Grattis till studenten!

 Studenten är en viktig tid i mångas liv, en tid att minnas. Men alla minns den inte, en del kan vara lite för överförfriskade. Magnus Wallgren jobbar med att minska alkoholkonsumtionen bland studenter.

ASP Bladets reportrar träffar Magnus Wallgren, processledare inom alkohol och drogfrågor, på hans kontor en gråmulen onsdagsförmiddag. Ett kontor utsmyckat med affischer som uppmanar att ta ställning till och säga nej till narkotika, samt att skapa en ökad förståelse för alkoholens inverkan.

– Vi gör insatser just inför skolavslutningar och Valborg som är perioder som vi vet är en risk, och därför så samlar vi alla resurser som vi kan. Det är min uppgift att göra och det jag tycker är oerhört viktigt är att det här lyfts massmedialt, berättar Magnus Wallgren för ASP Bladet.

Detta kan bli ett första steg för studenter och unga att få en ökad förståelse och en viss respekt för vad alkoholen kan göra med kroppen. Nästa steg är att förändra hur unga ser på alkohol och dess inverkan. Alkohol kan för många vara ett sätt att koppla av och njuta av en fin sommarkväll, exempelvis. Men det finns mer gömt bakom den porlande fasaden.

– Det här handlar ju om att kunna få en så lugn dag som möjligt. För när vi pratar om studenten och att vara 18 så får man ju gå till krogen sen. Och då ser vi att det är en oerhörd fördel att när dem kommer dit att de inte har skämt ut sig och mår dåligt för att mormor och morfar eller hela släkten fick stå där och se något som inte kändes speciellt kul, förklarar Magnus.

Det är ju en lång dag, speciellt för alla glada studenter, varav många, gärna startar dagen med den sedvanliga champagnefrukosten. Något som Magnus vill få en ändring på. Alkoholen kommer att flöda på kvällen så den behöver ju inte vara det som inleder dagen, det gör kortegen mycket svårare och bråkigare.

– Ska man få in ett budskap så måste man jobba in det. Exempelvis kan vi ta när man bestämde sig för att det skulle vara rökfritt inne på krogen. Då tänkte folk att det aldrig skulle gå, ingen skulle gå dit. Men idag så är det snarare tvärtom. Så jag tror ändå att man kan påverka om ambitionen finns där, säger Magnus.

Studenten är ju nästan en synonym för alkohol för många unga idag, det är detta som Magnus Wallgren och Karlstads Kommun vill förändra. Studentfirandet kan bli trevligare för alla och lättare att minnas om man har en sundare inställning till alkoholen och dess potentiellt negativa effekter.

Alla har sin roll att spela i det stora alkoholspelet. Exempelvis kan det vara en viktig signal att som anhörig inte köpa ut åt sina barn eller släktingar som tar studenten.

Vi är nog alla överens om att man vill ha så bra minnen som möjligt med sig från sin student, och att det är bra med en medvetenhet om vad alkoholen kan ställa till med.

Text: Per Fäldt
Foto: Robert Halvarsson

Hur man upptäcker och hjälper en missbrukare?

Av Sveriges 4,2 miljoner yrkesverksamma personer har cirka 400 000 en alkoholkonsumtion som är skadlig. Vad kan vänner eller arbetsgivare göra – och vilka metoder är effektiva – om man vill hjälpa den som har alkohol- eller drogproblem?

Hur vet man att någon tar narkotika eller dricker för mycket alkohol eller går på andra olagliga substitut?

Det är inte lätt, speciellt om den som tar narkotika är i början av sin drogkarriär. De flesta människor som håller på kommer inte att be om hjälp, utan snarare förneka allt du påstår. Jag kommer ihåg vad jag själv gjorde. Om någon påstod att de hade hört att jag exempelvis rökt hasch, så ljög jag så mycket jag någonsin kunde. Man ville helt enkelt inte umgås med såna som inte var likasinnade. Brist på vänner var det inte. Vi var nästan tjugo stycken som umgicks och rökte hasch i många år.

Men vad gör man? Och hur ser man att ens vänner håller på med olagliga droger?

Ta varningssignaler på allvar
Var uppmärksam på om din vän eller älskade uppvisar ett eller flera av följande tecken: blir hög på droger; blir full mycket oftare än vad andra blir; dricker mycket mer än alla andra; har ofta slut på pengar; byter vänner; ojämnt humör; slarvar med läxor; börjar ändra på gamla vanor; hoppar över sånt som tidigare varit viktigt eller roligt; svårigheter med att få jobb och börjar få problem med lagen. Dessa kan vara tecken på ett begynnande missbruk.

Om du känner någon med ovanstående problem undrar du säkert vad du ska göra och vart du kan vända dig för att kunna hjälpa din vän. Jag vet att det är långt ifrån lätt att få hjälp, särskilt när det är bråttom. Är man med i ett drogprogram går det oftast fortare än om man är utanför. I alla större städer kan man vända sig öppenvården.

I övrigt kan man vända sig till psykiatriska akutmottagningen. Det stället har jag ingen bra erfarenhet av. Har själv bara varit där en gång, men känner många som varit där. Tyvärr säger nästan alla samma sak: ”Där fick jag ingen hjälp.” Kommer man dit och ser normal ut, med ett vårdat yttre, så blir nästan alla hemskickade utan någon hjälp alls. Jag begriper inte varför vissa hjälpsökande tas på mindre allvar än andra som kommer till en psykklinik.

Insparade slantar kostar pengar
Jag inser att allt har med ekonomi att göra, men vore det inte bättre för samhället om kunder och patienter får hjälp i ett tidigt skede? Minskar man på missbruket minskar man ju det allmännas kostnader för polis och brottslighet. Ännu viktigare borde det vara att folk får må bättre, så att nära och kära får vardagen att funka. Jag önskar att samhället inte snålade när det kommer till människors hälsa.

För kom ihåg: alla kan må uruselt någon gång. Ibland kan jag fundera på om det är slumpen som avgör hur vi mår. Tänk bara vilka små tillfälligheter det är som styr, ibland går allt vår väg, ibland är det emot. Om du inte hade gått dit just då så hade du aldrig träffat henne som du fick dina två barn med. Ja, ni förstår vad jag menar. Hade du gått åt vänster när du var elva år istället för höger så kanske du hade varit en annan person idag.

Se, lyssna, ta dig tid
En viktig komponent om man vill hjälpa någon är empati; att aktivt och reflekterande lyssna. Och sedan få individen att själv ta ett beslut. Motivation är kanske den viktigaste ingrediensen i att bli nykter eller drogfri. Ibland kan ett kort samtal betyda stor skillnad för framtiden. Jag är helt emot tvångshjälp, även om det finns undantag.

Dessutom måste den som vill hjälpa inse att det inte finns något facit. Det finns olika grader av missbruk, ett spektrum, och det är inom detta en missbrukare rör sig. Ibland är man en lågriskkonsument, ibland en högriskkonsument. Man går alltså inte alltid på samma drog, och tar inte alltid lika mycket.

Missbruk och beroende – inte samma sak
Ordet ”missbruka” används ofta som synonym till beroende. Men missbruk är mer kopplat till bestämda situationer eller perioder i livet som till exempel ökat drickande vid en livskris. Det är ett upprepat bruk som leder till att individen misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter, i skola, jobb eller hemmet.

Detta kan leda till situationer som medför betydande risk för fysiken, till exempel rattfylla. Fortsätter missbruket under lång tid är dock risken stor att det utvecklas till ett beroende. Beroende är du när du inte längre har förmåga att styra ditt drogintag. Man kan också bli beroende utan att missbruka.

Man har ett bestående beroende, om minst tre av följande kriterier uppfylls under ett år:

• man får ökad tolerans för drogen
• man upplever abstinens
• man blandmissbrukar ofta
• man lägger ner mycket tid på att återhämta sig från effekten
• man överger viktiga aktiviteter
• man fortsätter missbruket trots psykiska och fysiska besvär

Resan till nykterhet har ingen genväg
Om man kallar det för missbruk eller beroende spelar kanske mindre roll.
Om du har bestämt dig för att konfrontera en person med liknande problem är det betydligt viktigare att du uppträder schysst. Att du inte går för hårt fram, för då finns risken att personen bara försvinner, och det blir ingen lyckligare av.

Försök få personen att inse att han eller hon har ett problem och att du finns där för dem, oavsett hur det går. Har du väl fått personen att förstå att de har ett problem har man kommit en bra bit på väg. Kom också ihåg att vi alla är olika, med det menar jag att en del behöver mer hjälp än andra. Tro inte heller att allt kommer att gå friktionsfritt, för det gör det sällan.

Jag har träffat många som försökt byta liv. Men att gå från ett liv som drogberoende till nykterhet är ingen dans på rosor. Den vägen är oftast krokig, så det gäller att ha tålamod. Lycka till!

Text: Christer Adrian