Andra samtalsämnen för manlig personal

Hur är det att arbeta som man inom hemtjänsten? Det känner Nisse Jonsson till, han arbetar som vårdbiträde inom Karlstad kommuns hemtjänst på Rud i Karlstad.

Nisse har arbetat tre år inom hemtjänsten, mest på Rud. Han är en del av en kvinnodominerad personalstyrka, men känner till ett fåtal män som också jobbar inom hemtjänsten. Tidigare jobbade han på Karlstads Express, och skulle hämta en möbel i en kommunal fastighet, men gick fel – hamnade på Hemtjänsten. På den vägen är det.

– Vi har mycket samarbete inom arbetsgruppen och vi hjälps åt väldigt mycket. Jag känner mig trygg i mitt jobb med mina arbetskamrater, menar Nisse.

– Det uppskattas av de äldre, att personalen har en blandning av män och kvinnor i olika åldrar, fortsätter Nisse.

Trevligt jobb
Han tycker att det är mycket trevligt att jobba inom hemtjänsten, på grund av mötet med olika människor. Åldern har viss betydelse, han är 52 år och de äldre män han träffar i jobbet, tror han pratar annorlunda med honom – och att det blir andra samtalsämnen.

– De flesta uppskattar när det kommer en kille. Det är förstås samma regler som gäller för mig som för kvinnorna, säger Nisse.

Han vill se mer tid för samtal, och tycker att han och hans arbetskamrater har för lite tid att göra sitt jobb på. Han tror att de skulle behöva mer personal för att kunna ge bra omvårdnad. Det är bara de praktiska arbetsuppgifterna man hinner med, den sociala biten med brukarna hinns inte med. Det är något som han saknar.

Vill få in fler män
Sanna Rydberg arbetar som enhetschef inom äldrevården, hon säger att det är bra för arbetsklimatet med män och personer med olika åldrar i arbetsgrupperna. Hon menar att orsakerna till att det är så få män som arbetar inom äldrevården, beror på att det av tradition är ett kvinnodominerat yrke.

– Vi vill få in fler män på arbetsplatserna, men det är kompetensen som avgör vem som tillsätts på tjänsten, säger Sanna Rydberg.

Det är inte så stor skillnad på mäns och kvinnors arbetssätt, men flera män i arbetsgruppen kan påverka samtalsämnena i gruppen.

– För att få in fler män på arbetsplatserna så gäller det att kunna belysa att jobbet är väldigt varierande, menar Sanna Rydberg.

– Att män är fysiskt starkare har ingen betydelse för arbetet, avslutar Sanna Rydberg

Text: Olle Stagnér
Foto: Lotta Tammi

En fet fråga – vad ska vi äta?

Livsmedelsverket ökar kraven för nyckelhålsmärkning. Det ska inte bara vara fettsnålt utan även innehålla mindre salt och socker. Samtidigt rasar en lokal debatt om fettets vara eller icke vara, med flera partier inblandade.

Nyckelhålsmärkningen har haft som ambition att premiera fettsnål mat, nyttigare fetter och mer fibrer. Efter höstens nya näringsrekommendationer vill Livsmedelsverket strama till nyckelhålsmärkningen ytterligare för tillverkarna. Märkningen skall vara ett sätt för konsumenterna att lätt hitta rätt i djungeln av produkter i mataffären, där nyckelhålet skall stå för ett nyttigare alternativ.

Livsmedelsverket har påverkats av fettforskningen som är aktuell i dag, skriver DN. Myndigheten lyfter fram att de lägger vikt vid vilken sorts fett som används och inte att produkten är fettsnål i sig, när märkningen sker.

– Det finns en missuppfattning om att nyckelhålet står för fettsnålt, men det stämmer inte. Sedan tidigare har till exempel raps- och olivoljor som innehåller 100 procent fett fått Nyckelhålsmärkas, eftersom de innehåller nyttiga fetter, kommenterar dietisten Anette Jansson utredningen på Livsmedelsverkets webb.

Något som verket också lägger stor vikt på, är att få svenskarna att minska på saltet. Vi får i oss alldeles för mycket salt i dag, bland annat via färdigrätter. Vi får i oss dubbla mängden salt enligt Livsmedelsverket, gentemot vad som är rekommenderat, flera av produkterna kommer få minska sin saltmängd med 20% för att få nyckelhålsmärkas.

Andra produkter som kommer att få märkas är bland annat fullkornsris, osaltade nötter och laktosfri mjölk.

Hett om fett i Karlstad
Även lokalt, har dessa frågor skapat förnyade frågeställningar, kring vad som är sund mat. I Karlstads kommun styr en kostpolicy allt som serveras i kommunalt anknutna verksamheter.

Tidigare fanns det en möjlighet att välja mellan feta och magra smörgåsalternativ men nu är det endast lättprodukter som serveras och det vill bland annat Socialdemokraterna ändra på. De vill föra tillbaka fetare produkterna till skolan.

Förespråkar ni en LCHF-diet frågar VF:s reporter Frida Eriksson till Ingela Wretling, (S):

– Nej, vi tar inte ställning för en enskild diet, men vi vill öka valfriheten. Debatten just nu är ganska svår, det finns många tolkningar om vad som är bra kost. Vi ansvarar för vuxna som måste få göra egna val.

Partiet menar att det finns en utbredd undernäring bland äldre och vill därför föra in mer fett och även en lågkolhydratkost inom äldrevården. Andra partirepresentanter har också tyckt till i frågan.

Per-Inge Lidén (MP) tycker att man kan äta Bregott och att ”lite fett kan inte vara fel”, medan Niklas Wikström (FP) tycker att vi skall följa Livsmedelsverkets rekommendationer, till VF säger han att striden om smöret är lite av en trendfråga, och ser Livsmedelsverket som en trovärdig utgångspunkt.

Thomas Olsson (C) påpekar en annan viktig skillnad mellan margarin och smör. Det handlar om framställningen, margarin framställs enligt honom i en kemisk process där bensin används för att tvätta olja ur raps. Detta sker oavsett om margarinet är ekologiskt eller ej, säger han till VF.

Det sista ordet lär inte vara sagt, varken nationellt eller lokalt. Fet mat kontra fettsnåla alternativ lär fortsätta att engagera och dela människor även i framtiden.

Text: Johanna Englund
Foto: Kid Overgaard