App mot psykisk ohälsa

Att söka hjälp mot ångest, stress och depression är fortfarande skambelagt för många. Nyhetssajten Breakit rapporterar om Sveriges första app mot psykisk ohälsa som erbjuder anonymt samtalsstöd utan väntetid.

Bluecall heter appen som tagits fram av de tre kompisarna Caroline Röden, Lisa Löfgren och Charlotte Sparre. Tjejerna upplevde under sin studietid, som många andra i deras omgivning, ångest, stress och annan psykisk ohälsa.

– Problemet finns inte bara bland studenter utan även i arbetslivet. Psykisk ohälsa leder många gånger till utbrändhet för att det är så krångligt, tidskrävande samt fortfarande lite tabustämplat att söka hjälp, säger Caroline Röden till nyhetssajten breakit.se.

Två nivåer
Appen Bluecall finns tillgänglig i två nivåer. I den första kostnadsfria nivån kan man ringa och prata med en volontär. Det är en person som har livserfarenhet och frivilligt ställer upp för att hjälpa och stötta andra. Appens andra nivå erbjuder, mot en avgift, samtal med en mentor som har utbildning i psykologi och samtalsstöd.

Fördelen med appen är bland annat tillgängligheten och den korta väntetiden.

– På många ställen är vårdköerna otroligt långa och att gå till en privat psykolog kan kosta hur mycket som helst. Med vår app får man hjälp direkt och prissättningen gör att fler får råd, förklarar Carolina Röden.

Vill växa globalt
Idag har appen cirka 400 registrerade användare och 300 förtecknade stödpersoner. Bluecall har målet att växa, främst i Sverige men även utomlands eftersom psykisk ohälsa är ett globalt problem.

– Att söka hjälp för psykisk ohälsa är fortfarande tabubelagt för många. Det vill vi ta bort genom appen och istället känna sig stolt som användare med viljan att bli sitt bästa jag, avslutar Carolina.

Text: Ylva Alsterlind
Illustration: Maria Lundby-Bohlin

Första linjen har fått pris för sitt samarbete med ungdomar!

Första linjen är ett samarbete mellan landstinget och kommunerna Karlstad, Hammarö, Grums, Forshaga och Kil. Verksamheten har tilldelats den nationella utmärkelsen Psynkpriset 2016 i kategorin samverkan. Priset ges för förtjänstfulla insatser kring barn och ungas psykiska hälsa.

ASP Bladet har pratat med Christina Sand som är avdelningschef för Första linjen. Verksamheten finns till för barn och unga mellan 6-20 år och syftar till att så tidigt som möjligt erbjuda hjälp och stöd till de som har av olika anledningar lindring till måttlig psykisk ohälsa. På mottagningen arbetar två psykologer, fem socionomer, en sjuksköterska, en administratör samt avdelningschef.

– Det här är ju ett samarbete mellan kommun och landsting och att vi i personalen har så olika kompetens gör att vi har större möjligheter att ringa in problemet och ge de unga samt deras familjer den hjälp de behöver och vill ha, säger Christina

Under de snart två år som mottagningen funnits har cirka 1 200 barn och ungdomar sökt hjälp via Första linjen. Christina Sand berättar att det är nästan lika många pojkar som flickor som vill ha hjälp och att det de flesta sökande är mellan 16-19 år.

– Ångest, nedstämdhet, oro och stress är de vanligaste problemen. Många av de negativa känslorna och tankarna är kopplat till skolsituationen, berättar Christina.

Pris för samverkan
Verksamheten fick 2016 utmärkelsen Psynkpriset för sin samverkan med unga. Priset instiftades 2010 och i kategorin samverkan utdelas utmärkelsen till konkreta exempel eller verksamheter där samverkan bidragit till praktisk nytta för barn och ungas psykiska hälsa.Christina anser att de hade aldrig kunnat starta denna typ av verksamhet utan ett samarbete med unga.

– De ser saker ur sitt perspektiv och hjälper oss att sätta fokus på vad som är viktigt för dem. Den här verksamheten bygger ju på att barn och unga ska tycka att det är lätt att få kontakt och hjälp. Då måste det finnas kontaktvägar och en miljö som barn och unga känner sig bekväma i.

Christina berättar att ungdomsgruppen bland annat har varit med och färgsatt mottagningen. De unga har uttryckt ett behov av att personalen ska kunna tillhandahålla självhjälp. ”Vad kan jag själv göra för att må bättre?” De tycker även att skolan bör ta upp ämnet psykisk ohälsa i mycket större utsträckning. Ungdomarna har också haft önskemål på en webapplikation för att kunna kontakta och boka en tid hos Första linjen. En sådan app är i princip klar och Christina tror att den kommer sättas i drift efter sommaren.

– Många barn och unga känner sig inte bekväma med att prata i telefon eller anpassa sig efter telefontider, menar Christina.

I applikationen kommer det att finnas skrivfält och man kommer även kunna använda sig av emoji-symboler om man tycker det är svårt att formulera sina besvär i ord. Det kommer också att finnas kryssalternativ för att på ett enkelt sätt förmedla sitt mående samt behov av hjälp.

Kontakt
Första linjens lokaler ligger på Drottninggatan 1B i Karlstad och har öppet dagligen. Man kan också sms:a på 070-244 95 11 eller mejla forstalinjen@liv.se. På http://www.liv.se finns ytterligare information.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Första linjen

Stress och psykisk ohälsa allt vanligare hos män

Sveriges Radio P4 rapporterar att allt fler män upplever stress och psykiska besvär på grund av jobbet. Samtidigt är stressbesvär på jobbet nästan dubbelt så vanligt bland kvinnor. De fysiska besvären minskar medan de psykiska blir allt vanligare.

Arbetsmiljöverket har på uppdrag av Statistiska Centralbyrån (SCB) genomfört en telefonundersökning på 15 000 personer om hur de upplever arbetsrelaterade besvär. Resultatet visar att mer än var femte person (motsvarande en miljon invånare) som är sysselsatt har arbetsrelaterade psykiska eller fysiska besvär. Personer som arbetar inom vård och omsorg, sociala tjänster och utbildning står för den högsta andelen av arbetsrelaterade besvär.

Det är fortfarande vanligare att kvinnor har arbetsrelaterade problem men andelen av män har under de senaste åren stadigt ökat.

– Det har visat sig att också män som arbetar under samma villkor; såsom hög arbetsbelastning, brister på resurser, ohälsosamma arbetstider och kränkande särbehandling, drabbas i samma utsträckning som kvinnor, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, i ett pressmeddelande.

Sömnproblem, ångest och depression
De vanligaste problemen bland kvinnor är sömnproblem, oro, ångest, depression och andra psykiska besvär. Bland männen är det problem med ryggen som är mest förekommande och därefter oro, ångest, depression och andra psykiska besvär.

– För att kunna angripa arbetsrelaterad psykisk påfrestning, oavsett kön, behöver arbetsgivare arbeta förebyggande, på samma sätt som man gör med den fysiska belastningen. Orsakerna finns oftast i hur arbetet är organiserat och i det sociala samspelet på jobbet, säger Erna Zelmin-Ekenhem.

Text: Ylva Alsterlind
Illustration: Martin Bäckström-Ledin

Hur lindrar man ångest utan mediciner?

Lider du av någon form av ångest? Ofta används mediciner, men de är inte sällan beroendeframkallande. Så vad kan man då göra själv, utöver medicinerna och terapeuter? ASP Bladets Maria Lundby Bohlin delar med sig av sina tankar och erfarenheter.

Undertecknad har en favorit, och det är att kura ihop mig på sängen eller soffan med en tjock filt nära kring mig. Alla exempel här kommer inte att passa för alla, men förhoppningsvis finns här några tips.

VAD ÄR ÅNGEST?
Ångest är en otäck känsla. Ibland kommer den smygande och ibland attackerar den, så kallad panikångest. Det kan kännas som att man hänger löst i luften utan trygghet. Man kan bli så rädd att man får svårt att andas, en klump i magen, eller tro att man håller på att bli galen. Det är viktigt att vara medveten om att ångest är ofarligt och går över efter en stund, även om den för stunden kan vara riktigt obehaglig. Ångesten beror på att kroppen skickar ut stresshormoner.

OLIKA TYPER AV ÅNGEST
Panikattacker och paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom (GAD), social fobi, fobier och tvångssyndrom (OCD), är olika former av ångest.

Ibland säger man ångest om situationer som till exempel nervositet inför en jobbintervju. Ångest i medicinsk mening handlar dock om en starkare oro, än den vid tillfällig stress.

Om man utsätter sig för situationer där man upplever ångest, så kan känslan minska efter hand. Motion, avslappning och mindfulness kan också lindra. Så även att skriva om känslorna.

ATT GÖRA SJÄLV
Man kan berätta för någon annan om sin ångest, det kan göra den mer begriplig. Minskar man sin stress så brukar även ångesten minska. Avslappningsövningar, ordentligt med sömn och promenader kan hjälpa. Undvik koffein, nikotin, alkohol och droger, de hjälper bara tillfälligt och kan öka obehaget på sikt.

Tänk på att känslan av ångest är normal, det är bara det att kroppen överreagerar. Försök att inte öka den genom att tänka på skräckscenarion. Man kan försöka att andas sakta och säga ”lugn” på varje andetag till sig själv. Tänk på vad du ska göra efteråt.

UNDVIK INTE LIVET
Stark ångest kan göra att man inte vågar berätta om sina svårigheter, istället kanske man undviker det som är otäckt, till exempel hissar eller folksamlingar. Det är bra att stegvis utsätta sig för det man är rädd för. Motion är också en väldigt viktig del i att må bra – fysiskt som psykiskt, likaså att ha en bra kosthållning.

Det är också viktigt att veta att man kan få ångest utan att ha en psykisk sjukdom, dock kan man ibland få depressioner, särskilt om man har haft stark ångest under en längre tid. Det är inte ovanligt att ångest kan komma om man har fysiska sjukdomar såsom cancer eller astma.

SÖMN OCH ALKOHOL
Det är viktigt att försöka sova, även om det kan vara svårt att komma till ro och somna när man har ångest. Det är också vanligt att vakna flera gånger per natt. Men tänk så, att det är bättre att vila, utan att somna, än att vara uppe och stressa upp sig. Vilopauser är alltid bra, även om de är korta.

Det är lätt att känna sig irriterad, bli rastlös, gråta eller bli överaktiv. Har man druckit mycket alkohol under en period, eller tagit andra droger, kan man få liknande symtom, såsom darrningar, svettningar och hjärtklappning. Detta kan göra att man inte vågar bryta upp med sitt missbruk. Liknande symtom kan uppstå om man snabbt slutat med lugnande eller antidepressiv medicinering. Användning av alkohol och andra droger kan i sig också leda till ångest.

SJÄLVSKADEBETEENDE
För att minska sin ångest tar en del till självdestruktiva metoder som att skära sig i armarna eller andra självskadebeteenden. För stunden kan det hjälpa men inte på längre sikt, utan ökar snarare ångesten.

HUR FUNGERAR DU?
Att vara medveten om och försöka byta sin sinnesstämning kan vara en bra sak. Du kan ta en promenad, lyssna på musik du gillar när du mår bra eller prata med någon du tycker om. Har du gjort något tidigare som fungerade? Gör det igen!

HÄR OCH NU
Sitt på en stol. Blunda. Känn efter hur fötterna känns mot underlaget, hur låren och baken känns mot stolen.
Beskriv för dig själv vad som händer just nu. Just nu känner jag ångest, tapeten är blå. Fåglarna kvittrar utanför. Tillåt dina tankar att vara vad de är.
Andas lugnt, in genom näsan ut genom munnen. Lägg en hand på magen och känn av andningen.
Fortsätt eller börja om med det du gjorde före du fick ångest.
Kom ihåg att det bara är en känsla. Den går över.

Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Stefan Ek