Kategoriarkiv: –NYHETER

Aktuella nyheter

Höjd avgift för kost och vård- och omsorg i särskilt boende

Arbetsmarknads- och Socialförvaltningens avgifter för särskilt boende har inte justerats sedan 2010. En jämförelse med Vård- och Omsorgsförvaltningens visar att Arbetsmarknads- och Socialförvaltningens avgifter ligger 15% lägre för kost och 152% lägre för vård- och omsorgsavgift.

Avgifterna för särskilt boende har varit 89 kr/dygn för kost fördelat på tre måltider och 701 kr/mån för vård- och omsorgsavgift. Enligt ett förslag från Arbetsmarknads- och Socialförvaltningen den 13 juli 2016 skulle en höjning på 15% för kost innebära 103 kr/dygn och en höjning på 152% för vård- och omsorgsavgift resultera i en kostnad på 1772 kr/mån. Förslaget att höja avgiften baseras på jämställdhetsperspektivet. Arbetsmarknads- och socialförvaltningen menar att kommunens invånare bör debiteras utifrån samma avgiftsnivå om biståndet bedöms likvärdigt, oavsett vilket förvaltning som utför verksamheten.

Höjningen har trätt i kraft från och med den 1:e januari 2017.  Avgiftshöjningen påverkar inte minimibeloppet som brukaren enligt Socialstyrelsen har rätt att ha kvar efter betalda utgifter.

Text: Ylva Alsterlind

SKL och regeringen satsar på psykisk hälsa

Psykisk ohälsa är något som ökat under de senaste 20 åren. För att kunna göra något åt detta har regeringen och SKL tagit beslut om en ny överenskommelse, som ska gynna den psykiska hälsan för medborgarna.

Den nya överenskommelsen för 2017 innebär bland annat att det ska byggas ett nationellt resurscentrum för att öka kvalitén på vård som rör psykisk hälsa. Detta resurscentrum ska även bidra till att sprida och utveckla kunskap angående psykisk ohälsa och psykisk hälsa.

En folkhälsoutmaning
Den psykiska ohälsan har blivit en folkhälsoutmaning. Med överenskommelsen med SKL, Sveriges kommuner och landsting, finns möjligheten till en bättre struktur, ett ansvarstagande över hela samhället samt fler tidiga insatser, menar sjukvårdsminister Gabriel Wikström i SKL:s pressmeddelande.

SKL kommer att få totalt 885 miljoner kronor, som till största del kommer att fördelas till kommuner och landsting. Överenskommelsen för 2017 innebär även en mer jämn fördelning, då kommun och landsting kommer att få 250 miljoner vardera.

Stöd till barn och ungdomar
För barn och unga kommer även ett stöd på 150 miljoner att gå till initiativ för att förbättra psykisk hälsa. Ungdomsmottagningar i landet kommer också få 130 miljoner som stöd.

Text: Matilda Eriksson

Karlstad – på god väg mot 100 000!

ASP-Bladet har pratat med Per-Samuel Nisser, kommunstyrelsens ordförande i Karlstad, om att Karlstad kommun i sin ambition att nå 100 000 invånare nu passerat den magiska gränsen 90 000.

Politikerna i Karlstad kommun har länge jobbat för att invånarantalet ska öka. På nwt.se kunde man läsa den 25 oktober 2016 att kommunen enligt skatteverkets statistik passerat 90 000, närmare bestämt 90 018 invånare.

– Vi vill att Karlstad växer. Ju fler som bor här desto fler affärer och större branschutbud. Karlstad blir mer konkurrenskraftig mot andra städer, vilket är positivt för både företagare, arbetsgivare och arbetstagare, säger Per-Samuel Nisser till ASP Bladet.

Kommunstyrelsen räknar med att invånarantalet ska öka med en procent per år, vilket motsvarar cirka 900 personer. I takt med att invånarantalet ökar planeras också skolor, barnomsorg och självklart bostadsbyggande. Gällande infrastrukturen finns det planering för nya broar, hur biltrafiken i centrumkärnan ska kunna minskas och kommunikationsmöjligheterna ska bli bättre och tillgängligare.

– Vi ser egentligen ingenting negativt med att Karlstad växer, att fler branscher hittar hit ger ringar på vattnet. Men det är självklart diskussioner kring markplanering med mera i ett sånt här långsiktigt arbete, avslutar Per-Samuel Nisser

Text: Ylva Alsterlind

200 psykologer hotar att säga upp sig från BUP

Sveriges Television rapporterar att över 200 psykologer inom barn och ungdomspsykiatrin i Stockholm skrivit på en namnlista där de hotar att säga upp sig. Psykologerna anser att arbetsförhållandena är så dåliga att de hotar patientsäkerheten.

– Vi protesterar framför allt mot den dåliga löneutvecklingen. Många psykologer slutar av den orsaken och det medför stora konsekvenser för de psykologer som arbetar kvar och för de patienter vi möter, säger Cecilia Wänerstam Silfverskiöld psykolog och initiativtagare till löneuppropet till Sveriges Television.

Enligt Psykologtidningen har 67 psykologer på BUP i Stockholm sagt upp sig sedan 2015. I uppropet till ledningen och ansvariga politiker kräver  206 psykologer inom BUP att högre kompetens ska ge högre lön.
– Erfarenhet, kompetens och tjänst återspeglas inte i lönekuvertet, vilket det borde, säger Cecilia Wänerstam Silfverskiöld.

På grund av alltfler vakanser lockar man nyanställda med lika hög lön som de som arbetat länge på samma position, vilket har väckt irritation hos de med lång anställningstid.

– Den höga personalomsättningen kan hota patientsäkerheten. Jag tror att familjer som kommer till BUP kan komma i kläm om de måste träffa ny personal varje gång. Det blir brist på kontinuitet, säger Cecilia Wänerstam Silfverskiöld.

– Vi tar uppropet på stort allvar och ser att vi måste bli bättre på att hålla kvar våra anställda. Vi ska nu se hur vi kan bygga in kompetensutvecklingssteg där lönen påverkas utifrån roller och ansvar, säger Peter Eriksson, verksamhetschef för öppenvården på BUP i Stockholm.

Text: Ylva Alsterlind

Europas unga dricker mindre

Bruket av alkohol och tobak fortsätter att minska bland Europas ungdomar. Trots det har berusningsdrickandet inte minskat och Sverige är det enda landet där tjejer dricker mer än killar.

The European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs (ESPAD) har vart fjärde år sedan 1995 samlat in jämförbara data om sextonåriga europeiska skolelevers erfarenhet av olika droger. Alla länder i Europa kan delta och under de 20 år projektet pågått har deltagarantalet varierat mellan 23 och 39 länder.

Nedåtgående trend
Resultatet av undersökningen i Sverige jämfört med övriga deltagande länder i Europa visar på en nedåtgående trend av ungdomars bruk av alkohol, tobak och droger. En anledning tros vara att man umgås mer via sociala medier och att det inte kräver det falska mod alkohol ger. Men trots att färre ungdomar dricker alkohol har inte berusningsdrickandet minskat. Drygt var tredje elev har druckit sig berusad den senaste månaden och resultatet ligger på samma nivå som när den första undersökningen gjordes 1995. Bara Danmark och Estland visar ett högre resultat. Undersökningen visar också att svenska flickor är de enda som druckit mer alkohol vid det senaste berusningstillfället än sina jämnåriga pojkar.

CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning som sammanställt Espads undersökning vill ändå understryka att de svenska ungdomarna ligger bra till på de flesta andra jämförelserna.

– Alkoholkonsumtionen visar på en tydlig nedgång i alla data och andra undersökningar vi jämför med. Jag tycker ungdomarna är värda en applåd, säger Håkan Leifman, direktör för CAN, till tidningen Accent.

Sammanställningen (Rapport 159) finns att ladda ner på: http://www.can.se

Text: Ylva Alsterlind

 

Stress och psykisk ohälsa allt vanligare hos män

stress-illustration

Sveriges Radio P4 rapporterar att allt fler män upplever stress och psykiska besvär på grund av jobbet. Samtidigt är stressbesvär på jobbet nästan dubbelt så vanligt bland kvinnor. De fysiska besvären minskar medan de psykiska blir allt vanligare.

Arbetsmiljöverket har på uppdrag av Statistiska Centralbyrån (SCB) genomfört en telefonundersökning på 15 000 personer om hur de upplever arbetsrelaterade besvär. Resultatet visar att mer än var femte person (motsvarande en miljon invånare) som är sysselsatt har arbetsrelaterade psykiska eller fysiska besvär. Personer som arbetar inom vård och omsorg, sociala tjänster och utbildning står för den högsta andelen av arbetsrelaterade besvär.

Det är fortfarande vanligare att kvinnor har arbetsrelaterade problem men andelen av män har under de senaste åren stadigt ökat.

– Det har visat sig att också män som arbetar under samma villkor; såsom hög arbetsbelastning, brister på resurser, ohälsosamma arbetstider och kränkande särbehandling, drabbas i samma utsträckning som kvinnor, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, i ett pressmeddelande.

Sömnproblem, ångest och depression
De vanligaste problemen bland kvinnor är sömnproblem, oro, ångest, depression och andra psykiska besvär. Bland männen är det problem med ryggen som är mest förekommande och därefter oro, ångest, depression och andra psykiska besvär.

– För att kunna angripa arbetsrelaterad psykisk påfrestning, oavsett kön, behöver arbetsgivare arbeta förebyggande, på samma sätt som man gör med den fysiska belastningen. Orsakerna finns oftast i hur arbetet är organiserat och i det sociala samspelet på jobbet, säger Erna Zelmin-Ekenhem.

Text: Ylva Alsterlind
Illustration: Martin Bäckström-Ledin

Övning kan mildra autismsymptom

Symptomen vid grav autism kan bli mildare. Det visar en studie vid University of Manchester UCL (University College London). 152 barn mellan 2-4 år var med i undersökningen.

Många familjer lägger mycket pengar på terapeuter för att deras barn ska lära sig och utvecklas med hjälp av träning, men oftast med olika resultat som följd. Metoden i studien tränade istället föräldrarna att hjälpa sina barn.

Sättet som studien bedrevs på har stor potential menar Jonathan Green, professorn bakom studien. Han hoppas också att fler kommer använda sig av den. Fördelen med träning på det sättet, jämfört med om barnet får hjälp av en terapeut, är att den har möjlighet att påverka vardagslivet, menar han. Han betonar också att metoden inte ska ses som ett botemedel mot autism.

– Resultatet är en förbättring av själva kärnsymptomen vid autism, sådana som man tidigare trott varit väldigt svåra att förändra, menar han.

Andra symptom vid autism finns emellertid kvar. Dock så verkar det som att föräldrar som tränas att hjälpa sina barn på samma sätt som i studien, kan leda till att en del autistiska symptom/drag mildras med tiden.

Familjerna besökte en klinik två gånger i veckan under ett halvår. Övningen gick ut på att de blev inspelade vid agerande med en låda med leksaker. När barnet gav en förälder en leksak eller sa något som kunde tolkas som en förfrågan, svarade de och la till ett ord. Familjerna gjorde även övningen hemma varje dag. På det sättet fortsatte övningen under ett halvår, men med minskad intensitet ju längre tiden gick.

Den största förändringen märktes vid uppföljningen sex år senare. Barnen som tidigare var gravt autistiska, inte kunde svara eller inte svarade på tilltal, hade ändrat beteende. Kommunikationen mellan barn och förälder hade blivit bättre, även relationen mellan barnet och andra barn. Social kommunikation och repetitivt beteende hade också förbättrats. Det var dock ingen förbättring gällande ångest, utmanande beteende eller depression.

Text: Matilda Eriksson