Finland vill förbjuda alkoholreklam i sociala medier

I ASP Bladet nummer 7/2013 skrev undertecknad om att norska TV 3 har förbud mot alkoholreklam, medan svenska TV 3 tillåter den. Nu vill Finland följa efter Norge och förbjuda alkoholreklam i sociala medier, till exempel på Facebook. Sidan Pop Nad redogör för några av turerna i denna härva.

Enligt Pop Nad, vilket står för Nordens Välfärdscenter, är sociala medier en nattmara för folkhälsoorganisationerna och rena önskedrömmen alkoholindustrin. Den här debatten är inte aktuell, utan den har förts fram och tillbaka i flera år. Frågan har bollats mellan olika instanser i några år nu.

Champion är Eurocares benämning på länder som tar ansvar för välbefinnandet hos sina medborgare. I och med att Finland nu vill skriva om alkoholreklamlagstiftningen får de nu denna ”titel”. Detta är den näst högsta beteckningen ett land kan få. Enda länderna som har totalförbud, Norge och Island, är kungar. Debatten har böljat fram och tillbaka mellan den amerikanska kontexten visavi den europeiska. Amerikansk forskning visar att alkoholreklam ökar förbrukningen. Men yttrandefriheten gör att kontrollen av reklamen regleras mer eller mindre av industrin själv.

Ismo Tuominen, regeringsråd från social- och hälsovårdsministeriet säger att Finland har två vägar att gå; antingen ett totalförbud som i Norge, eller också att göra som i Grekland, där det knappt finns några restriktioner. När Finland införde en lag som förbjöd utomhusreklam, lyckades branschen införa ett undantag vid idrottsevenemang. Han försvarar inte undantaget, utan hävdar att det var ett resultat av en politisk kompromiss. En amerikansk forskare, David Jernigan, säger till Pop Nad, att undantag gör att reklamen flyttar på sig och företagen blir mer innovativa.

Kampen om utrymmet
Det som är intressant är att kampen tas upp mot reklam på sociala medier. Regeringsförslaget går ut på att förbjuda marknadsföring där konsumenterna uppmanas att dela visuellt eller skriftligt material. Tidigare var det lättare att se vem avsändaren av reklambudskapet var. Men hur är det nu när någon eller några laddar ner en bild eller film av sig själv/a när de är berusade och flaskan/burken på en alkoholfabrikants hemsida? Eller när användarna skickar reklamfilmer mellan sig på sidan? Ju mer reklamen engagerar, desto större är effekten, menar Tuominen.

Debatten följs med stort intresse av andra länder som överväger att förnya sin alkoholreklamlagstiftning. Jernigan hävdar att alkoholindustrin är bland de snabbaste att börja använda nya tekniker och kanaler i sin marknadsföring. Alkoholindustrin måste också ta ett egenansvar, säger Jernigan till sajten.

– Vi kommer alltid att vara beroende av att alkoholindustrin reglerar sig själva till viss mån. De är snabba på att hitta nya marknadsföringsstrategier och myndigheterna kommer alltid att vara steget efter. Men det är upp till myndigheter och allmänheten att bestämma ramen för industrin, avslutar Jernigan för Pop Nad.

Text: Liselotte Frejdig
Illustration: Janni Littorin

Pop Nad är en populärvetenskaplig webbplats för forskning inom alkohol och narkotika. De återfinns via följande websida:

http://www.nordicwelfare.org/popNAD/

Verktyg för liv utan alkohol och droger

Att tänka och göra rätt, är en del av den färdighetsträning som Vuxenavdelningen arbetar med inom åter-falls­prevention. Det är en metod som hjälper människor att gå från missbruk till ett liv utan alkohol och droger.

Birgitta Bånkestad, behandlingskonsu­lent inom Vuxenavdelningen och Mat­tias Samuelsson, alkohol och drogtera­peut inom Vuxenavdelningen, berättar för ASP Bladets reporter om en kurs de håller i kring återfallsprevention.

Denna kurs hålls för närvarande vid nio kurstillfällen, och sträcker sig på lika många veckor. Varje träff pågår cirka två timmar per gång. Det är en strukturerad kurs, den plan de följer tar upp olika ämnesområden vid varje mötestillfälle. Det skrivs inga journaler, och det förs ingen dokumentation. Den riktar sig till personer som har slutat och inte vill återfalla i narkotika- eller alkoholmiss­bruk i Karlstads kommun.

– Kursen är frivillig, träffarna sker en gång i veckan, två timmar per gång. Gruppens storlek brukar vara på cirka sex personer. Deltagaren får bland annat lära sig om allt från belöningssyste­met till att hantera suget efter alkohol, droger och de många nackdelarna som finns av att vara beroende. Efter varje träff, får man med sig hemuppgifter som man arbetar med inför nästa träff, säger Birgitta.

Birgitta fortsätter:
– Många av deltagarna tycker kursen är för kort och önskar en återträff efter den avslutats.

EN VÄCKARKLOCKA
Kursen kring återfallsprevention är inte ny. Den har förekommit under flera års tid, med andra ledare. Tidigare hette den Väckarklockan. Kursinnehållet är något omarbetat, men är i stora drag ganska likt sin ursprungsform, och äger rum en till två gånger per år.

Den dag som en brukare känner sig redo och har varit nykter en tid, kan denne få hjälp av sin handläggare eller av andra att komma hit. Inget bistånds­beslut behövs.

Kursen vill samla en grupp människor som har behov av att känna gemenskap med andra människor som är i samma situation. De vill skapa gemensam trygg­het i strävan efter förändring. Männ­iskor ska få förståelse och kunna stötta varandra, som varit med om liknande händelser.

Birgitta tillägger:
– Kursen sker i grupp och kan också genomföras enskilt. Kursen är frivillig och gäller för personer från tjugo år, upp i åldrarna.
– En bra mix för en grupp är när deltagarna har blandade erfarenheter av längd på sin nykterhet. De som varit nyktra under en längre tid inspirerar de som har varit det en kortare tid, säger Mattias.

ROLLSPEL
Birgitta poängterar att det är viktigt att betona att detta inte är något annat än just en kurs:
– Det är ingen behandling. Vi diskuterar det ämne som tas upp för dagen, och gör även små grupparbeten. Vid träf­farna går vi igenom hemuppgifterna från veckan som varit. Vi använder också rollspel, och hur man säger nej vid olika tillfällen när man blir bjuden på droger eller alkohol.

Mattias flikar in:
– Hemuppgifterna är en viktig del. Att ta övningen med sig hem, den man fått under veckan. Dels för att öva på och att hålla frågan aktuell.

Text: Lotta Tammi och Robert Halvarsson
Foto: Lotta Tammi

Fakta:
– Kursen i återfallsprevention består av nio tillfällen.
– Den riktar sig till människor som slutat med narkotika eller alkohol och vill lära sig olika färdigheter som gör att de kan fortsätta vara nyktra och drogfria.
– I kursen får man bland annat lära sig teori kring hjärnans belöningssystem och vad som händer när man slutar med alkohol och narkotika. Man får även spela rollspel, prata om vikten av goda sociala nätverk, hantera risksituationer och andra nyttiga aktiviteter.

Systemet vill se nyktra tonåringar

Tonårsparlören 2013 – Frågor och svar om ungdomar och alkohol – är en gratisskrift som IQ-initiativet AB ger ut och som vill uppmuntra ungdomar till avhållsamhet gentemot den lockande alkoholen. Boken tar upp de flesta orosmoment och frågor man som föräldrar till en tonåring kanske kan ha. ASP Bladet återger några av höjdpunkterna från skriften.

IQ-initiativet AB bildades i maj 2005 och är ett dotterbolag till Systembolaget. IQ har som uppdrag att på olika sätt verka för att minska alkoholkonsumtionen i Sverige. IQ-initiativet har nu gett ut boken Tonårsparlören 2013, som är full av tips, argument och fakta som föräldrar kan ha nytta av.

Men Tonårsparlören tar inte bara upp frågor kring alkohol utan den handlar om väldigt mycket annat också som rör tonåringar och tonårsföräldrar. Boken är ett resultat av ett samarbete mellan forskare, fältarbetare, läkare, psykologer, familjeterapeuter, föräldrar, tonåringar samt olika organisationer.

Alkohol i hemmet

Tonårsparlören resonerar kring föräldrars och andra vuxnas dryckesvanor och hur våra ungdomar påverkas av dessa, hur föräldrar förhåller sig till att låta tonåringarna smaka alkohol i hemmet tillsammans med dem för att visa det ”rätta” sättet att använda alkohol, att en del föräldrar själva köper ut alkohol till sina tonåringar i syfte att ha koll på hur mycket de dricker och mycket annat.

Statistik visar att de tonåringar som får smaka alkohol i hemmet dricker mer än de ungdomar som inte bjuds av sina föräldrar. Det samma gäller för de tonåringar som fått alkohol utköpt av föräldrar eller äldre syskon.

Tonåringars egna tankar

I boken berättar många tonåringar i olika åldrar om varför de dricker alkohol. En del av anledningarna kan vara av nyfikenhet, grupptryck, att man tror att alla andra gör det, rädsla över att hamna utanför, att man vill känna sig vuxen. I Tonårsparlören kan man läsa följande citat: ”Dricker man inte är man rädd att folk sprider det vidare. Att man är tråkig och så”, känner Petrus 16 år, Göteborg. Tonåringarna berättar också hur de ser på föräldrars och andra vuxnas engagemang, ansvar och skyldigheter kring ungdomars drickande.

Gränssättning viktigt

I boken betonas ofta, hur viktigt det är med samtal och överenskommelser för att bygga tillit och förståelse mellan tonåringar och föräldrar. Tonårsparlören berättar att det är viktigt att du som förälder är öppen och ärlig med dina känslor och berättar för din tonåring om du är orolig och i så fall varför.

Ungdomarna säger i boken att det är viktigt att känna att föräldrarna bryr sig, vilket märks genom följande citat: ”Om föräldrarna bara säger okej hela tiden så bryr dom sig ju inte”, enligt Eddie 15 år, Umeå. Ungdomarna förväntar sig och behöver att vuxna sätter gränser. Men det blir lättare för dem att hålla sig till reglerna, om de förstår orsaken till dem och om de själva varit delaktiga i diskussionen innan. Regler och straff som du som förälder bestämmer utan att först prata förebyggande med din tonåring, kan ofta bemötas med ilska och kanske till och med får motsatt effekt än vad du tänkt, kan man läsa i Tonårsparlören. ”Om man får ett straff blir man bara förbannad och arg. Man lär sig inget av det”, säger Melissa 14 år.

Våld, olyckor och sexuella övergrepp

I skriften berättas att alkohol och våld ofta hänger ihop. I 7 av 10 misshandelsfall i offentligt miljö finns alkohol med i bilden. Oftast är det unga män som begår misshandel, men i nästan var femte fall begås misshandeln av en eller flera unga tjejer. Mer än en tredjedel av de som döms för misshandel, är i åldrarna 16-20 år.

Risken för olika sorters olyckor ökar också i samband med intag av alkohol. Fallolyckor, brandolyckor och drunkningsolyckor är några exempel som Tonårsparlören tar upp.

Boken betonar också att det finns stora problem med sexuella övergrepp bland unga när alkohol är inblandad. Cirka 10 procent av tjejerna i nian har haft sex mot sin vilja när de har varit berusade.

Vill du engagera dig i frågor som rör ungdomar?

Ett bra sätt att ta kontakt med ungdomar är att röra sig ute på stan där ungdomarna finns. Det finns många ungdomar som inte har några eller bara få vuxna att prata med. Många tycker dessutom att det många gånger kan kännas lättare att prata med någon som de inte känner.

Runt om i Sverige finns många aktiviteter som har som mål att förebygga eller begränsa alkoholens negativa konsekvenser. På iq.se samlas många av dessa initiativ i form av olika IQ-projekt. Kanske hittar du något projekt där som du gärna vill engagera dig i?

Text: Annika Dahlberg

Faktaruta:

I slutet av boken finns en sammanfattning av innehållet och även en förteckning över organisationer och myndigheter – både för föräldrar och tonåringar – dit man kan vända sig om man har frågor. Man ger även tips på bra webbsidor för vuxna och ungdomar. Där står även de olika källorna man använt sig av när det gäller ren faktainformation.

På tonarsparloren.se går det att ladda ner boken eller så kan den beställas till självkostnadspris.

Källor:

Tonårsparlören 2013 – Frågor och svar om ungdomar och alkohol.

Tonårsparlören.se

Det suger att vara nykter bland de som dricker

Kan man ha roligt på krogen om man inte dricker sprit? Svaret är, att det blir ganska svårt. Jag var på ett 40-årskalas för ett par veckor sedan och jag måste erkänna att det inte var något vidare, att vara nykter ibland folk som var fulla. Folk blir nervösa i närheten av en som är nykter.

Det var ett jäkla tjat på många om varför jag inte drack. Så efter en stund blev jag trött på allt snack om varför jag inte drack, så jag så jag tog en drink utan sprit och då blev allt mycket lugnare. När folk trodde jag drack sprit, då smälte jag in lite bättre i lokalen med fulla människor.

Det är så där lagom kul att umgås med rejält fulla människor, det är jobbigt och rent ut sagt pinsamt ibland. Men att umgås med personer som bara är salongsberusade är helt ok. Ett annat problem är också att om en person av olika anledningar har valt att inte dricka, så blir miljön runt den här personen stressad. Folk undrar varför man inte dricker, sen får man stå där resten av kvällen och förklara varför. Om nu någon undrar varför jag valt att vara nykter så kan jag väl erkänna att det kan bli lite mycket ibland. Så jag har gjort som de sista fyra åren, att jag vid tillfällen tagit en vit månad, eller fler.

Varför är du nykter? Typ så här kan det låta:

– Åh fan, är du nykter i kväll. Varför det?

– Äh, det bara är så. Tar det lite lugnt, samtidigt tycker jag att det blir lite pinsamt, är inte det sjukt? Jag får en känsla av att jag gjort något fel.

– Nej, nu får du ge dig. Nu bjuder jag på vad vill du ha, ska du ha en grogg så du kommer igång.

– Nej, nej, det är bra för mig.

Det är nästan så man blir ovänner för att man från början valt en sån grej, att vilja vara nykter.

Fulla blir lätt tjatiga
Fulla människor ger sig inte alltid så lätt, jag vet av egen erfarenhet att man kan bli tjatig, och fortsätta ända tills domedagen. Och att berusade människor brukar fortsätta att tjata tills de får vad de vill. Så ett tips till den som vill vara nykter, är att köp ett glas av något som ser ut som en grogg. Med groggen i hand så accepterar folk dig på ett helt annat sätt än om man inte skulle ha något i handen. Jag tror många blir lite skraja för den som inte dricker. Som man vore där för att leta efter skandaler.

Det är heller ingen som ser skillnad på en drink utan sprit. Då smälter man in lite bättre och samtidigt slipper folk att undra vad du gör ute på krogen nykter. Med låtsasgroggen i handen så kanske du också slipper alla frågor om varför du är nykter eller vad det nu är för fel på dig för att du är just nykter. Bara för att jag skrivit en artikel om nykterhet ska ingen tro att jag är nån moraltant, för det är jag inte. Att vara nykter eller full är upp till var och en. Själv så bryr jag mig inte alls vad folk tar för typ av rusmedel, det enda jag bryr mig om är om personen beter sig schysst eller inte.

Alkohol ska vara roligt
Det funkar olika från person till person. Som egentligen alla redan vet är innebär drickande att en del blir glada och uppsluppna, medan andra tyvärr blir elaka eller aggressiva. Jag tror inte alltid att de negativa egenskaperna beror på spriten, utan på personerna själva. Många som blir aggressiva tycker nog att det är skönt att kunna skylla på alkoholen. Alla har nog hört hur folk skyller sina misstag på att, äsch, det var inte så farligt, jag var ju full.

Tanken med spriten är väl inte att man ska visa upp sina sämsta sidor, utan att man ska bli go och glad.

Text: Bosse Persson
Foto: Lotta Tammi