Hobbydiagnoser

Hitler hade Asperger syndrom, Einstein och Putin likaså. I alla fall om vi ska lyssna på de som vill sätta hobbydiagnoser på folk. Det behöver inte ens handla om en känd person, utan det kan lika gärna gälla mannen på gatan. ”Är inte han en psykopat?”, kanske du tänker.

”Ditt jävla DAMP-barn”. Hur ofta hördes inte det så fort jag inte tystnade på direkten, när jag inte gjorde exakt som jag blev tillsagd? Jag talar från egen erfarenhet, och jag fick höra det fler gånger än vad jag vill minnas. Men minns, det gör jag. Vem var det som tog sig friheten att diagnostisera mig?

Neuropsykiatriska diagnoser är bra. De kan ge människor en ökad förståelse för hur man själv fungerar, om de används rätt och om de ges av en person som vet vad denne pratar om. Inte av tolvåriga Johannes, som bara känner att han vill trycka ner mig för att jag inte passar in.

Det verkar bli allt vanligare att folk diagnostiserar varandra. Gråter jag inte till en känslomässig film, så har jag Asperger. Jag har ingen empati tydligen, för att jag inte grät till påhittade människors öde. Är det verkligen bara det som behövs för att placera mig i ett autismspektrum, att jag inte grät?

Men jag gråter till Terminator 2, då Arnold sänks ner till sin ”död” och sakta men säkert firas ner i elden. Gör det mig till en psykopat? Givetvis inte, det krävs mer än så. Om mina reaktioner på kulturskildringar skulle vara skäl för att jag, eller andra med mig, ska få en hobbydiagnos – kanske vi kan sätta etiketter på påhittade personer. Och det är vad som sker.

Diagnoser på fiktiva personer
Vilken diagnos skulle vi ge till Emil i Lönneberga? Eller Darth Vader? Folk har spekulerat flitigt när det gäller Sheldon Cooper från The Big Bang Theory, att han är tydligt ”aspig” för att han uppför sig på ett annat sätt än vad som är brukligt. Men han ska bete sig så, det är hans karaktärsdrag. Hans manus säger till honom att vara på det viset. Men det nämns ingen diagnos, behöver han en? Nej, han är blott en skapelse och därför så är han inget annat än den manusförfattaren säger till honom att vara.

Till slut
Jag har själv en diagnos, och det är ingenting jag skäms för eller försöker dölja. Men folk har aldrig gissat rätt när jag bett dem att gissa vilken jag har. Många har gissat på Asperger, och en del har gissat på Borderline eller Bipolaritet. Jag har ADD. Det tog många år att få diagnosen eftersom jag enligt psykologer inte visar tydliga tecken för den.

Det kunde vara min sociala bakgrund som gjort att jag haft det svårt, vilket kan stämma, men oavsett så är jag nöjd att jag till slut fick min diagnos. Den har hjälpt mig att förstå hur jag fungerar som bäst. Men, det är enbart för att det kom från en yrkesmänniska som den blev sann, inte för något som du sa, Johannes

Text: Per Fäldt
Foto: Public domain

Chefen får tydligare ansvar för arbetsmiljön

I mars börjar nya föreskrifter för organisatorisk- och social arbetsmiljö att gälla. Föreskrifterna är tänkta att minska risken för ohälsa på grund av exempelvis för hög arbetsbelastning eller kränkande särbehandling, skriver Arbetsmiljöverket på sin hemsida.

Sedan 2010 har de som blir sjukskrivna på grund av psykosociala faktorer ökat med 70 procent. Psykosociala faktorer handlar exempelvis om hur relationerna ser ut i arbetsgruppen, hur de anställda uppfattar chefernas ledarskap och hur stor arbetsbelastningen är. Arbetsmiljöverket menar att de ökande sjukskrivningarna främst beror på hur arbetsplatsen organiseras och vilka strukturer som råder, snarare än på individuella faktorer.

– Arbetsgivarna behöver prioritera arbetsmiljöarbetet ännu mer för att vända utvecklingen, säger Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin Ekenhem, till tidningen Du och jobbet.

Föreskrifterna är ett förtydligande av Arbetsmiljölagen och manar arbetsgivarna att jobba för att arbetsbelastningen inte ska blir för stor för arbetstagarna, bland annat genom att se över schemaläggningen och se till att det finns tid för återhämtning. Enligt Arbetsmiljölagen ska de som jobbar på arbetsplatsen också ta upp akuta brister i arbetsmiljön, istället för att själva kompensera för dem.

– Arbetsgivaren har många krav att hantera, det är viktigt att de får en tydlig och konkret föreskrift för att kunna jobba aktivt för en god arbetsmiljö, säger enhetschefen på Arbetsmiljöverket, Christina Jonsson till tidningen Kollega.

När det gäller kränkande särbehandling ska arbetsgivaren se till att de som drabbas får hjälp snabbt. Det är chefernas skyldighet att se till att ha kunskaper om hur detta ska ske, skriver Du och jobbet. Arbetsmiljöverket ska under våren ta fram vägledningsmaterial för att underlätta för arbetsgivarna att följa de nya föreskrifterna.

– Naturligtvis hade det varit bra om föreskrifterna blivit mer effektiva, genom exempelvis sanktionsavgifter. Jag tror däremot att det faktum att vi nu får nya bestämmelser kommer att göra skillnad, kommenterar TCO:s Eva Nordmark i tidningen Kollega.

Christina Jonsson menar dock att psykosocial arbetsmiljö inte går att väga och mäta, som vissa andra arbetsmiljöfaktorer.

– Det går inte att mäta bristande relationer på arbetsplatsen. Men ser vi när vi följer upp en inspektion att något ännu inte är åtgärdat eller otillräckligt åtgärdat, kan vi lägga ett föreläggande och därefter gå vidare till ett rättsligt förfarande, säger Christina Jonsson till Kollega.

Enligt Arbetsmiljöverket omfattas inte personer som går en utbildning av de nya föreskrifterna.

Text: Therese Nilsson

Vårda dina gaddar

Hur tar du hand om dina tänder? Hur ofta borstar du tänderna? Har du varit på kontroll i år? Äter du regelbundet utan att småäta? Dricker du sockerhaltiga drycker? Röker du?

Fluor, vila och vatten är det viktigaste för en god tandhälsa. Man bör borsta tänderna varje morgon och kväll. Låt gärna tänderna vila i 30-60 minuter, efter att du har ätit, innan du borstar tänderna. Då blir risken för erosioner mindre. Att borsta tänderna, minskar risken för tandsten och karies, vilket orsakar hål i tänderna. Varje gång du intar något sött eller surt, startas en syraattack i din mun. Det är därför bra att äta under fasta tider.

För att undvika småätande, kan du planera in mellanmål. Drick vatten om du är törstig. Ät max 5-6 gånger per dag, så att munnen hinner återhämta sig. Det är lagom att gå till en tandhygienist en gång per år, och tandläkare när det behövs. Detta kan göra att tandproblem upptäcks snabbare och man kan därför undvika tandlossning. Tandtråd kan hjälpa mot svullet och blödande tandkött.

OM TÄNDER
Mjölktänder hos människan bildas redan i sjunde fosterveckan och blir inte synliga förrän barnet är ett halvår gammalt. Barn får permanenta tänder i 6-13-års åldern och visdomständerna kommer vid 18-26-års ålder. Precis som hos de flesta däggdjur, är tänderna till för att bita av och tugga sönder föda. Som barn har vi 20 mjölktänder och när vi blir vuxna har vi 28-32 permanenta tänder, beroende på om vi får visdomständer eller inte.

Tanden består av två delar; kronan, som är den synliga delen, och roten, som sitter i tandköttet och håller tanden på plats. Ovanpå kronan sitter emaljen, som är kroppens hårdaste del. Tanden sitter fast i käkbenet med tandcement. De spetsiga hörntänderna kallas för Dens caninus (hundtand på latin) och läran om tänder kallas odontologi.

HUR GÖR MAN?
Tänderna har en viktig uppgift för att kroppen skall kunna ta till sig näring. Det är viktigt att sköta tänderna, för att man ska ju använda dem hela livet. Att få problem med tänderna kan vara både smärtsamt och dyrt, så det är viktigt att arbeta preventivt.
Det allra viktigaste som man ska göra, är att borsta tänderna. Använd gärna en fluortandkräm utan slipning, för att slippa få erosioner. Om du har missfärgade tänder, kan du använda en ej slipande eller en milt slipande tandkräm. Använd dock slipande tandkräm sparsamt! Annars kan emaljen luckras upp och tanden blir då ännu mer mottaglig för missfärgningar. Har du tandsten eller blåsor i munnen, så finns det särskilda tandkrämer för det.

Det tar ca två minuter att borsta tänderna noggrant. Var noga med tänderna längst bak i munnen. Maten fastnar lätt där, då tänderna är gropiga. Känns tänderna rena? Använd gärna en tungskrapa, tandtråd, tandstickor, eller en mellanrumsborste. Använd en mjuk tandborste för att skona tänderna och tandköttet.

TUNGTRICKET
Är dina tänder rena? Känn efter med tungan. Om tänderna känns glatta på ytan, så är de rena. Är ytan sträv så borsta lite till. Tuggummi kan inte ersätta tandborstning, men tuggummin som innehåller karbamid eller xylitol utan socker, kan förkorta syraattackerna på tänderna, genom att neutralisera pH-balansen. Om du är torr i munnen, bör du ta kontakt med en tandläkare. Salivet skyddar nämligen tänderna mot karies.

TÄNK LÅNGSIKTIGT
Tänderna är gjorda för att hålla länge, men precis som resten av kroppen, så åldras även munnen. Man kan själv påverka hur långsamt åldrandet kan gå. Det är viktigt att gå till tandläkaren regelbundet, så att han eller hon kan upptäcka risker med din tandhälsa, innan det är för sent. Om man förlorar en eller flera tänder, kan man i dag återställa dem. Rökning, snusning och droger kan vara skadligt för tänderna och tandköttet. Piercing med en ring eller en stav, kan göra olika skador i munnen.

FLUOR
Fluor är ett grundämne som finns i maten, vattnet och luften. Det finns lite fluor i mjölk, ägg, potatis och kött, men något mer i teblad, fisk och skaldjur. Fluor är bra mot karies och eftersom det bara finns i små mängder naturligt, så är det bra att använda fluortandkräm. Har man tandställning eller många hål, kan man behöva mer fluor, till exempel fluorskölj. Den som följer dessa råd har större chanser att bibehålla en god tandhälsa framöver.

Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Johanna Englund
Illustration: Martin Bäckström-Ledin

Tomtebloss & glädjekarameller

Jag hör mig själv på radion. I skrivande stund, hör jag min singel, The Humming Air, strömma ut ur radion som en surr-ealistisk dröm hämtad ur mitt förflutna. Jag ler och klappar mig själv på axeln. Just idag, här och nu, smakar livet sött som sockerbiten i den mörka koppen.

Jag har hört låten tusentals gånger. Jag borde vara ganska trött på den, vilket jag också är, men låten fungerar ändå som en glädjebägare för mig. Allt slit, de många timmarna och de sena nätterna. Jag blir glad när jag tänker på att det har betalat sig. Jag har skrivit musiken. Jag har själv rattat spakarna bakom hela produktionsledet, förutom den sista finputsningen som jag överlät till professionella ljudtekniker. Finputsningen kallas mastering och innebär att frekvenserna maximeras för att musiken ska uppträda på bästa sätt genom all världens olika högtalarsystem.

Jag har sedan på egen hand, genom mitt lilla skivbolag, släppt singeln. Och jag har på egen kraft, med små medel, även skött marknadsföringen. Min vattenstämpel flyter genom radions högtalare.

Belöningen
Att låten nu spelas i riksradion fungerar för mig som en kvittens på att jag har lyckats med något som jag långt tillbaka bestämde mig för att genomföra. Ett ljudbevis. Som en karamell att suga på när man vacklar i sin ambition och strävan. En brygga av ljus över trötta tankars avgrundsdjup. Ett litet tomtebloss som lyser upp i mörkret och gör livet surt för de där besvärliga gråtrollen som ständigt ränner omkring i vårt inre med målet att sprida mörker, lögner och dålig stämning. Ljus varde här!

Valet
Nu, och i liknande ögonblick, känner jag mig stolt över att jag lyssnar på mig själv, att jag tagit mig tiden att lyssna. Långt tillbaka fattade jag ett beslut. Ett avgörande val. Jag känner trygghet i det. Jag känner att jag valde rätt. Jag gör något som jag verkligen vill, kan och tror på. Detta känner jag, trots att vägen mestadels varit en otrampad, ringlande stig. Jag har hamnat på sidospår och irrat omkring. Trampat snett och ömsom skuttat och snubblat. Men jag har lärt mig massor längs vägen.

Valet. Jag måste lyssna till mitt inre, annars hör jag inte min egen röst. Och om jag inte lyssnar, så sviker jag mig själv. Vem kommer då att lyssna på vad jag har att säga? Vem kommer då att tro på det jag säger och gör?

Tändvätskan
Tro på dig själv och det du gör. Omfamna glädjebägaren. Häll tändvätska på din slumrande glöd och sug länge livets glädjekarameller. De innehåller inget socker, men dess sköna kickar finns där och du blir inte fet av dem. Så proppa i dig en hel påse emellanåt och ge dig själv duktigt med beröm, så fort tillfälle ges. Håll fast vid din dröm och dina mål. Det är bara du som vet vad du vill och varför. Du kan och du är begåvad. Ge inte upp. Ge aldrig upp! Belöningarna kommer. Tomteblossen är många.

Text: Ulf Puhls
Foto: Stefan Ek