Ett café som skapar bra dagar

Café Russinet på Seniorernas hus
Café Russinet på Seniorernas hus

ASP Bladets utsände reporter besökte Café Russinet på Seniorernas hus och träffade kaféansvarig Benny Sörensen, samt en av gästerna, Ronny Norring.

ASP Bladet träffar Benny Sörensen i Seniorernas Hus som ligger vackert beläget vid Klarälven.

– Det bästa med att jobba på Café Russinet är att det händer saker hela tiden, man måste alltid vara beredd, säger Benny.

Benny berättar att Café Russinet har funnits i sex års tid. Han är ansvarig för caféet och deltar i det dagliga arbetet.

– De som kommer till caféet deltar i husets olika aktiviteter. De medverkar bland annat i läsgrupper. Det finns en bridgeklubb som väldigt många är med i, på fredagar det kan vara 50 personer som spelar, berättar han.

Det finns också en datasal som fungerar som datasupport. Där kan man få hjälp med olika dataproblem. Förutom detta berättar Benny att det dessutom finns målargrupper och en konstgrupp. Lokalerna används också av olika pensionärsföreningar när de har styrelsemöten.

Det är tre personer som jobbar på Café Russinet och Benny jobbar måndag till fredag 8-16. Det finns också några deltagare som har olika funktionsnedsättningar som deltar i caféarbetet.

– På en bra dag kan det vara 30-40 personer som besöker Caféet, men ibland kommer det bara cirka tio pensionärer, så det är väldigt olika, säger han.

Ronny Norring är en av gästerna i caféet och är en regelbunden besökare. Han berättar att han brukar vara på Russinet en gång i veckan tillsammans med en förening som dansar square dance.
– Det ger mig väldigt mycket att komma hit, mycket glädje. Man träffar mycket vänner och nya vänskapsband knyts, säger Ronny.

Ronny tycker att caféet är lite dyrt eftersom han är pensionär och har inte så mycket att röra sig med. Trots det gillar han caféet och är glad att det finns och att det finns möjlighet att komma hit och göra saker. Han tycker om att ta en kopp kaffe och en bulle till det, och umgås med de andra gästerna. Vad han saknar är en större lokal när de dansar square dance. Han ser också ett behov av bättre parkeringsmöjligheter, då han kan tycka att det ibland är väldigt svårt att hitta någon plats.

Text: Arpad Bihary
Foto: Henrik Sjöberg

Caféets öppettider
Måndag – Torsdag
klockan 10.00 – 16.00
Fredag
klockan 10.00 – 14.00

Så beskriver de sig själva:
”Seniorernas hus i Sundsta herrgård är ett allaktivitetshus för dig i Karlstads kommun som är senior. Det är en öppen mötesplats med en stor variation av utbud och program.
Alla seniorer är välkomna och vi strävar efter att erbjuda ett så rikt utbud av aktiviteter som möjligt, där det finns något för alla, både för yngre och äldre seniorer.”

E-hälsa, närsjukvård och IT-support på Seniorernas hus

Even Matiesen
Even Matiesen

ASP bladet har besökt ett fullsatt seniorernas hus för att lyssna på föreläsningar om närsjukvård, e-hälsa och SeniorNet. Arrangör var Kommunens pensionärsråd i Karlstad.

Seniorernas hus i Sundsta herrgård är ett allaktivitetshus dit alla yngre och äldre seniorer i Karlstad är välkomna. Där finns ett stort utbud av aktiviteter och föreläsningar som tas fram i samråd med husråd och besökare. I lokalerna drivs ett café som även erbjuder sopplunch varje fredag.

Livskvalitet i världsklass
Förmiddagens första föreläsare Annika Kjellman och Ingela Andersson pratade om Landstinget i Värmlands vision om ”Livskvalitet i Världsklass”.

Annika och Ingela startade med att berättade om landstingets satsning på  hälso- och förebyggande insatser som pågår fram till och med år 2030. Bakgrunden till denna satsning är att 80% av resurserna går till vård och behandling av kroniska sjukdomar. Förutom lidande kan förebyggande insatser förbättra kroniska sjukdomar med 90%.

– Eftersom varannan vuxen har en eller flera kroniska sjukdomar och var femte person är under 20 år är behovet av förebyggande insatser väldigt stort, berättade Annika.

Förebyggande insatser innebär bland annat att patienter ska få stöd och hjälp med att skapa sunda levnadsvanor, ha större inflytande i sin vård och få möjlighet till digitala verktyg, som att träffa vårdpersonal via dator. Visionen är att landstinget ska bidra till trygghet, välfärd och livskvalitet.

– Ett steg för att säkra patienttryggheten är så kallade närvårdsplatser inom respektive områden. Dessa plaster är till för patienter som behöver vara inlagda för att till exempel ställa in mediciner. Vårt mål är högsta vårdkvalitet, inga köer, respektfulla möten och inga vårdskador, avslutar Livs representanter.

SeniorNet
IT-entusiasten och styrelseledamoten Even Matiesen tog över mikrofonen och berättade om den ideella föreningen SeniorNet där äldre lär äldre att hantera det mesta inom IT. På Resurscentrum i Karlstad anordnar de kurser inom IT och har även öppet hus på Seniorernas hus dit man kan komma och få hjälp med sin dator, surfplatta eller mobiltelefon. Idén till den landsomfattande föreningen kom från en kvinna som arbetade på regeringens IT-kommission och startade redan 1997.

– Alla är varmt välkomna. Om man är medlem i SeniorNet kostar det 20kr annars 40kr och öppettiderna finns på Seniorernas hus som man hittar via kommunens hemsida. Det går också bra att gå in på seniornet.se meddelar Even.

Annika Kjellman och Ingela Andersson
Annika Kjellman och Ingela Andersson

Teknik som öppnar dörrar
Avslutande föreläsare under förmiddagen var Cecilia Karlsson, e-hälsostrateg på Landstinget i Värmland. Cecilia har besökt Seniorernas Hus vid tidigare tillfällen för att berätta om och beskriva landstingets satsning på ”teknik som öppnar dörrar”. Dagens fokus var Livs journaltjänster på nätet.

För att läsa sin journal loggar man in på  http://www.1177.se/vårdguiden/minavardkontakter. Man kan också enkelt lägga till ett ombud, det vill säga att ge en annan person tillgång till sina journaler. Det enda som krävs är personnumret på den person man vill ge tillgång. Det går att dela ut hela sin journal eller enbart vissa delar till exempel enbart provsvar eller journalanteckningar under specifika tidsperioder.

Cecilia förklarade att på grund av att provsvar skickas elektroniskt medför att man som patient ibland kan läsa sina provsvar innan man fått återkoppling från vårdgivaren.

– Det är viktigt att veta att man läser sin journal och tar del av provsvar på eget initiativ. Känner man sig osäker på hur man ska reagera eller vet med sig att man blir orolig så kanske man ska låta bli, förtydligade Cecilia.

Som avslutning presenterade Cecilia Karlsson en ny app som ger möjlighet till ett digitalt vårdmöte. KRY finns att ladda ner till läsplattor samt smartphones och erbjuder till en kostnad samtal med en läkare online. Via appen kan man också få recept utskrivna samt få remisser till andra vårdinstanser.

Förmiddagen på seniorernas hus led mot sitt slut och när dörrarna mot caféet öppnades spred sig en härlig doft från sopplunchen som serverades med nybakat bröd för åhörarna. Mycket intressant information och härligt välsmakande lunch känns som en bra summering.

Seniorernas hus i Sundsta
Seniorernas hus i Sundsta

Text: Ylva Alsterlind & Marianne Jonsson
Foto: Ylva Alsterlind

Kommuners förbud mot sprutbyte tas bort

Riksdagen meddelar på sin hemsida att man efter en proposition från regeringen beslutat att slopa kommunernas vetorätt mot att införa sprututbytesprogram för missbrukare.

Sprututbytesprogram har varit möjligt sedan flera år i Sverige. Vetorätten om att införa mottagningar har hittills legat hos kommunerna trots att verksamheten bedrivs av landstingen. Efter ett riksdagsbeslut om en lagändring hoppas man nu att fler mottagningar öppnas runt om i landet.

Lagändringen innebär att vetorätten om att driva sprututbytesprogram tas bort från kommunerna och landstingen får själva ansöka om och driva sådan verksamhet. Åldern för att delta sänks också från 20 till 18 år.

Sprutbytesprogram syftar bland annat till att hindra smittspridning av svåra sjukdomar som hiv och Hepatit C bland missbrukare. Verksamheten ger också en möjlighet att fånga upp missbrukare och hjälpa dem till ett drogfritt liv.

För att delta i ett utbytesprogram måste du vara folkbokförd på den ort du byter sprutor. Lagändringen trädde i kraft den 1 mars i år.

Text: Ylva Alsterlind
Illustration: Maria Lundby-Bohlin

Klimatsmart mat

Klara Perhamre
Klara Perhamre

Hösten 2015 startade karlstadsprojektet Klimatsmart Mat med Klara Perhamre som projektledare. I början av februari 2017 kunde vi läsa på Karlstad kommuns hemsida hur väl man har lyckats med att minska matsvinnet på kommunens skolor.

2016 var minskningen 30 ton mat, eller motsvarande 25 % av den totala matåtgången. Att minska matavfallet är ett av projektets mål, men hur är det med den övriga måluppfyllelsen?

Projektet består av ett antal projektmål, som att man vill öka andelen ekologiska inköp av livsmedel, minska inköp av kött och öka användningen av rotsaker och grönsaker, minska matsvinnet, minska andelen koldioxidutsläpp och information och utbildningen om nyttan med klimatsmarta val. Hur väl har man lyckats med detta?

ASP Bladet kontaktade Klara Perhamre för att ta reda på det.

Ekologiska livsmedel
Klara berättar att de under 2016 ökade andelen ekologiska livsmedel med 4 procentenheter, från 29 till 33 procent. Målet för 2017 är att de skolor som ännu inte är KRAV-certifierade ska bli det.

Skolkockarna har haft ett stort egenansvar för att projektet ska lyckas. Under 2016 har de haft som uppgift att köpa in mer klimatsmarta råvaror, öka andelen vegetariska inslag i maträtterna och tänka på att köpa in mer klimatsmart kött.

I ett försök att få barn och ungdomar att äta mera grönt och att pröva nya rätter, har man på flera skolor gjort om buffén. Man har gjort så att vegetarisk mat, kolhydrater och grönsaker är det första man stöter på när man kommer in i matsalen. Klimatpåverkan från köttkonsumtionen i kommunen har därför minskat med 35 % mellan 2015 och 2016.

Koldioxidutsläpp
Det finns en nära koppling mellan mängden mat som kastas och koldioxidutsläpp. När man började mäta hur mycket mat som slängdes på kommunens skolor landade man på 130 ton. Det innebär utsläpp på 760 000 kg koldioxid. Det motsvarar utsläppen från en bil som kör 88 varv runt jorden.

– Att matsvinnet har minskat med cirka 30 ton på grund- och gymnasieskolor innebär att vi sparar uppemot 800 000 kronor under ett år. Det innebär en stor miljövinst. Utsläppen från matsvinnet har minskat motsvarande vad en bil skulle släppa ut om den åkte 17 varv runt jorden, säger Klara.

Men förskolorna har lyckats ännu bättre! De har minskat sin klimatpåverkan från köttkonsumtion med 36 %.

Information och utbildning
Hur man lagar klimatsmart mat, det fick skolkockarna lära sig mer om under sportlovet 2016. Fokus låg på att visa att om man ökar mängden ekologiska råvaror så kan det löna sig ekonomiskt. På höstlovet fick kockarna lära sig laga vegetarisk mat. Gymnasiekockarna fick även jobba med vegansk mat.

– Skolkockarna har fått fördjupad utbildning i hållbarhetsfrågor och ekologiskt jordbruk samt genomgått KRAV:s internutbildning, fortsätter Klara.

Karlstad kommun är inte ensamma om att jobba med klimatsmart mat. I flera andra kommuner i Sverige har man valt att arbeta på ett liknande sätt. Men Karlstad har kommit en bra bit på vägen, och ännu bättre blir det kanske, då projektet ska pågå fram till december 2018.

Text: Patrik Alster
Foto: Privat

Meddelarskydd nu även i privata sektorn

Rätten att lämna uppgifter till media, det så kallade meddelarskyddet, införs nu även i den privata sektorn. Flera remissinstanser har varit kritiska till förslaget samtidigt som många andra velat se meddelarskydd inom fler områden, skriver Dagens Juridik.

Meddelarskyddet, som hittills har gällt den offentliga sektorn, är inskrivet i Sveriges grundlag. Lagen innebär bland annat att en person som lämnar uppgifter till media om exempelvis missförhållanden på en arbetsplats har rätt att vara anonym. Skyddet innebär också att journalister har tystnadsplikt gentemot uppgiftslämnaren. Tystnadsplikten gäller livet ut och om man bryter mot den är det ett straffbart brott som kan ge böter eller fängelse upp till ett år.

Dagens Juridik rapporterar att Regeringen har efter en proposition till riksdagen beslutat att utöka meddelarskyddet att även gälla den privata sektorn. Lagändringen ska gälla inom privat- skola, vård och socialtjänst som till stor del finansierad av offentliga medel.

– Verksamheter som finansieras av våra gemensamma skattepengar ska vara trygga och hålla hög kvalitet. Anställda och uppdragstagare måste därför kunna påtala när de upptäcker missförhållanden, utan att vara rädda för att drabbas av repressalier, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson i ett pressmeddelande på regeringen.se

Flera remissinstanser anser att fler verksamhetsområden borde omfattas av skyddet. Det gäller bland annat aktörer till Arbetsförmedlingen, häktesvakter, personer inom kollektivtrafik, apotek och personlig assistans. Friskolornas riksförbund har motsatt sig lagförändringen eftersom den enligt deras tolkning inte gör undantag för företagshemligheter.

– De som jobbar i privata skolor som är finansierade med offentliga medel ska ha rätt att påtala missförhållanden på sin arbetsplats. Vi arbetar vidare med förslag som innebär att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolor, meddelar utbildningsminister Gustav Fridolin på regeringens hemsida.

Text: Ylva Alsterlind

App mot psykisk ohälsa

Att söka hjälp mot ångest, stress och depression är fortfarande skambelagt för många. Nyhetssajten Breakit rapporterar om Sveriges första app mot psykisk ohälsa som erbjuder anonymt samtalsstöd utan väntetid.

Bluecall heter appen som tagits fram av de tre kompisarna Caroline Röden, Lisa Löfgren och Charlotte Sparre. Tjejerna upplevde under sin studietid, som många andra i deras omgivning, ångest, stress och annan psykisk ohälsa.

– Problemet finns inte bara bland studenter utan även i arbetslivet. Psykisk ohälsa leder många gånger till utbrändhet för att det är så krångligt, tidskrävande samt fortfarande lite tabustämplat att söka hjälp, säger Caroline Röden till nyhetssajten breakit.se.

Två nivåer
Appen Bluecall finns tillgänglig i två nivåer. I den första kostnadsfria nivån kan man ringa och prata med en volontär. Det är en person som har livserfarenhet och frivilligt ställer upp för att hjälpa och stötta andra. Appens andra nivå erbjuder, mot en avgift, samtal med en mentor som har utbildning i psykologi och samtalsstöd.

Fördelen med appen är bland annat tillgängligheten och den korta väntetiden.

– På många ställen är vårdköerna otroligt långa och att gå till en privat psykolog kan kosta hur mycket som helst. Med vår app får man hjälp direkt och prissättningen gör att fler får råd, förklarar Carolina Röden.

Vill växa globalt
Idag har appen cirka 400 registrerade användare och 300 förtecknade stödpersoner. Bluecall har målet att växa, främst i Sverige men även utomlands eftersom psykisk ohälsa är ett globalt problem.

– Att söka hjälp för psykisk ohälsa är fortfarande tabubelagt för många. Det vill vi ta bort genom appen och istället känna sig stolt som användare med viljan att bli sitt bästa jag, avslutar Carolina.

Text: Ylva Alsterlind
Illustration: Maria Lundby-Bohlin

Starkare rättigheter för barn i skyddat boende

Regeringen anser att barns rättigheter som följer med sin mamma till ett skyddat boende behöver bli både bättre och tydligare. Därför har en särskild utredare fått uppdraget att se över och stärka barnperspektivet för barn som vistas i skyddat boende.

Den 25 november 2016 beslöt regeringen att ge en särskild utredare uppdraget att föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet för barn som vistas i skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare.

Dagens Juridik rapporterar att bakgrunden till utredningen bland annat är att medföljande barn i regel inte är föremål för biståndsbeslutet. Barnen omfattas då inte av de rättigheter de skulle haft under andra omständigheter, något som Regeringen vill ändra på. Utredningen är också ett led i Regeringens strategi för att motverka mäns våld mot kvinnor.

I deras kommittédirektiv ges utredaren uppdraget att föreslå åtgärder som förtydligar vilket ansvar samhället och enskilda aktörer, bland annat polis och socialtjänst, har för dessa barn. I uppdraget ingår att analysera gällande lagstiftning och föreslå förändringar för att säkerställa barnens rätt till säkerhet och trygghet. Utredaren ska se över kunskapen om barns behov och säkerställa rätten till bland annat skolgång, hälso- och sjukvård. Uppdraget innebär också att föreslå hur barnet som lever i skyddat boende ska synliggöras och kunna bli mer delaktig i frågor som rör individen.

Flera forskningsstudier som regeringen tagit del av visar att ungefär vart tionde barn i Sverige någon gång har upplevt våld från den ena förälderns till den andra. Vart tjugonde barn upplever våld ofta. Forskning (Jansson, Jernbro och Långberg 2011) visar att om dessa barn inte erbjuds kompetent stöd av samhället och god omvårdnad av en eller båda föräldrarna riskerar de en dålig hälso- och social utveckling. Det strider mot en grundläggande princip i FN:s barnkonvention där det står att varje barn har rätt till liv, överlevnad, utveckling och hjälp att rehabiliteras om det upplevt våld.

Det finns ingen nationell statistik på hur många barn som vistas i skyddat boende. Dock redovisar de ideella riksorganisationerna för kvinno- och tjejjourerna, Unizon och Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer (ROKS) varje år antalet barn i sina medlemsjourer. 2015 vistades 2200 barn i Unizon´s jourer och 2014 redovisade ROKS 871 boende barn i sina anslutna kvinnojourer.

Utredningen ska vara slutförd och redovisas senast den 31 december 2017.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Sara Axelsson