Kategoriarkiv: –REPORTAGE

Lågaffektivt bemötande, Att präglas av lugn

Lågaffektivt bemötande är en metod som går ut på att hjälpa individer att minska risken för problemskapande beteenden. Den utgår från att alla vill bete sig bra, om de får chansen. Man måste tro på människors förmåga att göra rätt för sig om man vill påverka dem i rätt riktning.

Metoden användes först bland personal i mötet med personer med aggressiv autism eller psykos. Nu finns varianter av metoden som kan användas även i psykiatrin och på så kallade HBV-hem. Hur kan man undvika hot och våld i Vård och omsorg? Genom ett bra bemötande, menar psykolog Bo Hejlskov, som föreläser för anställda på gruppboenden och inom psykiatrin.

Hejlskov berättar att det för några år sedan var vanligt med konflikter som slutade i fasthållande och våldsamma ingripanden på ungdomshem som han besökte vid millennieskiftet. Ofta tyckte personalen att de boende hade problem som resulterade i att de slogs och levde rövare. Hejlskov vill vända på frågan:
– Vad är det som stressar den här personen?

Det som är ett problem för personalen är en lösning för brukaren. Affekter smittar. De flesta lär sig som barn skillnad på egna affekter och andras. Men för några personer är den skillnaden diffus. Är man arg på en person blir personen arg tillbaka.

Hejlskov vill med sin metod förebygga konflikter. Bland annat måste man som personal inse att brukaren befinner sig i ett underläge och utsatt position, menar han. Att mena på att brukaren behöver ändra sig, visar på hur maktlös personalen känner sig. Man måste ha kontroll över sig själv, för att kunna påverka andra positivt och människor som kan uppföra sig gör ofta det.

– Tror brukaren att vi gör saker mot dem för att vara elaka, så är vi rökta! säger han.

Använda Kroppen
Undvik att visa din framsida mot personen du är i konflikt med, ställ dig istället snett bredvid. Sätt dig på en stol eller luta dig mot väggen så musklerna slappnar av. Hantera avståndet, gå inte efter en brukare som backar, backa istället själv lika många steg. Undvik krävande ögonkontakt.

Personer som har svårt att reglera affekt reagerar ofta med samma affekt som de presenteras för. Ingen börjar slå på personer omkring sig om de är lugna. Lugn och självkontroll hänger ihop, och vi vill att personen behåller kontrollen över sig själv så att samarbete blir möjligt. Vi måste utstråla lugn, men akta oss för att smittas av andras oro. Vi ska ha positiva förväntningar av de vi arbetar med. Metoderna är kroppsspråk, fysiskt avstånd och konfliktutvärdering.

Det lågaffektiva tankesättet tar utgångspunkt i affektteori och annan utvecklings- och neuropsykologi. Alla har rätt att säga nej, den pedagogiska uppgiften är att få personen att vilja säga ja.

Den som tar ansvar kan påverka.
Man måste ha kontroll själv för att kunna lämna över kontrollen till någon annan.
Människor som kan uppföra sig gör det.

Inom det specialpedagogiska fältet ser vi att alla inte har samma förutsättningar. Vi kan minimera våld och självskada enbart genom ett ändrat arbetssätt.

En trend som smittar
När man arbetar med barn ska vi tänka att det är lite som en bilverkstad, menar Bo Hejlskov. Vi kan inte ha en verktygslåda med ett enda verktyg som ska utföra allt. Samma sak gäller metoder. De behöver anpassas efter situation och person, berättar han. Vi säger inte att bilen kan bara den vill. Barn är i skolan, pedagogerna är betalda för att få det att fungera.  Är du lugn är barnet lugnt.

På 1990-talet var KBT inne och nu kommer en ny metod som blir allt mer populär. Om 30 år kanske inte lågaffektivt bemötande anses fungera så bra längre, det går i vågor i samhället. På samma sätt har vi färre barn som far riktigt illa idag, men vi har fler familjer som har det jobbigt, när barnen bor kvar i familjen. Vi måste ha flera verktyg och metoder för att lösa problem, inte bara ett.

Den lågaffektiva metoden får inte misstas för att vara icke-affektiv. Att backa och inte ställa krav på en medmänniska är inte ett gott exempel på lågaffektivt bemötande.

Men, man måste förhålla sig till det faktum att barn gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar, det är utgångspunkten i metoden och är en viktig insikt. Det är upp till den vuxne att få saker att fungera genom strukturer och stöd. Genom att ha ett tryggt, lugnt och positivt bemötande kan man minska stress och problemskapande beteende. Försök istället för genom frustration och ilska ”smitta” den som är i svår affekt, så som brukare, elever eller patienter, med ett mjukt kroppsspråk och ett behärskat lugn.

Text: Maria Lundby Bohlin

Att knyta ihop Solstadens kretslopp

Återvinning
Återvinning

Det är viktigt att individer och företag blir bättre på att återvinna och att inte bara slänga sopor, anser Karlstads kommun.

Återbruk, återvinning och att ta hand om farligt avfall är idag viktigare än någonsin för vår miljö. I Sverige kan man återvinna eller förbränna nästan allt avfall. Återvinning innebär att ta tillvara på avfall. Olika typer av material kallas fraktioner.

1994 införde Regeringen ett producentansvar för förpackningar och tidningar. Producentansvar innebär att producenten har ett miljöansvar. Producenten är skyldig att ta hand om varan även efter att konsumenten använt sin förpackning färdigt.

FTI
FTI-förpackning och tidningsinsamlingen ansvarar för återvinningsstationerna i landets kommuner.

Bakgrunden till att företaget startades är att regeringen har ett krav på producentansvar. FTI:s framtidsvision är ett kretslopp där det mesta som idag betraktas som avfall kan bli en ny resurs. Ägare är fem materialbolag: Metallkretsen, Plastkretsen, Returkartong och Svensk Glasåtervinning.

Avfallsportalen
På internet finns en hemsida, http://www.sopor.nu, med länkar till varje kommun. På hemsidan finns information om hur man sorterar sitt avfall och varför det bör sorteras, var man kan lämna avfallet och vad som händer sedan.

Återvinningscentraler i Karlstad
Återvinningscentraler i Karlstads kommun finns på Heden, Våxnäs, Djupdalen, Väse, Vålberg och Molkom, det finns också mindre återvinningscontainrar utställda mer centralt.

Samtliga Återvinningscentraler har skyltar som beskriver i vilka behållare soporna ska slängas.

Öppettider och utförligare information om sortering hemma finns på kommunens hemsida.

Det går också att ge prylar och möblemang ett nytt liv. Däribland genom Second hand, där märks kommunala Solareturen. Men också Myrorna som samlar in kläder, skor, saker och möbler i särskilda containrar på kommunens återvinningscentraler.

Fritidsbanken
Ett nytt grepp är Fritidsbanken, vilka finns på Kronoparken i Karlstad. Fritidsbankerna samlar in fritidsprylar och lånar sen ut dem kostnadsfritt till intresserade medborgare.

Text och foto: Marianne Jonsson

Vad händer med det vi deponerar på våra återvinningscentraler?

  • Metallförpackningar och skrot blir nya metallprodukter.

  • Brännbart avfall omvandlas till fjärrvärme i Karlstads tätort.

  • Kompost lagras för att bli till matjord.

  • Vitvaror och elektronik produkter återvinns av EL-kretsen.

  • Gips, glas och isolering är alla material som inte kan återvinnas.

  • Farligt avfall såsom färg, oljor och liknande tas om hand av entreprenör för destruktion.

  • Lampor och lysrör omfattas av producentansvar.

  • Grenar och kvistar som krossats till flis säljs som biobränsle.

Ett café som skapar bra dagar

Café Russinet på Seniorernas hus
Café Russinet på Seniorernas hus

ASP Bladets utsände reporter besökte Café Russinet på Seniorernas hus och träffade kaféansvarig Benny Sörensen, samt en av gästerna, Ronny Norring.

ASP Bladet träffar Benny Sörensen i Seniorernas Hus som ligger vackert beläget vid Klarälven.

– Det bästa med att jobba på Café Russinet är att det händer saker hela tiden, man måste alltid vara beredd, säger Benny.

Benny berättar att Café Russinet har funnits i sex års tid. Han är ansvarig för caféet och deltar i det dagliga arbetet.

– De som kommer till caféet deltar i husets olika aktiviteter. De medverkar bland annat i läsgrupper. Det finns en bridgeklubb som väldigt många är med i, på fredagar det kan vara 50 personer som spelar, berättar han.

Det finns också en datasal som fungerar som datasupport. Där kan man få hjälp med olika dataproblem. Förutom detta berättar Benny att det dessutom finns målargrupper och en konstgrupp. Lokalerna används också av olika pensionärsföreningar när de har styrelsemöten.

Det är tre personer som jobbar på Café Russinet och Benny jobbar måndag till fredag 8-16. Det finns också några deltagare som har olika funktionsnedsättningar som deltar i caféarbetet.

– På en bra dag kan det vara 30-40 personer som besöker Caféet, men ibland kommer det bara cirka tio pensionärer, så det är väldigt olika, säger han.

Ronny Norring är en av gästerna i caféet och är en regelbunden besökare. Han berättar att han brukar vara på Russinet en gång i veckan tillsammans med en förening som dansar square dance.
– Det ger mig väldigt mycket att komma hit, mycket glädje. Man träffar mycket vänner och nya vänskapsband knyts, säger Ronny.

Ronny tycker att caféet är lite dyrt eftersom han är pensionär och har inte så mycket att röra sig med. Trots det gillar han caféet och är glad att det finns och att det finns möjlighet att komma hit och göra saker. Han tycker om att ta en kopp kaffe och en bulle till det, och umgås med de andra gästerna. Vad han saknar är en större lokal när de dansar square dance. Han ser också ett behov av bättre parkeringsmöjligheter, då han kan tycka att det ibland är väldigt svårt att hitta någon plats.

Text: Arpad Bihary
Foto: Henrik Sjöberg

Caféets öppettider
Måndag – Torsdag
klockan 10.00 – 16.00
Fredag
klockan 10.00 – 14.00

Så beskriver de sig själva:
”Seniorernas hus i Sundsta herrgård är ett allaktivitetshus för dig i Karlstads kommun som är senior. Det är en öppen mötesplats med en stor variation av utbud och program.
Alla seniorer är välkomna och vi strävar efter att erbjuda ett så rikt utbud av aktiviteter som möjligt, där det finns något för alla, både för yngre och äldre seniorer.”

E-hälsa, närsjukvård och IT-support på Seniorernas hus

Even Matiesen
Even Matiesen

ASP bladet har besökt ett fullsatt seniorernas hus för att lyssna på föreläsningar om närsjukvård, e-hälsa och SeniorNet. Arrangör var Kommunens pensionärsråd i Karlstad.

Seniorernas hus i Sundsta herrgård är ett allaktivitetshus dit alla yngre och äldre seniorer i Karlstad är välkomna. Där finns ett stort utbud av aktiviteter och föreläsningar som tas fram i samråd med husråd och besökare. I lokalerna drivs ett café som även erbjuder sopplunch varje fredag.

Livskvalitet i världsklass
Förmiddagens första föreläsare Annika Kjellman och Ingela Andersson pratade om Landstinget i Värmlands vision om ”Livskvalitet i Världsklass”.

Annika och Ingela startade med att berättade om landstingets satsning på  hälso- och förebyggande insatser som pågår fram till och med år 2030. Bakgrunden till denna satsning är att 80% av resurserna går till vård och behandling av kroniska sjukdomar. Förutom lidande kan förebyggande insatser förbättra kroniska sjukdomar med 90%.

– Eftersom varannan vuxen har en eller flera kroniska sjukdomar och var femte person är under 20 år är behovet av förebyggande insatser väldigt stort, berättade Annika.

Förebyggande insatser innebär bland annat att patienter ska få stöd och hjälp med att skapa sunda levnadsvanor, ha större inflytande i sin vård och få möjlighet till digitala verktyg, som att träffa vårdpersonal via dator. Visionen är att landstinget ska bidra till trygghet, välfärd och livskvalitet.

– Ett steg för att säkra patienttryggheten är så kallade närvårdsplatser inom respektive områden. Dessa plaster är till för patienter som behöver vara inlagda för att till exempel ställa in mediciner. Vårt mål är högsta vårdkvalitet, inga köer, respektfulla möten och inga vårdskador, avslutar Livs representanter.

SeniorNet
IT-entusiasten och styrelseledamoten Even Matiesen tog över mikrofonen och berättade om den ideella föreningen SeniorNet där äldre lär äldre att hantera det mesta inom IT. På Resurscentrum i Karlstad anordnar de kurser inom IT och har även öppet hus på Seniorernas hus dit man kan komma och få hjälp med sin dator, surfplatta eller mobiltelefon. Idén till den landsomfattande föreningen kom från en kvinna som arbetade på regeringens IT-kommission och startade redan 1997.

– Alla är varmt välkomna. Om man är medlem i SeniorNet kostar det 20kr annars 40kr och öppettiderna finns på Seniorernas hus som man hittar via kommunens hemsida. Det går också bra att gå in på seniornet.se meddelar Even.

Annika Kjellman och Ingela Andersson
Annika Kjellman och Ingela Andersson

Teknik som öppnar dörrar
Avslutande föreläsare under förmiddagen var Cecilia Karlsson, e-hälsostrateg på Landstinget i Värmland. Cecilia har besökt Seniorernas Hus vid tidigare tillfällen för att berätta om och beskriva landstingets satsning på ”teknik som öppnar dörrar”. Dagens fokus var Livs journaltjänster på nätet.

För att läsa sin journal loggar man in på  http://www.1177.se/vårdguiden/minavardkontakter. Man kan också enkelt lägga till ett ombud, det vill säga att ge en annan person tillgång till sina journaler. Det enda som krävs är personnumret på den person man vill ge tillgång. Det går att dela ut hela sin journal eller enbart vissa delar till exempel enbart provsvar eller journalanteckningar under specifika tidsperioder.

Cecilia förklarade att på grund av att provsvar skickas elektroniskt medför att man som patient ibland kan läsa sina provsvar innan man fått återkoppling från vårdgivaren.

– Det är viktigt att veta att man läser sin journal och tar del av provsvar på eget initiativ. Känner man sig osäker på hur man ska reagera eller vet med sig att man blir orolig så kanske man ska låta bli, förtydligade Cecilia.

Som avslutning presenterade Cecilia Karlsson en ny app som ger möjlighet till ett digitalt vårdmöte. KRY finns att ladda ner till läsplattor samt smartphones och erbjuder till en kostnad samtal med en läkare online. Via appen kan man också få recept utskrivna samt få remisser till andra vårdinstanser.

Förmiddagen på seniorernas hus led mot sitt slut och när dörrarna mot caféet öppnades spred sig en härlig doft från sopplunchen som serverades med nybakat bröd för åhörarna. Mycket intressant information och härligt välsmakande lunch känns som en bra summering.

Seniorernas hus i Sundsta
Seniorernas hus i Sundsta

Text: Ylva Alsterlind & Marianne Jonsson
Foto: Ylva Alsterlind

Klimatsmart mat

Klara Perhamre
Klara Perhamre

Hösten 2015 startade karlstadsprojektet Klimatsmart Mat med Klara Perhamre som projektledare. I början av februari 2017 kunde vi läsa på Karlstad kommuns hemsida hur väl man har lyckats med att minska matsvinnet på kommunens skolor.

2016 var minskningen 30 ton mat, eller motsvarande 25 % av den totala matåtgången. Att minska matavfallet är ett av projektets mål, men hur är det med den övriga måluppfyllelsen?

Projektet består av ett antal projektmål, som att man vill öka andelen ekologiska inköp av livsmedel, minska inköp av kött och öka användningen av rotsaker och grönsaker, minska matsvinnet, minska andelen koldioxidutsläpp och information och utbildningen om nyttan med klimatsmarta val. Hur väl har man lyckats med detta?

ASP Bladet kontaktade Klara Perhamre för att ta reda på det.

Ekologiska livsmedel
Klara berättar att de under 2016 ökade andelen ekologiska livsmedel med 4 procentenheter, från 29 till 33 procent. Målet för 2017 är att de skolor som ännu inte är KRAV-certifierade ska bli det.

Skolkockarna har haft ett stort egenansvar för att projektet ska lyckas. Under 2016 har de haft som uppgift att köpa in mer klimatsmarta råvaror, öka andelen vegetariska inslag i maträtterna och tänka på att köpa in mer klimatsmart kött.

I ett försök att få barn och ungdomar att äta mera grönt och att pröva nya rätter, har man på flera skolor gjort om buffén. Man har gjort så att vegetarisk mat, kolhydrater och grönsaker är det första man stöter på när man kommer in i matsalen. Klimatpåverkan från köttkonsumtionen i kommunen har därför minskat med 35 % mellan 2015 och 2016.

Koldioxidutsläpp
Det finns en nära koppling mellan mängden mat som kastas och koldioxidutsläpp. När man började mäta hur mycket mat som slängdes på kommunens skolor landade man på 130 ton. Det innebär utsläpp på 760 000 kg koldioxid. Det motsvarar utsläppen från en bil som kör 88 varv runt jorden.

– Att matsvinnet har minskat med cirka 30 ton på grund- och gymnasieskolor innebär att vi sparar uppemot 800 000 kronor under ett år. Det innebär en stor miljövinst. Utsläppen från matsvinnet har minskat motsvarande vad en bil skulle släppa ut om den åkte 17 varv runt jorden, säger Klara.

Men förskolorna har lyckats ännu bättre! De har minskat sin klimatpåverkan från köttkonsumtion med 36 %.

Information och utbildning
Hur man lagar klimatsmart mat, det fick skolkockarna lära sig mer om under sportlovet 2016. Fokus låg på att visa att om man ökar mängden ekologiska råvaror så kan det löna sig ekonomiskt. På höstlovet fick kockarna lära sig laga vegetarisk mat. Gymnasiekockarna fick även jobba med vegansk mat.

– Skolkockarna har fått fördjupad utbildning i hållbarhetsfrågor och ekologiskt jordbruk samt genomgått KRAV:s internutbildning, fortsätter Klara.

Karlstad kommun är inte ensamma om att jobba med klimatsmart mat. I flera andra kommuner i Sverige har man valt att arbeta på ett liknande sätt. Men Karlstad har kommit en bra bit på vägen, och ännu bättre blir det kanske, då projektet ska pågå fram till december 2018.

Text: Patrik Alster
Foto: Privat

Hellre fler än färre anmälningar

Hur ska vi få ner anmälningsfrekvensen när det gäller sexualbrott? Det verkar vara den stora frågan just nu. Debattören Karl Andersson vänder på steken och menar att beskrivningen är skev och kvinnofientlig.

Varför skulle vi vilja få ner anmälningsfrekvensen? Jag anser att den behöver att öka!

Problemet är inte att kvinnor anmäler sexualbrott för ofta i Sverige, utan att kvinnor anmäler sexualbrott för sällan i alla länder, inklusive Sverige. Jag menar dock att man tydligare ser ett mindre mörkertal i Sverige jämfört med andra länder, detta eftersom vi har en bredare lagstiftning här, även om mörkertalet fortfarande är på tok för högt.

Men om vi nu ska gå efter anmälningsfrekvens – vilket de ultranationalistiska grupperingarna gör – så är Saudiarabien himmelriket på jorden för kvinnor, för landet har inte ens någon anmälningsfrekvens att tala om. I flera länder finns inte våldtäkt som brott i lagstiftningen, mannen får kräva sex och kvinnan måste lyda.

Det är bisarrt!

Lek med tanken. Om vi legaliserar alla typer av sexualbrott, så får vi också en låg anmälningsfrekvens. Sedan kan vi använda de låga siffrorna för att ljuga om verkligheten i politiskt syfte, såväl inrikes som utrikes. Problemet är då löst. Eller?

Det värsta är att det idag finns hundratusentals vuxna människor som saknar förmåga att förstå hur ett sämre samhälle hänger ihop med färre anmälda brott. Att ett samhälle där kvinnor har det bättre också innebär att kvinnor oftare anmäler män för sexuella ofredanden och våldtäkt.

Alltsammans är korkat. För som det ser ut nu påstår grupper långt ut på högerkanten att Sverige är våldtäkternas himmelrike, när allt tyder på att det är tvärtom. Vi talar om samma grupper som historiskt menade att kvinnorna aldrig borde fått rösträtt till att börja med.

Är inte det ironiskt?

Text: Karl Andersson

20 år med Les Misérables

Foto: Mats Bäcker (pressfoto)
Les Misérables, foto: Mats Bäcker (pressfoto)

Det var 20 år sedan Wermland Opera senast satte upp Les Misérables. Då var Christer Nerfont ny i branschen och spelade en liten biroll. Han har utvecklats sen dess både som artist och person och spelar nu huvudrollen Jean Valjean.

Vad är, enligt dig, den största skillnaden mellan den nuvarande och den förra uppsättningen av Les Misérables?

– Produktionsmässigt är det tydligt. Det är en helt annan typ av ensemble, det är en mycket kunnigare ensemble när det gäller just vår genre. Produktionsteamet är mer drivet, mer konstnärligt på något sätt. Det känns mer relevant.

För min egen del så har jag mer erfarenhet som jag kan plöja ner och göra någonting som jag absolut inte hade kunnat göra för 20 år sedan. Det är väl egentligen den stora grejen, min egen personliga och konstnärliga utveckling under 20 års tid.

Du har hyllats för din roll som Jean Valjean. Hur känns det?

– Man får naturligtvis hålla sig ödmjuk inför det, det är fantastiskt att folk gillar det man gör. Det är såklart en del av drivkraften. Att man når ut till många och folk att förstår och uppskattar det man gör. Och det handlar ju lite grand om vem man är också. Därför gör det gott i själen när man läser positiva omdömen, men det gör också väldigt ont när det är tvärt om. Man får ta det för vad det är. Det är en subjektiv värdering av intrycken och det vet man ju själv när man går och ser någonting. Det handlar om ”hur vaknade jag, hur var resan, har jag ätit ordentligt, var det god mat”. Alla dagens aspekter, kanske veckans aspekter, vart man befinner sig i livet spelar in på upplevelsen. Man får hitta någon nyansläsning i det, känna efter lite grand och tänka; ”ok, är det över huvud taget rimligt att det är så fantastiskt, är det rimligt att det är så jävligt?”. Att det är den här rollen som blivit så positivt sedd är extra roligt eftersom det är en drömroll. Jag har plöjt ner ganska mycket svett och tårar i det här. Det har varit mycket grubblerier och det har kostat på.

Är du nöjd med din tolkning eller känner du att det finns något som du skulle kunna göra bättre?

– Det gör det absolut. Varje kväll så finns det någonting man kan göra bättre. Och jag tror att den dagen man känner att man inte kan det, så ska man nog lägga av den specifika rollen. Det finns inte perfekt framträdande. Det finns jättebra och superbra och toppklass men det perfekta där varje ton och allting sitter, den finns inte.

Det jag gjorde dåligt igår eller vad jag själv upplever inte fungerade kommer jag att fokusera på idag, vilket förmodligen gör att någonting annat kommer att bli lidande. Jag kan vara nöjd efter en föreställning men det är aldrig så att jag nöjer mig helt. Jag tror det är viktigt i alla typer av yrken, att man aldrig nöjer sig. Det ögonblick man gör det tror jag det är dags att titta på någonting annat.

Finns det några andra roller som du skulle vilja testa i Les Misérables?

– Les Misérables har väldigt många fina karaktärer. Jag skulle mycket väl kunna tänka mig Herr Thénardier och hade jag haft tonerna och djupet i rösten så hade jag gärna gjort Javert också. Det är en väldigt fascinerande roll. Den kan vara väldigt mäktig om man fokuserar på att göra den sådan. Philip (som spelar Javert) har de förutsättningarna. Han har en stor röst och en stor person. Då blir det en mäktig man, en stor uppenbarelse. Hade jag gjort den rollen så hade jag fått tänka om. Det är så med Valjean också. Jag har fått gå en annan väg än den gängse bilden av honom utifrån mina fysiska förutsättningar.

Det handlar inte om styrka utan det handlar om att ha vinnarskalle och det är där gudstron finns. Javert och Valjean har två ingångar i gudstron. Javert har den straffande guden under tiden som Valjean har den förlåtande guden. Där någonstans så krockar de. Javert fattar inte vad som händer, så den karaktären skulle jag inte ha något emot att spela. Och kanske kan man göra det om 10 år när rösten satt sig lite ytterligare. Jag skulle kunna tänka mig att spela biskopen också, men då får jag vara i Björn Eduards (som spelar biskopen) ålder.

Christer Nerfont, foto: Sandra Thimfors
Christer Nerfont, foto: Sandra Thimfors

Skulle du kunna tänka dig att göra fler uppsättningar av Les Misérables?

– Absolut. Inte nästa vecka eller om ett år eller två års tid. Men om 10-15 år, absolut! Men nu räcker det ett tag.

Vid tillfället för vårt möte så är det bara några timmar kvar till föreställning 100 av Les Misérables och ytterligare 21 stycken står på schemat. Aldrig förr har Wermland Opera haft så många föreställningar i rad av en och samma produktion. Endast musikalen Evigt Ung har haft fler föreställningar. Då med imponerande 160 stycken, men de har varit uppdelade i flera omgångar med andra evenemang däremellan.

I skrivande stund är det bara 18 föreställningar kvar och platserna börjar sina så de som vill se Christer Nerfont spela i Les Misérables får skynda sig eller vänta i minst tio år till.

Text och foto: Sandra Thimfors