändigtvis. Omständigheter kan förändras, man kanske mår bättre och kan ta ett större egenansvar. Har man förvaltare, kan man i ett sådant läge pröva med att ett godmanskap förordnas istället, och i förlängningen t.ex ha något av förordnandet kvar, exempelvis att bevaka rätt.

Därefter om allt fungerar kan man ansöka om att förordnandet ska upphöra. Blir det sedan aktuellt igen med en god man eller förvaltare, krävs det i så fall en ny ansökan.

Vem utövar tillsyn över Överförmyndarnämnden? Det gör länsstyrelsen respektive JO (JustitieOmbudsmannen).

Text: Karl-Peter Johansson Foto: Per Rhönnstad

VAD ÄR: MEDICINSKT FÄRDIGBEHANDLAD?

Vi har under detta år en artikelserie som vi kallar ”Vad är?” Här förklarar vi olika saker. Denna gång ska vi reda ut begreppet ”Medicinskt färdigbehandlad”.

Föråldrat begrepp
Själva termen ”medicinskt färdigbehandlad” används inte längre, utan man säger istället ”utskrivningsklar”. Den tidigare termen var missvisande ansågs det, eftersom man lätt kunde tro att inga fler insatser behövdes, att det inte skulle kunna gå att nå längre i ett tillfrisknande.

Vad menas då med ”utskrivningsklar”?
När en person, som är inlagd på en avdelning, bedöms av den behandlande läkaren inte längre vara i behov av sluten vård, så är den personen utskrivningsklar. Med andra ord kan man säga att patienten är klar för utskrivning.

Inför en utskrivning av en utskrivningsklar patient, så ska en vårdplanering genomföras. I Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård (3 kap. 1-4§) kan man läsa följande:

1 § Den behandlande läkaren i den slutna vården skall efter samråd med patienten, närstående och företrädare för berörda enheter fastställa hur vårdplaneringen skall genomföras.

2 § I vårdplaneringen skall sådan personal från berörda enheter delta som besitter den kompetens som behövs för att tillgodose patientens behov av insatser efter utskrivningen.

3 § Under vårdplaneringen skall respekt för den enskildes integritet och värdighet visas.

4 § Av vårdplanen skall det tydligt framgå vilka insatser efter utskrivningen från den slutna vården som behövs för att en hälso- och sjukvård och socialtjänst av god kvalitet skall uppnås. […].

Den behandlande läkaren är alltså skyldig att samarbeta med patienten och dennes anhöriga i arbetet med vårdplaneringen. Vidare, ska den personal från berörda enheter som deltar i vårdplaneringen ha tillräcklig kompetens.

Kommunens betalningsansvar
I de fall där en person är utskrivningsklar och en vårdplan är framtagen, så har kommunen 30 dagar på sig att genomföra de åtgärder som behövs. Tar det längre tid, blir kommunen betalningsskyldig för patientens vårdplats. Dessa 30 dagar gäller för psykiatrisk slutenvård, för övrig slutenvård har kommunen 5 dagar på sig.

Text: Karl-Peter Johansson

Vad är REMISSION?

Vi har under detta år en artikelserie som vi kallar ”Vad är?” Här förklarar vi olika saker. Denna gång ska vi reda ut begreppet ”Remission”.
Begreppet ”Remission” är ganska nytt inom det psykiatriska området. Det lanserades först år 2003 av den amerikanske psykiatern John Kane. Han ville förverkliga begreppet inom psykiatrin på samma sätt som man har gjort inom andra medicinska discipliner. I Sverige finns två arbetsgrupper som tar fram utbildningsmaterial och sprider kunskap om remissionsbegreppet; det är Svenska Remissionsgruppen och Svenska Remissionsgruppen – Psykiatrisjuksköterskor.

Hur definieras remission?
Ordet remission är ett engelskt ord som betyder: avtagande, minskning, förbättring. Med remission menas att sjukdomen finns kvar, men symtomen är under kontroll och de påverkar inte nämnvärt vardagslivet.

För att avgöra om en person har nått remission, använder man ett skattningsverktyg (PANSS, Positive and Negative Syndrome Scale). Genom en sjugradig skala tittar man på åtta olika symtom. För att ha uppnått remission får inget värde vara högre än 3. Detta tillstånd ska ha varit permanent under minst sex månader.

Följande symtom är det som skattas:
•    Vanföreställningar
•    Tankemässig desorganisation
•    Hallucinatoriskt beteende
•    Manér och kroppshållning
•    Udda tankeinnehåll
•    Avtrubbande affekter
•    Passiv/apatisk tillbakadragenhet
•    Bristande spontanitet och samtalsförmåga

Värdet 3 innebär att symtomet finns, men att det är av lindrig art och inte ger något större handikapp.

För att ge en bild av begreppet remission, kan man tänka på filmen A beautiful mind som handlar om nobelpristagaren John Nashs liv. I slutet finns hans symtom i periferin men han bryr sig inte om dem.

Text: Karl-Peter Johansson