Myndighet vill se utökat rökförbud

Rökförbudet inne på krogar ska även innefatta bland annat uteserveringar och lekplatser, föreslår Folkhälsomyndigheten i en rapport. De har via en undersökning från SKOP kommit fram till att en majoritet av svenskarna vill se större inskränkningar för rökning i offentliga miljöer.

Idag säger Tobakslagen att rökning i vissa offentliga miljöer och gemensamhetslokaler i bland annat skolan och vården, ska vara förbjuden. Det vill Follkhälsomyndigheten utöka till att inkludera fler utemiljöer.

Förmynderi, tycker Mattias Svensson, ledarskribent på liberala magasinet Neo. Bra för arbetsmiljöer och folkhälsa, menar Aftonbladets ledarskribent Somar Al Naher, då de båda möttes i debatt under Gomorron Sverige kring förslaget.

– Det kommer att leda till att fler människor kan röra sig fritt, i fler miljöer. Framförallt människor med astma och även barn, säger Al Naher till Gomorron Sverige.
Mattias Svensson låter sig dock inte övertygas av argument kring bättre folkhälsa.

– Det visar att det kliar i förbudsnerven hos skatteavlönade byråkrater som inte kan låta bli och låta det vara bra. Det blev för roligt helt enkelt, hävdade Svensson för Gomorron Sverige.

– Förbuden blir alltmer långtgående och vi blir mer präktiga och känsliga, hävdade Svensson vidare.

I skrivande stund har inte Folkhälsomyndighetens rapport publicerats för allmänheten.

Text: Robert Halvarsson
Foto: Per Rhönnstad

En testballong för nytt pensionssystem

Ett arbetsliv som kan sträcka sig till 75 års ålder, där man ska vara beredd att byta karriär mitt i arbetslivet.

Det är en linje som statsminister Fredrik Reinfeldt vill se som verklighet. Politiskt sett är dock detta inte en uppfattning som saknar kritiker.

Arbetslinjen. Det anses vara moderaternas grundidé. Det kan också märkas när statsministern diskuterar utvidgad pensionsålder. Han kan tänka sig en utbildningsreform för yrkesmässig omställning för äldre människor, I en intervju för Dagens nyheter berättade Reinfeldt hur han resonerar:

– Att anställa någon som är 55 år som säger ”ja, jag tänker jobba tills jag är 75 år”, det är 20 år, det är en väldigt intressant och långvarig arbetsrelation jämfört med om den här personen ska försöka börja trappa ned om sex-sju år, hävdade Fredrik Reinfeldt.

För TT uppger fackförbundet Kommunals ordförande Annelie Nordström att hon anser att detta inte är en realistisk idé. Många av deras medlemmar har i dagsläget svårt att orka med att jobba tills de blir 60. Arbetslivet kan vara hårt och krävande, framförallt för vissa yrkesgrupper. Tomas Eneroth som är socialdemokratisk talesperson i pensionsfrågor delar Nordströms uppfattning.

Stressiga yrken

– I det här fallet är det tydligt att klass och kön spelar in. Grupper med fysiskt tunga arbeten och ett stressat arbetsliv har svårare att klara ett långt arbetsliv. Därför måste man göra förändringar på arbetsmarknaden så man inte sliter ut folk i förtid, berättar Tomas Eneroth för Aftonbladet.

Dock är socialdemokraterna enligt Eneroth positiva till själva grundidén om förlängt arbetsliv. Men det i sig utan rätt satsningar anser man vore väldigt fel.

– Det är provocerande om man ensidigt tror att en höjd pensionsålder ska trygga pensionerna, berättar han även för tidningen.

Inget nytt under solen

Om Moderaternas testballong skulle resultera i ett skarpt politiskt förslag återstår att se. Men om så är fallet kommer det inte att vara första gången en reformation av pensionssystemet hamnar på tapeten. Förra stora pensionsreformen genomfördes 1994 i en blocköverskridande koalition med samtliga då befintliga riksdagspartier, med undantag för Vänsterpartiet och bortgångna Ny demokrati.

Det innebar ett steg bort ifrån den allmänna tjänstepension (ATP) som under intensiva politiska stridigheter genomfördes med socialdemokratin som fanbärare under slutet av 1950-talet.

När pensionerna återigen diskuteras nämns bland annat en allt friskare befolkning som en orsak. Men att vi alla blir äldre och friskare är en sanning med modifikation, för hälsa är beroende av bland annat klass och utbildningsnivå.

Det skiljer cirka fem år i medellivslängd mellan de som bara har förgymnasial utbildningsnivå och de som har genomgått en eftergymnasial utbildning visar uppgifter från Statistiska centralbyrån. Myndigheten visar dessutom också på tendenser till en dyster utveckling:

”Skillnaderna i medellivslängd mellan olika utbildningsgrupper har ökat något under 2000-talet. Detta gäller för såväl kvinnor som män.”

Text: Robert Halvarsson

Foto: Per Rhönnstad

RSMH kräver journalistiskt ansvar

Professor Niklas Långström på Karolinska Institutet har nu i september presenterat en studie som visar att bipolär sjukdom inte ökar risken för våldsbrott. RSMH:s förbundsordförande Jan-Olof Forsén har skrivet ett brev till Aftonbladets chefredaktör Jan Helin som tar upp problematiken kring det journalistiska ansvaret i skrivandet om psykiska sjukdomar.

– Rädsla och stigmatisering av psykiskt sjuka i media och samhället i övrigt är också oroande då utanförskapet späds på och minskar människors benägenhet att söka behövlig vård, skriver Långström i ett pressmedlande från KI.  Han hoppas även på att resultatet av studien leder till ett ifrågasättande av enkla förklaringar av våldsbrott begångna av psykiskt sjuka personer.

Jan-Olof Forsén menar att syftet med Aftonbladets rapportering är att visa på hur dåligt rättspsykiatrin fungerar. Han visar på ett exempel den sjunde september 2010 när Aftonbladet under rubriken ”Dödade på nytt” berättade om psykiskt sjuka som har begått våldsbrott. Tio fall beskrevs där sju av dem slutade på ett bra sätt, inget återfall. De tre andra använder Aftonbladet för att beskriva den rättspsykiatriska vårdens misslyckande, menar Jan-Olof Forsén. Personer i de fallen har återfallit och begått nya brottsliga handlingar.

KI:s studie visar som andra likande studier att psykiskt sjuka inte är farligare än andra människor. Forsén hävdar det inte är den psykiska sjukdomen som gör en person farlig.
– Det är missbruk av alkohol och droger som är den utlösande faktorn, liksom tidigare våldsbenägenhet, säger Forsén.

Det som Aftonbladets artikel gör, menar Forsén, är att det spär på fördomar om att personer med psykiska problem är farliga och borde spärras in. Han hävdar vidare att RSMH:s arbete att minska fördomarna försvåras och utanförskapet ökar. Detta i sin tur leder till diskriminering på bl.a. arbetsmarknaden och bostadsmarknaden.

” Denna stigmatisering, visar forskningen, är oftast svårare att tackla än själva sjukdomen,” skriver Jan-Olof Forsén. Det krävs informationskampanjer som motverkar den förvrängda bilden som sensationsjournalistiken skapar. I flera länder pågår sådana kampanjer för att motarbeta detta och det har påverkat journalistiken till det bättre. Massmedia är en viktig målgrupp som uppmanas att förmedla en riktig och informativ bild av dessa problem.

Text: Henrik Sjöberg